Dir. 2006:127

Statliga specialskolor – bättre

Kommittédirektiv

Statliga specialskolor – bättre

förutsättningar och tydligare

ansvarsfördelning

Dir.

2006:127

Beslut vid regeringssammanträde den 7 december 2006

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen anser att alla elever har rätt till en bra skola där de

kan trivas och utvecklas. Elever har dock olika behov. För att

kunna tillgodose de olika behoven behövs olika utbildnings-

alternativ, ibland med specialistkompetens eller specifika

hjälpmedel. Regeringen anser därför att elevers och vårdnads-

havares möjligheter att välja skolform bör öka.

En särskild utredare skall därför få i uppdrag att utreda och

föreslå hur Ekeskolan och Hällsboskolan skall återetableras som

statliga specialskolor för elever med synskada och ytterligare

funktionshinder respektive grav språkstörning.

Utredaren skall också kartlägga och analysera hur stort be-

hovet av utbildningsplatser kan förväntas bli vid inrättande av

en statlig specialskola för elever i gymnasieåldern med syn-

skada och ytterligare funktionshinder samt lämna förslag på

lämplig dimensionering och organisationsform för en sådan

specialskola.

Utredaren skall vidare granska ansvarsfördelningen mellan

staten och kommunen när det gäller utbildning för döva, hörsel-

skadade eller dövblinda elever och om det finns anledning till

ändring lämna nödvändiga förslag. Uppdraget omfattar även

utbildning vid riksgymnasieskolor för döva eller hörselskadade

elever samt elever med svåra rörelsehinder.

2

Den del av uppdraget som avser återetablering av Ekeskolan

och Hällsboskolan som statliga specialskolor skall redovisas till

regeringen senast den 15 maj 2007. Uppdraget i övrigt skall

redovisas senast den 3 december 2007.

Bakgrund

Den statliga specialskolan

Enligt 7 kap. 1 § skollagen (1985:1100) skall utbildningen i

specialskolan syfta till att ge barn och ungdomar med dövhet

eller hörselskada en till varje elevs förutsättningar anpassad

utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning

som ges i grundskolan. Av 7 kap. 5 § skollagen framgår att

utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda

enheter samt att regeringen meddelar föreskrifter om enheterna

och deras upptagningsområden. Enligt 1 kap. 3 §

specialskoleförordningen (1995:401) skall specialskolan ha fem

skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor)

och en skolenhet för elever från hela landet (riksskola).

Till grund för nuvarande reglering ligger riksdagens beslut

med anledning av förslagen i propositionen Elever med funk-

tionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop.

1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Som

en följd av beslutet gavs en organisationskommitté i uppdrag att

utveckla och lägga fram förslag om den konkreta utformningen

av en förändrad organisation för statens stöd i specialpedago-

giska frågor. Beslutet innebar bl.a. att statens råd och stöd i

specialpedagogiska frågor skulle samlas till en myndighet –

Specialpedagogiska institutet – varvid även verksamheterna vid

Ekeskolan och Hällsboskolan föreslogs överföras till myndig-

heten.

För Ekeskolan innebar beslutet att de fasta skoldelarna vid

Ekeskolan skulle avvecklas successivt med början fr.o.m. den 1

juli 2001. Beslutet innebar också att verksamheterna vid Eke-

skolans resurscenter och Tomtebodaskolans resurscenter skulle

slås ihop till ett gemensamt resurscenter.

3

Även för Hällsboskolan innebar beslutet att de fasta skol-

delarna skulle avvecklas successivt fr.o.m. den 1 juli 2002 sam-

tidigt som det vid skolan skulle finnas ett resurscenter för barn

och ungdomar med grav språkstörning.

Både för Ekeskolan och Hällsboskolan innebar beslutet att

resurscenterverksamheten skulle stärkas i takt med att skolverk-

samheten minskade. Vid resurscentren skulle det dessutom en-

ligt riksdagens beslut finnas en mindre skoldel för visstids-

placeringar. Med en sådan placering avsågs att en elev, som ett

led i sin utbildning i hemkommunens skola, erbjuds insatser

från resurscentrets sida.

Beslutet innebar att barn och ungdomar med synskada och

ytterligare funktionshinder samt barn och ungdomar med grav

språkstörning inte längre omfattades av specialskolans mål-

grupp.

Specialskola för döva, dövblinda och hörselskadade

Gruppen döva, dövblinda och vissa hörselskadade barn har

teckenspråket som sitt första språk. Dessa elevers behov av

kommunikation och undervisning i teckenspråk är, i de allra

flesta fall, inte möjliga att möta i den kommunala skolan. Som

en följd av den ovan nämnda propositionen förblev staten

huvudman för dessa specialskolor och en gemensam myndighet

under ledning av en styrelse inrättades. Möjligheten att anordna

utbildning i specialskolan i särskilda undervisningsgrupper för-

lagda till grundskolan togs samtidigt bort.

Förlängd skolgång

Enligt 7 kap. 6 § andra stycket skollagen i paragrafens lydelse

före den 1 juli 2000 får ungdomar som efter skolpliktens upp-

hörande inte bedöms kunna gå i gymnasieskolan därför att de är

utvecklingsstörda, i mån av plats, genomgå annan utbildning i

specialskolan intill utgången av vårterminen det år de fyller 21

år.

