Dir. 2006:14

Dir.

Kommittédirektiv

Dir.

2006:14

Drogtestning av totalförsvarspliktiga

Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att kartlägga i vilken omfatt-

ning det i dag förekommer drogmissbruk hos totalförsvarsplik-

tiga, klargöra vilka möjligheter det i dag finns att drogtesta to-

talförsvarspliktiga, ta ställning till nödvändigheten att genomfö-

ra sådana drogtester samt, om det krävs, lämna förslag till nöd-

vändig författningsreglering.

Bakgrund

Pliktsystemet

En skyldighet att tjänstgöra för att försvara landet har funnits

länge i Sverige. Den 1 juli 1995 trädde den nu gällande lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt i kraft (prop. 1994/95:6 och

87, bet.1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78). Samtidigt trädde la-

gen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt

eller civilplikt med längre utbildning och lagen (1994:1811) om

disciplinstraff inom totalförsvaret m.m. i kraft. Till nämnda la-

gar har regeringen utfärdat verkställighetsföreskrifter.

Lagstiftningen har medfört en flexiblare användning av totalför-

svarets personalresurser. Hur många som skall skrivas in med

plikt och hur lång utbildningen skall vara skall enligt lagen om

totalförsvarsplikt styras av behovet av pliktpersonal under höjd

beredskap. Behovet avgörs av den som ansvarar för verksamhe-

ten. Enligt lagen skall tjänstgöringsskyldigheten fullgöras som

2

värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och

civilplikten skall omfatta grundutbildning, repetitionsutbild-

ning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Den all-

männa tjänsteplikten fullgörs endast under höjd beredskap.

Totalförsvarsplikten gäller för varje svensk medborgare samt

för varje utländsk medborgare som är bosatt i Sverige från det

år man fyller 16 år t.o.m. det år man fyller 70 år. Endast svens-

ka män är skyldiga att mönstra och fullgöra värnplikt eller ci-

vilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar. Skyldigheten

att fullgöra värnplikt föreligger endast från det år den totalför-

svarspliktige fyller 19 år till slutet av det år han fyller 47 år.

Som ett av flera alternativ inom ramen för totalförsvarsplikten

kan en totalförsvarspliktig göra vapenfri tjänst.

Svenska kvinnor kan, utöver skyldigheten att genomgå civil-

pliktsutbildning i högst 60 dagar, frivilligt genomgå en antag-

ningsprövning för inskrivning för värnplikt eller civilplikt med

längre grundutbildning än 60 dagar. En kvinna som skrivits in

för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning blir vid

straffansvar skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt med

längre grundutbildning enligt samma bestämmelser som gäller

för männen.

Grundläggande bestämmelser om utbildningens innehåll finns i

lagen om totalförsvarsplikt. Grundutbildningen syftar till att ge

de totalförsvarspliktiga en sådan grundläggande utbildning att

de kan fullgöra de uppgifter som det förband eller den organisa-

tion där de tjänstgör kan komma att ställas inför i krig.

För närvarande skrivs det årligen in cirka 8000-9000 totalför-

svarspliktiga för värnplikt och cirka 130 för civilplikt. Den ge-

nomsnittliga utbildningstiden för värnplikt är cirka tio månader

och för civilplikt cirka fem månader.

De totalförsvarspliktigas skyldighet att genomgå medicinska

undersökningar framgår av 5 kap. 1 § lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt. Bestämmelsen föreskriver att den som fullgör

3

värnplikt är skyldig att genomgå de medicinska och psykolo-

giska undersökningar som krävs för att utreda och bedöma hans

eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret. I

förarbetena till 5 kap. 1 § klargörs det att blodprovstagning kan

vara en sådan undersökning som är nödvändig för att utreda en

totalförsvarspliktigs förutsättningar för tjänstgöring. I förarbe-

tena anförs vidare att en viss undersökning endast får göras om

den är motiverad med hänsyn till den verksamhet som bedrivs

vid det förband eller det verksamhetsställe där tjänstgöringen

fullgörs. Det kroppsliga ingreppet bör alltid vara nödvändigt för

att bedöma förutsättningarna för den totalförsvarspliktiges för-

måga att tjänstgöra i just den befattning som han eller hon skall

upprätthålla (se regeringens prop. 1994/95:6 s. 143 och s. 182).

