Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2005

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall se över förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar som översynen kan ge anledning till. Utgångspunkten för arbetet skall vara att modernisera och anpassa utformningen av regelverket till den verksamhet som i dag bedrivs i högskolan och till dagens studenter.

Kårobligatoriet i dag

Det s.k. kårobligatoriet innebär att studenter vid statliga universitet och högskolor är skyldiga att tillhöra en studerandekår, en nation eller annan studentförening. Bestämmelser om kårobligatoriet finns i 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) och i förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.

Enligt nämnda förordning skall studerandekårernas, nationernas och studentföreningarnas ändamål vara att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna. Vidare anges det i förordningen att om en studerandekår har fattat beslut som uppenbart strider mot studerandekårens ändamål får beslutet undanröjas av högskolans styrelse. För en prövning krävs det att minst en tiondel av kårens medlemmar eller minst 100 medlemmar begär prövning inom tre veckor från den dag beslutet gavs till känna.

Av förordningen framgår också att studerandekårer, nationer och andra studentföreningar får ta ut avgifter av de studenter som är medlemmar och besluta om avgiftens storlek. Under vissa förhållanden har studenterna rätt till begränsat medlemskap i en studerandekår. Detta gäller för bl.a. studenter som endast tar del i fristående kurser som omfattar studier för sammanlagt högst nio poäng per termin. Det gäller också för studenter som tar del i utbildning vilken i huvudsak anordnas på en ort som varken är högskoleorten eller orten där kåren har sitt säte.

Behovet av en översyn

Kårobligatoriet har under många år fungerat som en grund för studerandekårernas studentfackliga och studiesociala arbete. Studerandekårerna organiserar val, utser representanter till högskolans beslutande organ och bevakar utbildningens kvalitet. Därigenom säkras det lagstadgade studentinflytandet. På det studiesociala området arbetar kårerna med att bl.a. främja studenternas boendemöjligheter, delta i mottagning av nya studenter, bedriva restaurang- och kaféverksamhet och organisera sociala aktiviteter vid sidan om studierna. Vidare fyller nationerna i Uppsala och Lund en viktig studiesocial funktion.

Under den senaste tioårsperioden har det skett stora förändringar inom högskolan, som påverkar såväl studenternas situation som kårernas verksamhet. Högskolan har byggts ut, studentgruppen har blivit alltmer heterogen och möjligheten att studera på distans har utökats genom bl.a. universitets och högskolors samverkan via Sveriges nätuniversitet. Regleringen av kårernas verksamhet och ändamål har emellertid varit i stort sett oförändrad sedan 1983. Mot den bakgrunden behöver en översyn göras av bestämmelserna om kårobligatoriet.

Bestämmelserna om kårernas ändamål behöver anpassas till den förändrade högskolan och studentgruppen. Studerandekårernas studentfackliga arbete har utvidgats sedan nuvarande regelverk tillkom. Studenternas rätt till inflytande över utbildningen vid universiteten och högskolorna har också stärkts genom en reglering i högskolelagen. Det utvidgade inflytandet har däremot inte åtföljts av något förtydligande av kårernas mandat.

Möjligheterna att överklaga studerandekårernas beslut behöver stärkas så att medlemmarnas möjlighet till kontroll och inflytande vitaliseras. Gällande regelverk gör det svårt att få beslut som kan anses strida mot studerandekårernas ändamål prövade, något som framhållits från flera håll. Stockholms studentkårers centralorganisation har i en skrivelse till Utbildningsdepartementet (U2004/2773/UH) föreslagit att enskilda studenter skall kunna överklaga en studerandekårs beslut. Organisationen menar att förstärkta möjligheter att få kårernas beslut överprövade skulle kunna tydliggöra kårernas befogenheter och bidra till att stärka kårernas demokratiska legitimitet bland medlemmarna.

I dag läser många studenter vid flera lärosäten, exempelvis via Sveriges nätuniversitet, och kan inte självklart sägas tillhöra en högskoleort mer än någon annan. Detta innebär att en student kan vara skyldig att tillhöra flera studerandekårer och således vara skyldig att betala mer än en kåravgift. Vidare bedrivs en stor del av kurserna inom distansutbildning på deltid. Mot denna bakgrund bör reglerna beträffande rätten till begränsat medlemskap vid deltidsstudier och distansstudier ses över.

Det obligatoriska medlemskapet i en nation eller en annan studentförening gäller av historiska skäl bara vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm. Vid Uppsala universitet finns det en möjlighet för studenter som inte utnyttjar nationernas aktiviteter att välja att tillhöra en nation utan verksamhet som inte tar ut någon avgift.

Uppdraget

En särskild utredare skall se över förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Utgångspunkten för arbetet skall vara att modernisera och anpassa utformningen av regelverket till den verksamhet som i dag bedrivs i högskolan och till dagens studenter.

Utredaren skall särskilt se över och lämna förslag till hur

• studerandekårernas, nationernas och studentföreningarnas ändamål kan förtydligas,
• möjligheterna till överprövning av studerandekårernas beslut kan stärkas, och
• bestämmelserna om avgifter vid deltidsstudier och distansstudier och vid medlemskap i flera studerandekårer kan förändras på ett tillfredsställande sätt.

Utredaren skall dessutom överväga om möjligheten att uppfylla kårobligatoriet genom medlemskap i en nation eller en studentförening som inte bedriver någon verksamhet och som inte tar ut någon medlemsavgift kan tydliggöras. Utredaren skall vidare pröva om det finns anledning att stärka möjligheterna till överprövning även av nationers och studentföreningars beslut. Utredaren skall också utreda vilka konsekvenser olika förslag får för studenterna, studentinflytandet och studerandekårernas, nationernas och studentföreningarnas studiesociala verksamhet.

Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar som översynen kan ge anledning till. Utredaren får dock inte föreslå författningsändringar på skatteområdet.

Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och studentorganisationer m.m.

Uppdraget skall redovisas senast den 13 januari 2006.

(Utbildnings- och kulturdepartementet)