Dir. 2006:34

Arbetslivet som lärmiljö

Kommittédirektiv

Arbetslivet som lärmiljö

Dir.

2006:34

Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall initiera och stimulera en ökad samverkan

mellan näringsliv och skola för att bättre tillvarata arbetslivet

som lärmiljö och resurs för lärande. Kommittén skall utveckla

samverkansformer mellan skola och arbetsliv som ger elever i

både grundskolan och gymnasieskolan bättre kontakt med

arbetslivet.

Kommittén skall särskilt verka för att förändra flickors och

pojkars attityder till ämnet matematik så att ämnet röner ett ökat

intresse bland ungdomar.

Kommittén skall arbeta till och med den 31 januari 2007.

Kommittén skall vid samma tidpunkt lämna en skriftlig

redogörelse för sitt arbete till Utbildnings- och kulturdeparte-

mentet.

Bakgrund

Arbetslivet som lärmiljö

Ämnen och kurser fungerar som organisatoriska byggstenar i

skolan. De fungerar även som kunskapsmässiga avgränsningar i

undervisningen. Detta kan dock leda till att utbildningen kan

upplevas som sönderstyckad i delar utan tydliga samband. I

både läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskole-

klassen och fritidshemmet (Lpo 94) och läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94) betonas skolans uppgift att ge

2

överblick och sammanhang. Samverkan med det omgivande

samhället inklusive arbetslivet är ett sätt att ge eleverna

konkreta erfarenheter av kunskapernas tillämpning och stöd för

kommande studie- och yrkesval.

I grundskolan har det under lång tid funnits kontakter med

arbetslivet bl.a. genom studiebesök och s.k. praktisk arbetslivs-

orientering (Prao). Denna verksamhet var tidigare reglerad i

skolförordningen (1971:235). Numera finns kravet på sam-

verkan med arbetslivet angivet i läroplanen. Av departements-

promemorian Samverkan mellan skola och arbetsliv (Ds

2000:62) framgår att skolornas arbete på området uppvisar en

splittrad bild. Vissa skolor arbetar medvetet och med tydliga

mål för samverkan med arbetslivet. Andra skolor samverkar

med arbetslivet i betydligt mindre omfattning.

Riksdagens beslut med anledning av förslagen i proposi-

tionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av

gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) innebär att en rad åtgärder

för att utveckla kvaliteten i gymnasieskolan kommer att

genomföras från år 2007. Dessutom har regeringen i proposi-

tionen anfört bl.a. att inslag av arbetsplatsförlagt lärande avses

att gälla alla elever i gymnasieskolan, inte bara eleverna på de

yrkesinriktade programmen.

Näringslivet efterfrågar högre kvalitet i gymnasieskolans

yrkesutbildningar. Sammanhangsrelaterade och helhetsinriktade

lärandesituationer kan antas bidra till högre motivation för ut-

bildningen och rimligen en högre måluppfyllelse. Den arbets-

platsförlagda delen av utbildningen är en väsentlig del i detta

sammanhang. Skolverkets rapport nr 153 Arbetsplatsförlagd

utbildning i gymnasieskolan redovisar svårigheter för gymna-

sieskolan att få tillgång till bra utbildningsplatser i näringslivet i

tillräcklig omfattning. Näringslivet efterfrågar även fler stude-

rande på gymnasieskolans och högskolans naturvetenskapliga

och tekniska utbildningar, dvs. på särskilt matematikintensiva

utbildningar. Det är inte minst viktigt att fler kvinnor uppmunt-

ras att söka utbildning och välja yrken inom dessa områden.

3

Matematik – ett ämne med särställning

Högskoleverkets rapport Räcker kunskaperna i matematik? och

rapporten Hög tid för matematik från Nationellt Centrum för

Matematikutbildning är exempel på rapporter som indikerar att

svensk matematikundervisning står inför stora utmaningar.

Regeringen tillsatte därför år 2003 en Matematikdelegation

(dir. 2003:8) för att utarbeta en handlingsplan med förslag till

åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för

matematikämnet samt för att utveckla matematikunder-

visningen. Delegationen lämnade sitt betänkande Att lyfta

matematiken – intresse, lärande, kompetens (SOU 2004:97) till

regeringen hösten 2004. Betänkandet har remissbehandlats.

Resultaten från senare internationella undersökningar som

PISA 2003 och TIMSS 2003 understryker att svenska elevers

kunskaper i matematik inte motsvarar regeringens ambitioner.