Av 5 kap. 1 § andra stycket lagen om totalförsvarsplikt framgår

att Totalförsvarets pliktverk, eller den myndighet som Totalför-

svarets pliktverk utser, har rätt att fatta beslut om sådana under-

sökningar som krävs för att utreda och bedöma den totalför-

svarspliktiges förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret.

Totalförsvarets pliktverk har delegerat sådan beslutsrätt till För-

svarsmakten, när det gäller totalförsvarspliktiga som fullgör

värnplikt. Av bestämmelsens förarbeten framgår att syftet med

bestämmelsen är att de myndigheter där totalförsvarspliktiga

tjänstgör under tjänstgöringstiden skall kunna hålla sig informe-

rade om en totalförsvarspliktigs förmåga att tjänstgöra inom

totalförsvaret, och att bestämmelsen i sak innebär att en total-

försvarspliktig även under tjänstgöringen är skyldig att under-

kasta sig samma undersökningar som vid en mönstring (se re-

geringens prop. 1994/95:6 s. 182).

Därutöver gäller generellt att en myndighet har en skyldighet att

i det enskilda fallet begränsa sin användning av ingripande åt-

gärder. En ingripande åtgärd måste alltid vara nödvändig och

proportionell i det enskilda fallet.

4

Försvarsmaktens hemställan och tidigare regeringsbeslut

Försvarsmakten hemställde i en gemensam skrivelse med Värn-

pliktsrådet den 26 september 2001 om att en översyn skulle gö-

ras av gällande lagstiftning med syfte att totalförsvarspliktiga

som fullgör värnplikt skulle kunna drogtestas med slumpmäs-

sigt urval.

Som bakgrund anförde Försvarsmakten att man undertecknat ett

avtal med arbetstagarorganisationerna om periodiska hälsokon-

troller med syfte att genomföra drogtestning med slumpmässigt

urval bland Försvarsmaktens anställda personal. Syftet med av-

talet var att förebygga och tidigt upptäcka alkohol- eller drog-

missbruk hos anställda samt skapa en säker arbetsmiljö. Enligt

Försvarsmakten var det lika viktigt för myndigheten att värna

om de som tjänstgör med stöd av totalförsvarsplikten som om

de anställda.

Försvarsmakten anförde vidare att den nuvarande lagstiftningen

inte tillåter drogtestning med slumpmässigt urval av totalför-

svarspliktiga. Detta medför att cirka hälften av Försvarsmaktens

personal som är verksam inom särskilt riskfyllda verksamhets-

områden inte omfattas av denna åtgärd. Detta riskerade enligt

Försvarsmakten få allvarliga följder för trovärdigheten i den

drogförebyggande verksamheten samt säkerhetsarbetet.

Med anledning av nämnda skrivelse fann regeringen i beslut

den 13 juni 2002 att för att kunna överväga en översyn av lag-

stiftningen på området inför ett slutligt ställningstagande be-

hövdes ett mer genomarbetat underlag. Regeringen gav i beslu-

tet Försvarsmakten i uppdrag att ta fram ett avvägt underlag i

frågan.

Försvarsmakten inkom med ett underlag den 27 september 2002

i ärendet. Av underlaget framgår bl.a. följande. Centralförbun-

det för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför i

samband med mönstring en enkät där de mönstrande får besvara

5

frågor om bruket av narkotika. Enligt den enkät som gjordes år

2000 har 3 procent av de tillfrågade testat narkotika under de

senaste 30 dagarna och 17 procent provat narkotika någon gång.

Detta är en tredubbling sedan 1992. CAN gjorde år 2000 även

en undersökning på slumpvis utvalda tjänstgörande totalför-

svarspliktiga i alla försvarsgrenar. I enkäten svarade 7 procent

av de tillfrågade att de använt narkotika de 30 senaste dagarna.

Detta visar att det förekommer narkotikamissbruk under pågå-

ende tjänstgöring. Det finns inte någon central statistik om kän-

da incidenter där droger funnits med i bilden. Det är dock väl

känt vid förbanden, och då speciellt från hälso- och sjukvårds-

enheternas verksamhet, att det finns totalförsvarspliktiga med

drogproblem.

