Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2004

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att kartlägga behovet av tjänstehundar i Sverige under den närmaste tioårsperioden. Utredaren skall bl.a. analysera olika alternativ när det gäller uppfödning och utbildning av tjänstehundar, inklusive ett statligt åtagande. Vidare skall utredaren analysera det offentliga åtagandet i tjänstehundsverksamheten, särskilt med beaktande av hur konkurrensvillkoren för övriga aktörer i tjänstehundsverksamheten skulle påverkas av statligt finansierade insatser. Utredaren skall bedöma kostnadseffektiviteten hos de olika alternativen samt vid behov föreslå långsiktiga kostnadseffektiva åtgärder för att åstadkomma en god försörjning av tjänstehundar i landet. Utredaren skall i utredningsarbetet och sina förslag särskilt väga in djurskyddet.

Med tjänstehundar avses här framför allt utbildade ledarhundar samt hundar som tillhör staten och används i huvudsak inom Tullverket, Försvarsmakten, Räddningstjänsten eller polisväsendet eller som tillhör en enskild person och på grund av särskild förbindelse skall hållas till nämnda myndigheters förfogande.

Bakgrund

Historik

Hundskolan i Sollefteå grundades år 1936 och drevs i Försvarsmaktens regi under namnet Arméhundskolan till år 1962 då namnet ändrades till Arméns hundskola. Hundskolan blev civil år 1970 och fick namnet Statens hundskola och kom att lyda under först Försvars- och senare Socialdepartementet. Myndigheten Statens hundskola upphörde år 1992 samtidigt som Sveriges hundcenter AB grundades med Sollefteå kommun och staten som ägare. Detta förhållande kvarstod fram till år 1994 då kommunen blev ensam ägare och skolan bolagiserades. Iris-gruppen (Synskadades Riksförbunds företagsgrupp) köpte skolan år 1996 och drev företaget Hundskolan i Sollefteå AB fram till juli 2002 då bolaget försattes i konkurs. Efter konkursen togs delar av verksamheten över av det då nystartade företaget Iris Hundskolan AB, vars huvuduppgift är att förse synskadade med ledarhundar. Denna verksamhet pågår fortfarande.

Statens och samhällets behov av hundar

Staten är en av de största användarna av tjänstehundar. Försvarsmakten förfogar över ca 4 100 hundar, av dessa ägs dock endast ca 300 av Försvarsmakten. Resten av hundarna är kontrakterade från Svenska Brukshundklubbens medlemmar och finns således i privat ägo. Inom polisen finns ca 430 hundar, ca 320 hundar tjänstgör som ledarhundar för personer med grava synskador och i Tullverkets verksamhet finns ca 50 hundar.

Rekrytering och utbildning av tjänstehundar

Fram till år 1994 bedrev Hundskolan viss uppfödning av tjänstehundar till bl.a. Försvarsmakten men denna avelsverksamhet var aldrig lönsam och lades ned i samband med bolagiseringen. I dag rekryteras de flesta blivande tjänstehundar av privata uppfödare som mer eller mindre specialiserat sig på att bedriva avel med målsättningen att hundarna skall lämpa sig som bruks- och tjänstehundar. Det förekommer också att privatpersoner hör av sig till t.ex. polisen om de har en hund som de tror lämpar sig som tjänstehund.

De flesta tjänstehundar inom försvarets verksamhet ägs och utbildas av privatpersoner. Utbildningen sker ofta i samarbete med Svenska Brukshundklubben. Enligt ett regeringsbeslut år 2003 har Försvarsmakten under år 2004 till Sollefteå lokaliserat sådan hundavelsverksamhet som svarar mot myndighetens behov av tjänstehundar.

All utbildning av polisens hundar utförs av hundarnas blivande förare med stöd av polisens centrala hundtjänstenhet och polisens egna instruktörer. Av bl.a. rättssäkerhetsskäl krävs att polisen har full kontroll över hundarnas träning.

Iris Hundskolan AB bedriver viss avelsverksamhet för att få fram bra ämnen till ledarhundar. Det stora flertalet ledarhundar köper dock bolaget från privatpersoner och företag som föder upp och utbildar ledarhundar. Ledarhundarna finansieras genom ett statligt anslag som hanteras av Socialstyrelsen. Upphandling och placering av ledarhundar sköts i dag av Synskadades Riksförbund.