Attityder skapas i alla miljöer; i utbildningssammanhang, i

vardagen, i yrkeslivet, via massmedier och i samtal mellan

individer. Positiva förhållningssätt öppnar dörrar till ett nytt

lärande inte bara i skolan utan också senare i vuxenlivet. Ett

upplevt misslyckande i matematik kan i stället begränsa en ung

människas syn på sina möjligheter till yrkesval. Ämnet har

tillskrivits en roll som sorteringsinstrument vilket kan vara en

förklaring till många människors ängslan inför ämnet. Att

föreställningarna om matematikämnet förändras är en viktig

förutsättning för att rent generellt öka matematikkunnandet i

samhället. Att öka intresset för matematik och matematikinten-

siva ämnen kräver både att negativa attityder bearbetas och att

tydligare beskrivningar av matematiken och dess användning

presenteras.

Matematik som bildningsämne

Matematiken som bildningsämne har fler aspekter. Det är vår

äldsta vetenskap med ett rikt kulturarv som flätar samman

ämnet med humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och

teknik. Grundläggande matematiska idéer som symmetri, sam-

band, strukturer, osäkerhet och ordning har en räckvidd bortom

4

matematikens mer kvantitativa metoder och knyter även

samman ämnet med musik, konst och litteratur.

Matematiken är således ett ”skolämne” som har konkret

koppling till samhälls- och arbetslivet. Emellertid är matema-

tiken i samhället osynlig för många. En satsning på att göra

matematiken och dess tillämpningar synliga, där ämnets

verkliga värde och betydelse visas, är således viktig.

Matematik som medborgarkunskap

Matematik som medborgarkunskap har ibland givits en alltför

begränsad innebörd. I många vardagliga situationer krävs

sannolikt bara grundläggande kunskaper i aritmetik, men för att

verka aktivt i samhället och i yrkeslivet krävs betydligt mer.

Politiska och ekonomiska budskap har ofta matematiskt

innehåll. Människan omges av sociala konstruktioner av mate-

matisk karaktär, t.ex. skatteväsendet och pensionssystemet. Det

är särskilt viktigt att människan utvecklar ett matematiskt

omdöme för att bedöma värdet av och begränsningarna i olika

matematiska konstruktioner, även om hon själv inte alltid kan

utföra beräkningen. Matematiken finns integrerad i många

arbetsuppgifter och de som utför uppgifterna kanske inte själva

uppfattar de matematiska kopplingarna. Men även om färdiga

program utför det matematiska hantverket så behövs

människans omdöme för att kritiskt värdera resultatet och de

använda modellerna.

Matematik som stöd för naturvetenskap och teknik

Matematikämnet utgör en väsentlig del av utbildningarna inom

naturvetenskap och teknik. Antalet elever på naturvetenskapliga

och tekniska utbildningsvägar är troligen starkt kopplat till

intresset för ämnet matematik. Goda matematikkunskaper är en

förutsättning för att lyckas med vidare studier inom dessa o-

råden. Matematiken är även ett nödvändigt och viktigt verktyg

för forskning och utveckling inom naturvetenskap, teknik och

ekonomi. Allt större delar av vår teknik och vår samhälls-

organisation utformas och styrs med hjälp av datoriserade

modeller med matematikinnehåll. Datorsimuleringar och

5

matematiska modeller får en snabbt växande betydelse för att

beskriva strukturer och förlopp inom t.ex. biologi, medicin,

meteorologi och logistik.

Behovet av särskilda insatser

Arbetslivet som lärmiljö

Unga människors etableringsålder på arbetsmarknaden har stigit

drastiskt på senare år. Arbetslivets utveckling mot mer krävande

arbetsuppgifter för medarbetarna innebär att enkla arbets-

uppgifter i hög grad försvinner. Ungdomar får svårigheter att

komma in på arbetsmarknaden utan fullbordade studier. Det

innebär att såväl unga kvinnors som unga mäns bilder av och

kunskap om arbetslivet, dess villkor och olika yrkens arbets-

innehåll, är begränsade. Alltför många elever avbryter i dag sina

studier eller byter studieinriktning i gymnasieskolan på grund

av att det program de valt inte motsvarade förväntningarna.

Grunden för genomtänkta val av fortsatt utbildning i gymnasie-

skolan eller högre utbildning måste därför förbättras.

