Dir. 2006:86
Nationellt styrdokument för vård och
Kommittédirektiv
Nationellt styrdokument för vård och
omsorg om äldre
Dir.
2006:86
Beslut vid regeringssammanträde den 13 juli 2006.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att ta fram ett förslag till na-
tionellt styrdokument för vård och omsorg om äldre. Styrdoku-
mentet skall utifrån de nationella målen för äldrepolitiken ge
främst de anställda inom vård och omsorg om äldre målinriktad
vägledning till den människosyn och de värderingar som skall
genomsyra arbetet inom vård och omsorg om äldre. Styrdoku-
mentet skall också kunna användas som vägledning vid kom-
munernas planering och vid uppföljning och utvärdering av mål
och resultat. Styrdokumentet skall också rikta sig till de äldre
och deras anhöriga. Det är av särskild betydelse att det natio-
nella styrdokumentet belyser faktorer som har betydelse för
kvinnors och mäns lika rätt, för de nationella minoriteterna samt
för den ökande kulturella och språkliga mångfalden i vård och
omsorg om äldre. Till utredningen skall det knytas en referens-
grupp med representanter för de politiska partierna, för kom-
munerna och för landstingen samt för fackliga, pensionärs- och
andra organisationer. Utredaren skall även lämna förslag om
styrdokumentets formella status och förslag till nödvändiga för-
fattningsändringar.
Bakgrund
De grundläggande värderingar som uttrycks i socialtjänstlagens
(2001:453; SoL) portalparagraf, 1 kap. 1 § – demokrati, jämlik-
2
het, solidaritet och trygghet – ger kommunerna frihet att an-
passa insatser efter skiftande behov och önskemål. I 3 kap. 3 §
SoL föreskrivs att insatserna skall vara av god kvalitet och att
kvaliteten fortlöpande skall utvecklas och säkras. Insatserna
skall enligt 4 kap. 1 § tillförsäkra den enskilde en skälig lev-
nadsnivå. I 5 kap. 4 § anges att socialnämnden skall verka för
att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt
under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull till-
varo i gemenskap med andra. Av 5 kap. 5 § framgår att kom-
munens socialnämnd skall verka för att äldre människor får
goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i
hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall också
inrätta särskilda boendeformer för äldre som behöver särskilt
stöd.
I 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) ges kom-
munen en skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt
dem som bor i särskilda boendeformer. En kommun får även
erbjuda hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Genom
avtal har cirka hälften av landets kommuner övertagit ansvaret
från landstinget för hemsjukvård även i ordinärt boende.
Till skydd för den enskilde finns i 14 kap. 2 § SoL bestäm-
melser om skyldighet att anmäla missförhållanden. För hälso-
och sjukvården finns sådana bestämmelser i 2 kap. 7 § och 6
sjukvårdens område. Socialstyrelsen har tillsyn över social-
tjänsten i landet och länsstyrelserna har tillsyn över kommuner-
nas socialtjänst. Över hälso- och sjukvården har Socialstyrelsen
tillsyn. För ledning vid tillämpningen av SoL utfärdar Social-
styrelsen allmänna råd.
I fråga om bland annat handläggning och dokumentation
finns Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
2006:5) Dokumentation vid handläggning av ärenden och
genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.
Inom hälso- och sjukvården är Socialstyrelsens möjlighet att
utfärda föreskrifter större.
3
Nationella mål och kommunal självstyrelse
Riksdagen beslutade i juni 1998 om Nationell handlingsplan för
äldrepolitiken (prop.1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr.
1997/98:307). Fyra nationella mål som anger inriktningen för
äldrepolitiken lades fast. Vården och omsorgen om äldre omfat-
tas av dessa mål. De nationella målen är att äldre skall kunna
leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin var-
dag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, be-
mötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg.
En central utgångspunkt för att målen skall kunna nås är att
vård och omsorg om äldre präglas av kvalitet och likvärdighet
oavsett var i landet man bor och oavsett i vilka former verk-
samheten bedrivs.
Regeringsformen ger ramar både för statens styrning och för
den kommunala självstyrelsen. Mellan krav i speciallagstiftning
på nationell likvärdighet och lokalt beslutsutrymme kan det
uppstå ett visst motsatsförhållande. Vikten av ett nationellt styr-
dokument för vård och omsorg om äldre och hur detta utformas
måste därför noga vägas mot vikten av den kommunala själv-
styrelsen.
Behovet av en utredning
Kommuner och landsting ansvarar för vården och omsorgen om
äldre personer och för att de nationella målen förverkligas. Vård
och omsorg om äldre har de senaste 15 åren utvecklats till att
allt oftare möta människor i komplicerade situationer och med
omfattande behov. Svårighetsgraden i verksamheten kommer
även fortsättningsvis att öka vilket ställer stora krav på fortsatt
stöd för utvecklingsarbete. Vård och omsorg om äldre har blivit
mer sammansatt och fordrar allt mer av samverkan över organi-
sationsgränser och över gränserna för olika professioner. Till
bilden hör också att förväntningarna och kraven från enskilda
äldre och deras anhöriga eller närstående också förändrats.
Vård och omsorg om äldre skall utifrån vars och ens lika rätt
i lika hög grad tillgodose såväl kvinnors som mäns behov. De
4
språkliga minoriteterna och den ökande språkliga och kulturella
mångfalden i samhället och befolkningen medför att ytterligare
aspekter kommer till i arbetet med vård och omsorg om äldre.