Utredningsbehovet

Innan Hundskolan i Sollefteå AB försattes i konkurs uppdrogs åt Länsstyrelsen i Västernorrlands län att utreda hundskolans framtida verksamhet i Sollefteå. Tyngdpunkten låg på att utnyttja den kompetens och de lokaler som fanns i Sollefteå och föreslå hur behovet av tjänstehundar kunde tryggas, eventuellt genom ett statligt åtagande. Länsstyrelsens slutsatser i rapporten "Tjänstehundsverksamheten - Den framtida hundskoleverksamheten i Sollefteå" är bl.a. att det finns stora försörjningsproblem när det gäller att få fram hundar lämpliga för träning och utbildning till tjänstehundar. Samarbetet mellan de statliga tjänstehundsaktörerna har i stort sett upphört. Utredningen föreslår att staten tar ett samlat ansvar för avel, övergripande forskning och utbildning, samordning av statlig tjänstehundsverksamhet och etablering av en ny samverkansorganisation. Utredningen föreslår vidare att en samlad kvalificerad produktionsenhet i Sollefteå, "Nya Hundskolan", återskapas för all svensk tjänstehundsavel, dvs. för alla typer av tjänstehundar samt för grundträning av tjänstehundar.

Statskontoret var i sin utvärdering (Dnr 2002/189-5) av rapporten tveksam till att staten skulle vara både finansiär och mottagare av hundarna eftersom detta skulle kunna leda till snedvriden konkurrens samt att det offentliga åtagandet är tveksamt. Enligt Statskontoret bör det ytterligare utredas hur en svensk avelsverksamhet skall se ut.

Det finns därför anledning att utreda tjänstehundsverksamheten närmare.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att göra följande.

• Kartlägga behovet av tjänstehundar i Sverige under den närmaste tioårsperioden, vem som är mottagare av hundarna och för vilket ändamål de används.
• Kartlägga tillgången på lämpliga hundar i Sverige i dag, belysa om det finns någon brist och i så fall vad den beror på.
• Kartlägga den uppfödning som i dag finns för framtagande av tjänstehundar för samtliga sektorer.
• Undersöka vilka egenskaper tjänstehundar skall besitta för att vara lämpliga för de olika ändamålen samt vilka raser som passar för detta.
• Beskriva vilka avelsmål som bör ställas för att få fram en hög andel friska hundar med de önskvärda egenskaperna och ge förslag på hur avelsmålen kan uppnås.
• Bedöma behovet av utbildning för hundar och hundförare och betydelsen av sådan utbildning för de olika ändamålen.
• Analysera om och i så fall hur samordning mellan de statliga mottagarna kan ge ökad tillgång till lämpliga hundar samt höja kvaliteten på hundarna.
• Analysera olika alternativ när det gäller uppfödning och utbildning av tjänstehundar, inklusive ett statligt åtagande, med beaktande bl.a. av eventuella hinder för nyetablering och om verksamheten kan bedrivas med lönsamhet utan statlig långsiktig finansiering.
• Analysera det offentliga åtagandet i tjänstehundsverksamheten (avel, hundutbildning och hundtjänster), särskilt med beaktande av hur konkurrensvillkoren för övriga aktörer i tjänstehundsverksamheten påverkas av statligt finansierade insatser. Konsekvenserna för de små företagen av de olika alternativen skall redovisas i enlighet med förordning (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.
• Beskriva omfattning, inriktning och kostnader för de olika alternativen samt föreslå finansiering för eventuella förslag med statsfinansiella effekter.
• Bedöma effektiviteten, inklusive kostnadseffektiviteten hos olika alternativ, konkurrensaspekter samt de legala möjligheterna inklusive förenlighet med EG-rätten.
• Vid behov föreslå långsiktiga kostnadseffektiva åtgärder för att åstadkomma en god försörjning av tjänstehundar i landet.
• Undersöka behovet av författningsreglering och om så är fallet lämna förslag på sådan reglering.

Utredningsarbetet

Utredaren skall i utredningsarbetet och sina förslag särskilt väga in djurskyddet och vikten av att avla på sunda hundar för att främja lång livslängd och frånvaro av ärftliga sjukdomar hos hundarna.

Utredaren skall redogöra för hur förslagen till åtgärder förhåller sig till nationell lagstiftning och till EG- bestämmelser på området.

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter och organisationer, inklusive företrädare för sektorns privata aktörer.

Utredaren skall bedöma möjligheterna till samordning med befintlig statlig och privat hundverksamhet i Sollefteå.

Utredaren skall vid behov inhämta erfarenheter från andra länder.

Samtliga förslag skall kostnadsberäknas och finansiering skall redovisas för föreslagna åtgärder.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2005. (Jordbruksdepartementet)