4

Bestämmelserna om förlängd skolgång i specialskolan togs

bort eftersom det ansågs saknas skäl för att elever i gymnasie-

åldern skulle tillhöra specialskolans målgrupp.

Visstidsutbildning vid särskilda resurscenter

Enligt 10 kap. 3 a § skollagen får barn som är synskadade eller

gravt språkstörda fullgöra sin skolplikt i särskilda resurscenter.

Utbildningen skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbild-

ningen i grundskolan respektive särskolan.

Enligt förordningen (2004:203) om visstidsutbildning vid

särskilda resurscenter skall det finnas visstidsutbildning vid

Resurscenter syn Örebro (Ekeskolan) och vid Resurscenter tal

och språk (Hällsboskolan). Syftet med utbildningen vid resurs-

centren är att ge elever med synskada och ytterligare funktions-

hinder samt elever med grav språkstörning en utbildning som är

anpassad till varje elevs förutsättningar. Utbildningen skall

vidare syfta till att ge eleven förutsättningar för fortsatt utbild-

ning i hemskolan eller i hemkommunen.

Riksgymnasieutbildning

För vissa elever med funktionshinder har staten åtagit sig ett

utökat ansvar genom att stödja riksrekryterande gymnasieut-

bildning för döva och hörselskadade elever i Örebro

(RGD/RGH) samt riksrekryterande gymnasieutbildning med

särskilt anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade elever (rh-

anpassad utbildning) i Kristianstad, Göteborg, Stockholm och

Umeå. I Örebro bedrivs också riksrekryterande verksamhet med

statligt stöd för döva och hörselskadade elever med utveck-

lingsstörning.

Samtliga riksgymnasier har kommunala huvudmän. För

verksamheten i Örebro kommun finns avtal mellan staten och

kommunen, och även den rh-anpassade utbildningen bedrivs

enligt överenskommelser mellan staten och respektive huvud-

man.

5

Statliga specialskolor i förhållande till kommunernas ansvar

och möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funk-

tionshinder

I dag finns sex statliga specialskolor. Fem av dem är regionala

skolor för döva eller hörselskadade elever och en är en rikstäck-

ande skola för döva eller hörselskadade elever som dessutom

har en utvecklingsstörning. De fem regionala specialskolorna

finansieras dels av statliga anslag, dels av bidrag från elevens

hemkommun. Hemkommunen är skyldig att betala en särskild

avgift för en elev som blivit antagen till specialskolan.

Det finns också sex regionala hörselklasskolor med

kommunen som huvudman. Dessa erbjuder i vissa fall två-

språkig undervisning, dvs. även en teckenspråkig miljö. De

regionala hörselklasskolorna finansieras av kommunen i vilken

skolan är belägen, av elevernas olika hemkommuner och i ett

fall utgår ett särskilt statligt bidrag till skolan. Hemkommunen

har dock ingen skyldighet att betala ersättning. Hemkommunen

är inte heller skyldig att stå för skolskjutskostnaden.

Framväxten av kommunala skolor som erbjuder elever med

dövhet eller hörselskada utbildning som till vissa delar mot-

svarar utbildningen inom den statliga specialskolan innebär att

möjligheterna att välja skola ökar för elever och vårdnads-

havare. För att få en belysning av kunskapsutvecklingen dels

för elever i den statliga specialskolan, dels för elever i skolor

med kommunen som huvudman, har regeringen gett Special-

skolemyndigheten i uppdrag att i samråd med Statens skolverk

analysera och redovisa eventuella skillnader i elevernas mål-

uppfyllelse inom dessa skolformer (U2005/9498/BIA).

Samtidigt är hemkommunen inte skyldig att betala ersättning

för en elev som blivit antagen i en kommunal hörselklasskola,

vilket riskerar begränsa elevers och vårdnadshavares reella

möjligheter att välja en skola med anpassad pedagogik och

miljö.

6

Behovet av en utredning

Den svenska handikappolitiken utgår från den nationella hand-

lingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare

(prop. 1999/2000:79). I handlingsplanen slås bl.a. fast att elever

med funktionshinder bör, på samma sätt som övriga barn och

ungdomar, ha möjlighet att bo med sina föräldrar eller i deras

närhet och gå i skola i närheten av hemmet. Till grund för

handlingsplanen ligger flera internationella överenskommelser,

t.ex. FN:s standardregler, barnkonventionen samt Salamanca-

deklarationen.

Regeringens principiella utgångspunkt är att alla elever, oav-

sett förutsättningar, har rätt till en bra skola där de kan trivas

och ges förutsättningar att nå kunskapsmålen. Elever har dock

olika behov. För att kunna tillgodose de olika behoven behövs

olika utbildningsalternativ, ibland med specifik specialist-

kompetens och specifika hjälpmedel. Regeringen anser därut-

över att elevers och vårdnadshavares möjligheter att välja skol-

form skall öka.