Försvarsmakten anförde vidare i underlaget att avsikten med

drogtestningen skall vara att på årsbasis genomföra drogtester

av cirka 25 procent av de totalförsvarspliktiga, vilket skulle in-

nebära cirka 4000 tester och analyser per år. Kostnaden kan

uppskattas till cirka 1 miljon kronor per år. Om drogmissbruk

upptäcks hos en totalförsvarspliktig har Försvarsmakten bl.a.

angett att en rehabiliteringsutredning skall genomföras i syfte

att ge underlag för beslut om åtgärder och om den totalförsvars-

pliktige skall kvarstå i tjänst eller inte.

I beslut den 4 december 2003 delade regeringen Försvarsmak-

tens uppfattning om vikten av drogförebyggande arbete i fråga

om totalförsvarspliktiga. Regeringen anförde bl.a. att Försvars-

makten därför borde försäkra sig om att de möjligheter till drog-

förebyggande arbete som finns inom ramen för nuvarande reg-

ler utnyttjas i full utsträckning. I detta arbete borde ingå att För-

svarsmakten genomför motiverade drogtester i den utsträckning

det är möjligt. Resultatet av testerna och av Försvarsmaktens

övriga drogförebyggande arbete i fråga om totalförsvarspliktiga

borde därefter redovisas särskilt för Regeringskansliet (För-

svarsdepartementet).

Regeringen uppdrog i nämnda beslut åt Försvarsmakten att se-

nast den 30 april 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdeparte-

6

mentet) redovisa vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas i

fråga om drogtestning och övrigt drogförebyggande arbete i

fråga om totalförsvarspliktiga inom ramen för gällande lagstift-

ning.

I beslutet anförde regeringen vidare bl.a. följande. De skyldig-

heter som Försvarsmaktens anställda har enligt anställningsav-

tal och kollektivavtal kan enligt regeringen inte ligga till grund

för en direkt jämförelse med de skyldigheter som de totalför-

svarspliktiga har enligt lagen om totalförsvarsplikt. De anställ-

das skyldigheter grundar sig på ett frivilligt ingånget, civilrätts-

ligt anställningsavtal. De totalförsvarspliktigas tjänstgöring

grundar sig på en lagstadgad skyldighet som i sig är en in-

skränkning av den grundlagsfästa rörelsefriheten som tillkom-

mer envar (2 kap. 8 § regeringsformen). De totalförsvarsplikti-

gas skyldighet att genomgå medicinska undersökningar är vida-

re i viss utsträckning en inskränkning av det skydd mot

påtvingade kroppsliga ingrepp som stadgas i 2 kap. 6 § reger-

ingsformen. Enligt 2 kap. 12 § regeringsformen får dessa fri-

och rättigheter begränsas endast under vissa förutsättningar,

bl.a. får begränsningen aldrig gå utöver vad som är nödvändigt

med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. En ytterliga-

re begränsning förutsätter därför att andra möjligheter, av såväl

tvingande som frivillig karaktär, har tömts ut.

Försvarsmakten återkom med en redovisning den 23 april 2004

och anförde därvid bl. a. följande. Totalförsvarspliktiga omfat-

tas i dagsläget av den drogpolicy och medföljande handlings-

plan som är framtagen i Försvarsmakten. Från årsskiftet

2005/2006 beräknas all personal genomgå riskreduceringspro-

grammet ”Prime for Life” som en del i utbildningen. ”Prime for

Life” syftar till att öka riskmedvetenheten för att skapa beteen-

deförändring avseende alkoholkonsumtion och bruk av droger.

Sedan 2001 pågår utbildning av anställda i försvarsmakten i

”Prime for Life” som en del i arbetet att utbilda instruktörer för

utbildningsinsatsen av de värnpliktiga. Övrigt drogförebyggan-

de arbete bedrivs inom ramen för ”Försvar mot droger”.

7

Försvarsmakten har i likhet med Värnpliktsrådet fortfarande en

positiv inställning till att värnpliktiga skall omfattas av drogtes-

ter med slumpmässigt urval för att säkra en god och säker ar-

betsmiljö för all personal inom Försvarsmakten. Försvarsmak-

ten avser i nuläget inte att genomföra drogtester genom slump-

mässigt urval som en del i det drogförebyggande arbetet avse-

ende totalförsvarspliktiga till följd av att gällande lagstiftning

inte tillåter detta.