Grundskolan

Elevers val av studieinriktning och ungas överväganden om

framtida yrkesval sker inte vid ett tillfälle. Det sker i stället

genom en process under hela skoltiden som bl.a. innehåller

samtal med föräldrar och andra vuxna. Det är också viktigt med

impulser från undervisningen och från kontakter med samhälls-

och arbetsliv. Redan i grundskolan bör ungdomarna få en bättre

och bredare kontakt med arbetslivet. Arbetslivet som lärmiljö

måste utnyttjas mer. Planerade studiebesök, temaarbeten och

projekt i och för företagen är exempel på aktiviteter som stärker

ämnesstudierna. I och med att eleverna får inblick i olika yrken

skapas också bättre förutsättningar för dem att välja rätt

studieväg i gymnasieskolan. Ett ökat samarbete mellan skola

och näringsliv ger även skolans studie- och yrkesvägledare och

lärare en mer nyanserad och aktuell bild av såväl arbets-

6

marknadens behov av arbetskraft som skilda yrkens arbets-

innehåll och kompetenskrav.

Gymnasieskolan

Samhällets insatser på utbildningsområdet måste stå i

överensstämmelse med arbetslivets och samhällets behov. Om

en individ skall vara attraktiv på arbetsmarknaden under hela

sin yrkesverksamma tid, måste eleverna redan i grund- och

gymnasieskolan uppfatta utbildningen som intressant och

positiv. Det handlar bl.a. om att eleverna måste uppleva att

utbildningen i gymnasieskolan är relevant för den arbets-

marknad de utbildar sig för. Den snabba teknik- och metod-

utvecklingen inom arbetslivet ställer stora krav på utbildningens

innehåll och aktualitet. Delar av yrkesutbildningen i gymnasie-

skolan är därför obligatoriskt förlagda till arbetslivet.

Skolverkets undersökningar visar att eleverna är mycket

positiva till denna del av utbildningen. Teori och praktik stöder

varandra till en helhet och lärandet blir djupare och mer

motiverande för eleven.

En uppgift för framtiden är därför att arbeta för att fler

företag ser nyttan av att ta emot elever i olika åldrar för t.ex.

studiebesök, arbetsplatsförlagt lärande eller för att genomföra

teman, projekt eller gymnasiearbeten i och för företag. På

samma sätt är det en uppgift för skolan att ta tillvara de

möjligheter som yrkeslivet ger att berika undervisningen och att

främja skolans kunskapsmål. Som ett alternativ till den mer

traditionellt genomförda yrkesutbildningen i gymnasieskolan

bedömer regeringen i den tidigare nämnda propositionen

(prop. 2003/04:140) även att en lärlingsutbildning bör införas i

gymnasieskolan.

Såväl regeringen som arbetsmarknadens organisationer har i

olika sammanhang uppmärksammat behovet av en närmare

samverkan mellan skola och arbetsliv. Goda exempel finns där

enskilda skolor och branscher genom samverkan skapat attrak-

tiva gymnasieutbildningar. Sådana utbildningar ger näringslivet

större möjligheter att rekrytera den personal som efterfrågas.

7

Att vidareutveckla samverkan mellan skola och arbetsliv är ett

ansvar för båda dessa parter.

Matematik i arbetslivet

Matematiken i arbetslivet är ett viktigt tema för att skapa

positiva föreställningar om ämnet. Regeringen delar

Matematikdelegationens bedömning (SOU 2004:97 s. 112) att

intresset för matematikämnet kan öka, bl.a. genom att arbets-

och näringslivets matematikanvändning levandegörs. Före-

trädare för näringsliv och fackliga organisationer framhåller

ofta vikten av goda matematikkunskaper, utan att alltid ge

konkreta exempel. Skola och högre utbildning har inte heller

lyckats tillräckligt väl med att yrkesanknyta sina matema-

tikutbildningar. Matematiken i arbetslivet möjliggör en över-

bryggning mellan ämnet och övriga ämnen i skolan. Genom

ämnets tillämpning inom företagens administration, till-

verkning, materialhantering etc. åskådliggörs kopplingen till

bl.a. ekonomi, samhällskunskap, de naturvetenskapliga ämnena

och teknik.