Enligt skollagen skall alla barn och ungdomar ha lika till-

gång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och

ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig,

varhelst den anordnas i landet. Skollagen anger även att särskilt

stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Utifrån den ovan beskrivna utgångspunkten har regeringen i

budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16,

s. 103 f.) aviserat att Ekeskolan och Hällsboskolan skall åter-

etableras som statliga specialskolor samt att ett riksgymnasium

för elever med synskada och ytterligare funktionshinder skall

inrättas. Hur återetableringen av Ekeskolan och Hällsboskolan

samt inrättandet av ett riksgymnasium för elever med synskada

och ytterligare funktionshinder skall ske behöver utredas.

Regeringen anser därutöver att det finns betydande skillna-

der i förutsättningarna för de skolor som erbjuder utbildning för

döva eller hörselskadade elever. Ersättningsnivåerna varierar

beroende på vilken typ av anpassad utbildning det rör sig om,

vilket leder till olika finansiella förutsättningar för skolorna.

Hemkommunens skyldigheter varierar dessutom, liksom det

7

ansvar staten tar för finansieringen. Gränsdragningen mellan det

statliga respektive kommunala åtagandet när det gäller utbild-

ningen för döva eller hörselskadade elever blir därmed oklar,

vilket leder till att eleverna ges olika förutsättningar att nå

skolans mål beroende på funktionshinder och bostadsort. Hur

ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna kan för-

tydligas för att varje elev skall ges förutsättningar att nå målen

för utbildningen och få möjlighet att gå i en skola där miljön är

sådan att han eller hon får de bästa förutsättningarna att ut-

vecklas.

Uppdraget

Utgångspunkten för utredningen skall vara elev- och föräldra-

perspektivet samt varje elevs rätt till en utbildning som ger

henne eller honom möjlighet att nå utbildningens mål.

Återetablering av Ekeskolan och Hällsboskolan som statliga

specialskolor

Utredaren skall utreda och föreslå hur Ekeskolan och Hällsbo-

skolan skall återetableras som statliga specialskolor för elever

med synskada och ytterligare funktionshinder respektive grav

språkstörning. I uppdraget ingår att kartlägga och analysera hur

stort behovet av utbildningsplatser kan förväntas bli.

Utredaren skall dessutom analysera och föreslå hur skolorna

skall organiseras och på vilket sätt elevernas hemkommuner

kan involveras i elevernas skolgång i en statlig specialskola.

Utredaren skall även redovisa förslagens administrativa och

organisatoriska konsekvenser.

Utredaren skall därutöver redovisa både övergripande

ekonomiska konsekvenser av förslagen och göra en kostnadsbe-

räkning för berörda myndigheter. Därutöver skall utredaren

föreslå nödvändiga författningsändringar.

8

En specialskola för elever i gymnasieåldern när det gäller

elever med synskada och ytterligare funktionshinder

Utredaren skall kartlägga och analysera hur stort behovet av

utbildningsplatser kan förväntas bli vid inrättande av en statlig

specialskola för elever i gymnasieåldern med synskada och

ytterligare funktionshinder. Utredaren bör beakta huruvida en

sådan skola bör kunna ta emot elever som befinner sig i olika

skolformer såsom gymnasieskola, gymnasiesärskola eller om

eleven är i behov av en förlängd skolgång i specialskolan. Ut-

redaren skall analysera och lämna förslag på en lämplig organi-

sationsform för en sådan specialskola samt vid behov lämna

förslag till författningsändringar om möjligheten till förlängd

skolgång i specialskolan.

Utredaren skall även redovisa de ekonomiska konsekven-

serna av förslagen samt föreslå övriga nödvändiga författnings-

ändringar.

Statliga specialskolor i förhållande till kommunernas ansvar

och möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funk-

tionshinder

Utredaren skall kartlägga och analysera hur utbildningen för

döva, hörselskadade eller dövblinda elever utifrån behov och

efterfrågan bäst kan organiseras så att eleverna ges möjlighet att

få en ändamålsenlig utbildning av hög kvalitet. Utredaren skall

särskilt analysera skillnaderna mellan statliga specialskolor för

döva och hörselskadade elever samt regionala hörselklasskolor

med kommunen som huvudman, t.ex. Alviksskolan i Stock-

holm. Denna del av uppdraget omfattar även utbildning vid

riksgymnasieskolor för döva eller hörselskadade elever samt

elever med svåra rörelsehinder.

Utifrån detta underlag skall utredaren överväga om det krävs

förändringar i styrning, organisation eller ansvarsfördelning för

utbildningen. I det fall utredaren lämnar förslag till åtgärder

skall utredaren redovisa de ekonomiska konsekvenserna av

förslagen samt föreslå nödvändiga författningsändringar.

9

Genomförande av uppdraget

Utredaren skall i sitt arbete samverka med berörda skolhuvud-

män, myndigheter, utredningar och handikapporganisationer

samt Sveriges Kommuner och Landsting.

Den del av uppdraget som avser återetablering av Ekeskolan

och Hällsboskolan som statliga specialskolor redovisas till

regeringen senast den 15 maj 2007.

Uppdragen skall i övriga delar redovisas senast den 3

december 2007.

(Utbildnings- och kulturdepartementet)