Redan i dag och ännu mer i en nära framtid kommer de anställ-
da i vård och omsorg om äldre att möta äldre personer med
olika social och kulturell bakgrund och ursprung, olika erfaren-
heter och skilda förväntningar.
Regeringen aviserade i propositionen Nationell utvecklings-
plan för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115) att en
utredning bör tillsättas med uppgift att ta fram ett nationellt
styrdokument för vård och omsorg om äldre. I propositionen
anfördes bland annat att ett nationellt styrdokument är av strate-
gisk betydelse för att stödja och påskynda det lokala utveck-
lingsarbetet. Det är angeläget att kvaliteten inom vård och
omsorg om äldre utvecklas när det gäller såväl metoder som
arbetssätt. Det behövs ett styrdokument som ger en tydlig bild
av värdegrunden och uppdraget samt vad vård och omsorg om
äldre genom sina insatser skall åstadkomma för de äldre och
deras närstående. Människosyn, värderingar och etiska förhåll-
ningssätt behöver göras tydliga i den dagliga verksamheten för
att kvaliteten i innehållet skall utvecklas och tilliten skall öka.
För anställda skall ett nationellt styrdokument ge stöd i det
dagliga arbetet, ge större tydlighet åt yrket och stödja yrkesut-
veckling och därmed bidra till ökad yrkesstatus. För den en-
skilde och dennes anhöriga kan klarhet om vad vården och om-
sorgen skall åstadkomma också skapa större trygghet. Med in-
formation och kunskap om vad vården och omsorgen skall
åstadkomma kan den äldre personen få ett större inflytande över
hur insatserna skall utformas. Ett nationellt styrdokument ger
också beslutsfattare vägledning för att kunna forma det lokala
uppdraget för vård och omsorg om äldre.
Erfarenheterna från förskoleområdet visar på den positiva
betydelse som tillkomsten av en särskild läroplan för förskolan
haft för utvecklingen. Läroplanen har fastställts genom förord-
ning och har därmed större tyngd än det tidigare Socialstyrel-
sens allmänna råd om pedagogiskt program för förskolan. Det
är regeringens mening att det även inom äldreområdet behövs
ett samlat styrdokument som ger beslutsfattare, verksamhetsan-
5
svariga, personal och de äldre och deras anhöriga en gemensam
målbild av vad vård och omsorg om äldre skall åstadkomma.
Uppdraget
En särskild utredare skall ta fram ett förslag till nationellt styr-
dokument för vård och omsorg om äldre. Styrdokumentet skall
utifrån de nationella målen för äldrepolitiken ge främst de
anställda målinriktad vägledning till den människosyn och de
värderingar som skall genomsyra arbetet inom vård och omsorg
om äldre. Styrdokumentet skall också kunna användas som
vägledning vid kommunernas planering och vid uppföljning och
utvärdering av resultat i förhållande till nationella mål. Styrdo-
kumentet skall också rikta sig till de äldre och deras anhöriga.
Styrdokumentet skall fylla det viktiga syftet att fungera som
en vägledning i planering och genomförande av det konkreta
dagliga arbetet där den enskildes integritet och självbestäm-
mande utgör utgångspunkten. Styrdokumentet bör behandla det
sociala innehållet i äldreomsorgen och bemötande av äldre och
anhöriga vid till exempel måltider och i måltidssituationer.
Styrdokumentet skall också behandla frågor om möjligheter till
deltagande i samhällets aktiviteter samt möjligheter att kunna
bestämma över sin vardag och ha inflytande över vården och
omsorgen. Det skall ge ökad tydlighet kring de nationella målen
och det innehåll och de kvaliteter som verksamheterna skall
sträva efter att uppnå. Det nationella styrdokumentet för vård
och omsorg om äldre skall dock inte vara en katalog över olika
rättigheter eller detaljreglera hur ofta en viss insats skall ges.
Det är av särskild betydelse att det nationella styrdokumentet
belyser faktorer som har betydelse för kvinnors och mäns lika
rätt, för de nationella minoriteterna samt för den ökande kultu-
rella och språkliga mångfalden i vård och omsorg om äldre.
Utredaren skall överväga för- och nackdelar när det gäller
den formella status det nationella styrdokumentet skall ha.
Utredaren skall även föreslå hur det nationella styrdokumentet
skall utvärderas och utvecklas fortsättningsvis.
Till utredningen skall det knytas en referensgrupp med
representanter för de politiska partierna, för kommuner och för
6
landsting samt för fackliga, pensionärs- och andra organisatio-
ner.
Författningsreglering
Om utredaren finner att införandet av ett nationellt styrdoku-
ment kräver författningsreglering skall utredaren föreslå de för-
fattningsändringar som behövs.
Övrigt
Om förslagen påverkar kostnader för staten, landstingen eller
kommunerna skall en beräkning av dessa kostnader redovisas.
Om förslagen medför ökade kostnader för staten, landstingen
eller kommunerna skall utredaren föreslå en finansiering. Utre-
daren skall även i övrigt redovisa förslagens konsekvenser
enligt vad som följer av bestämmelserna i 14 och 15 §§ kom-
Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2008.
(Socialdepartementet)