Företrädare för företag kan t.ex. genom besök i skolan

beskriva och exemplifiera den matematik som olika yrkes-

grupper utnyttjar i företaget. Alternativt kan skolans elever och

lärare besöka arbetsplatser för att där ta del av hur och i vilka

situationer matematiken kommer till nytta. Elevbesök kan också

organiseras så att eleverna mer aktivt får uppgifter att söka och

finna matematiska tillämpningar i den verksamhet som presen-

teras vid studiebesök på företag. Ytterligare uppföljning kan

sedan ske i den ordinarie undervisningen i skolan. En mer

avancerad form av inventering av matematikanvändningen i

företag skulle kunna genomföras som ett gymnasiearbete för

elever med särskilt intresse för matematik. Andra exempel på

samverkan mellan skola och företag inom matematikområdet

kan vara statistiska undersökningar som efterfrågas av före-

tagen. Kund- och marknadsundersökningar kan vara sådana

autentiska uppgifter som bearbetas och presenteras med hjälp

av matematiska verktyg och modeller.

8

Bättre samarbete och nya kontaktytor mellan näringsliv,

yrkesliv och skolan behöver skapas. Syftet kan vara dels att visa

vilken matematik som utnyttjas och tillämpas i olika yrkes-

sammanhang, dels att mer generellt synliggöra matematiken

som företeelse och verktyg i arbetslivet för att skapa intresse för

ämnet som sådant. Särskilt intressant är användning och

tillämpning av matematik inom yrkesområden där den normala

yrkesutbildningen sker genom gymnasieskolans yrkesinriktade

program. Samverkan om sådana projekt kan även leda till nya

kompetensutvecklingsmöjligheter för såväl skolans lärare som

företagens personal.

Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för skolutveckling har fått regeringens uppdrag

(dnr U2006/564/G) att initiera och genomföra utvecklingsin-

satser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i hela

skolväsendet. Satsningen skall bl.a. omfatta stöd till kompetens-

utveckling, framtagning av verklighetsnära undervisnings-

material och kunskapsöversikter. Uppdraget innefattar också att

stimulera och stödja samverkan mellan skola och högskola samt

mellan skola och näringsliv.

Regeringen bedömer att det, utöver insatser på området från

Myndigheten för skolutveckling, finns behov av att företrädare

för arbetslivet engageras särskilt i arbetet med att stimulera

samverkan mellan skola och arbetsliv och att öppna företagen

mot skolan.

Uppdraget

Kommittén skall initiera och stimulera en ökad samverkan

mellan näringsliv och skola på nationell, regional och lokal nivå

för att bättre tillvarata arbetslivet som lärmiljö och resurs för

lärande. Arbetet skall bedrivas på sådant sätt att det på sikt kan

leda till en högre kvalitet i utbildningen, fler elever på natur-

vetenskapliga och tekniska utbildningsvägar och att näringslivet

lättare kan få den kompetenta arbetskraft som efterfrågas.

9

Kommittén skall utveckla samverkansformer mellan arbets-

liv och skola som skall syfta till att elever i både grundskola och

gymnasieskola får en helhetssyn och ett perspektiv på sin

utbildning.

Samverkansformerna skall även bidra till att flickor och

pojkar får grundläggande kunskaper om arbetslivets villkor och

olika yrkens arbetsinnehåll samt till att levandegöra olika

ämnens tillämpning i arbetslivet. I uppdraget ingår att verka för

att företag och skolor utvecklar samverkansformer som ger

stadga åt ett långsiktigt samarbete.

Kommittén skall särskilt verka för att förändra attityder till

och öka intresset för ämnet matematik. Genom att förklara

vilken matematik som tillämpas i olika yrken och att generellt

synliggöra matematiken som företeelse och verktyg i arbets-

livet, kan intresse skapas för ämnet som sådant.

Kommittén skall undersöka om det inom näringslivet finns

material, som visar eller beskriver matematiska tillämpningar

och som skolväsendet kan få tillgång till för att utnyttja i under-

visningen på olika nivåer.

Kommittén skall, i den del som avser insatser för att skapa

ökat intresse för matematikämnet, samverka med Myndigheten

för skolutveckling som enligt beslut av regeringen den

2 februari 2006 har ett särskilt uppdrag inom området. I de delar

som uppdraget berör gymnasieskolans yrkesinriktade utbild-

ningar, skall samverkan även ske med Yrkesutbildningsdelega-

tionen (U 2004:07).

Kommittén skall arbeta till och med den 31 januari 2007.

Kommittén skall vid samma tidpunkt lämna en skriftlig redo-

görelse för sitt arbete till Utbildnings- och kulturdepartementet.

(Utbildnings- och kulturdepartementet)