De slumpvisa drogtestesterna för de anställda i Försvarsmakten

har upphört från utgången av 2004, efter att en av de fackliga

organisationerna ansåg att avtalet inte skulle förlängas. En ut-

värdering av hittills genomförd verksamhet har gjorts.

Behov av utredning

Försvarsmakten bedriver ett mycket ambitiöst arbete inom sä-

kerhetsområdet där det drogförebyggande arbetet är en viktig

del. Statsmakterna har ett särskilt stort ansvar att sörja för att

landets totalförsvarspliktiga utbildas i en drogfri miljö. Detta då

dessa unga kvinnor och män under plikt är inkallade till tjänst-

göring och bedriver sådan verksamhet som kräver särskild

uppmärksamhet och försiktighet, t.ex. hantering av vapen och

olika fordon. Ansvaret gäller inte minst dessa unga kvinnors

och mäns säkerhet vid tjänstgöringen. Därför bör en översyn

göras av hur den drogförebyggande verksamheten ytterligare

kan breddas och förbättras. Denna typ av åtgärder är väsentliga

för att kunna skapa en högre verksamhetssäkerhet. Det bör där-

för utredas i vilken omfattning det i dag förekommer drogmiss-

bruk hos totalförsvarspliktiga, och vilka möjligheter det finns i

dag att genomföra drogtester. En utredning bör också ta ställ-

ning till nödvändigheten av att genomföra sådana drogtester

samt, om det krävs, lämna förslag till nödvändig författningsre-

glering.

8

Uppdraget

Utredningen skall kartlägga i vilken omfattning det i dag före-

kommer drogmissbruk hos totalförsvarspliktiga, samt redovisa

de kända incidenter där droger funnits med i bilden.

Utredningen skall klargöra vilka lagliga möjligheter det i dag

finns att drogtesta totalförsvarspliktiga, särskilt mot bakgrund

av regeringsformens bestämmelser om skydd mot påtvingade

kroppsliga ingrepp och om vilka inskränkningar som får göras i

detta skydd.

Utredningen skall vidare ta ställning till nödvändigheten av att

drogtesta totalförsvarspliktiga för att kunna bedriva drogföre-

byggande arbete inom utbildningsmyndigheterna. Utredningen

skall därvid också överväga om det finns behov av att drogtesta

totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikttjänstgöring.

Om utredningen kommer fram till att det finns behov av att

genomföra drogtester av totalförsvarspliktiga utöver vad som är

möjligt enligt dagens bestämmelser, skall utredningen lämna

förslag till nödvändig författningsreglering. En sådan reglering

skall naturligtvis vara förenlig med regeringsformens bestäm-

melser om skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Utred-

ningen skall också redovisa följande i fråga om drogtestning av

totalförsvarspliktiga:

-

den lämpliga omfattningen av en eventuell drogtest-

ning,

-

vilka metoder som bör användas vid drogtestningen,

-

om testerna bör genomföras slumpmässigt,

-

vilken personal som bör utföra provtagning,

-

vilka åtgärder som bör vidtas vid positiva resultat,

-

vilka åtgärder som bör vidtas vid vägran att genomgå

test,

-

vilka åtgärder som är nödvändiga för att skydda den en-

skildes personliga integritet, t.ex. i fråga om sekretess,

9

-

på vilket sätt och i vilken omfattning totalförsvarsplik-

tiga bör ges information om drogtestning,

-

uppskattade kostnader per år.

Utredningen skall i den utsträckning det är relevant göra jämfö-

relser med andra länder, och redovisa rättsläget i Sverige i fråga

om drogtestning av andra personalkategorier.

Arbetets bedrivande

Utredningen skall bedrivas i samverkan med Totalförsvarets

pliktverk, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Riks-

polisstyrelsen och övriga som anordnar plikttjänstgöring samt

Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet.

Utredningen skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisatio-

ner informerade om sitt arbete och ge dem tillfälle att framföra

synpunkter.

Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den

15 oktober 2006.

(Försvarsdepartementet)