Dir. 2006:88

Utvärdering av statens stöd till idrotten

Kommittédirektiv

Utvärdering av statens stöd till idrotten

Dir.

2006:88

Beslut vid regeringssammanträde den 17 augusti 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utvärdera om effekterna av statens

stöd till idrotten stämmer överens med de av riksdag och

regering angivna syftena med stödet och föreslå en framtida

inriktning av stödet. Utgångspunkten är att inte förändra den

ansvarsfördelning som råder mellan staten och idrottsrörelsen.

Utredaren skall bland annat

• föreslå lämpliga indikatorer för att mäta effekterna

av stödet,

• utvärdera det samlade statliga stödet till idrotten,

inklusive stödet från AB Svenska Spel, för att belysa

vilka effekter stödet haft,

• bedöma om stödet till idrotten kan kanaliseras på ett

sådant sätt att antalet stödformer minskas och

likvärdiga krav ställs på stöden,

• kartlägga i vilken omfattning Riksidrottsförbundets

verksamhet innefattar myndighetsutövning och

överväga i vilken utsträckning bestämmelserna i

förvaltningslagen (1986:223) bör tillämpas inom den

del av Riksidrottsförbundets verksamhet som

innefattar myndighetsutövning,

• redovisa den kunskap som finns om idrottens bety-

delse för folkhälsan, särskilt dess betydelse för

flickors och pojkars samt unga kvinnors och unga

mäns hälsa,

2

• analysera resultatet av det stöd som ges för att skapa

förutsättningar för framgångsrika elitidrottare.

Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 januari

2008. Om utredaren bedömer det lämpligt får delbetänkanden

presenteras under arbetets gång.

Bakgrund

Den nationella idrottspolitikens tre grundstenar

I december 1999 beslutade riksdagen om riktlinjer för statens stöd

till idrotten i enlighet med förslagen i propositionen En idrotts-

politik för 2000-talet (prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3,

rskr. 1999/2000:52).

I propositionen angav regeringen att den nationella idrotts-

politiken på 2000-talet bör bygga på tre grundstenar. För det

första angavs en tydlig strävan att i samhällsplanering, i skolans

arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter

till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott i syfte att

främja en god folkhälsa. För det andra angavs att ett aktivt stöd

skall ges till en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ide-

ellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet och vär-

nar om god etik, som ger lika förutsättningar för kvinnor och

män, som arbetar aktivt för integration samt värnar om

demokratisk fostran. För det tredje angavs att elitidrotten också

till viss del består av kommersiell underhållning som har ett

värde genom att den ger många människor förströelse och

glädje, men att den skall bedrivas utan offentliga subventioner.

Regeringen ansåg att staten som bidragsgivare inte till någon

del skall ställa upp mål för idrottsrörelsens egen verksamhet.

Staten skall däremot ställa upp mål och riktlinjer för sin bi-

dragsgivning. Det är statens ansvar att, gentemot såväl idrotts-

rörelsen som samhället i övrigt, vara tydlig i fråga om vad sta-

ten vill uppnå med statsbidraget. Genom att ange syftet med

bidragsgivningen anger staten vad den förväntar sig att bidraget

främst skall leda till. Däremot föreskrivs inte hur detta skall gå

till. Riksdagen godkände de syften med statsbidraget som re-

geringen lade fram i propositionen.

3

Av propositionen framgår det också att regeringen anser att

de resurser som samhället ställer till förfogande för idrottsrörel-

sens verksamhet bör användas för att nå ut till och aktivera

människor som vill delta i organiserad idrottsverksamhet eller

väljer att motionerna för eget välbefinnande. Barns och ungdo-

mars intresse för idrott och motion bör stimuleras och de bör

ges möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt

idrottande. Detta gäller även äldre människor och personer med

funktionshinder. Människor i olika åldrar med olika social

bakgrund bör vidare ges lika förutsättningar att efter eget

intresse delta i idrottsverksamhet. Integration och god etik bör

vara ledstjärnor för stödets användning. Statsbidraget bör

däremot inte användas till verksamheter med kommersiellt

syfte.

I propositionen angav regeringen vidare att uppföljning och

utvärdering av idrottsrörelsens egen verksamhet är en uppgift

för idrottsrörelsen själv och bör ingå som ett naturligt inslag i

den löpande verksamheten. Uppföljningar och utvärderingar bör

ge underlag för idrottsrörelsen att kunna bedöma sin verksam-

het i förhållande till de egna mål som har satts upp och indikera

om verksamheten behöver ges en annan inriktning eller på an-

nat sätt förändras. Statens övergripande ansvar är att följa upp

hur stödet till idrotten används och stödets betydelse för sam-

hället och den enskilde.

Utgångspunkten för idrottsstödets långsiktiga effekter är väl-

färdspolitisk. Regeringen ansåg i propositionen att idrott är en

välfärdsfaktor som alla människor som så önskar skall ha

tillgång till oberoende av ålder, kön, social och etnisk

tillhörighet eller fysiska och psykiska förutsättningar.

Regeringen ansåg vidare att stödet till idrotten bör följas upp

och utvärderas regelbundet och att statens stöd bör utvärderas

på ett sådant sätt att dess effekter för främst folkhälsan,

jämställdheten och integrationen kan bedömas.

Statens stöd till idrotten

Lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter

till Sveriges Riksidrottsförbund anger att förbundet prövar frå-

4

gor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i enlig-

het med vad regeringen bestämmer. Regeringen har i förord-

ningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet när-

mare angett hur Riksidrottsförbundet får fördela statsbidraget.

Regeringen beslutar också varje år om statens stöd till idrotten

dels i regleringsbrev avseende anslaget 30:1 Stöd till idrotten

under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid,

dels i beslut om riktlinjer till Riksidrottsförbundet.

Med statens stöd till idrotten avses i detta fall stödformerna

statsanslaget, det årliga bidraget från AB Svenska Spel till

Riksidrottsförbundet samt idrottens andel av AB Svenska Spels

överskott som främst betalas ut till lokala idrottsföreningar för

barn- och ungdomsverksamhet. Sedan 2003 har medel inom

ramen för den statliga fyraåriga miljardsatsningen Handslaget

betalats ut till Riksidrottsförbundet. Även dessa medel ingår i

statens stöd till idrotten. För 2006 utbetalas totalt 1 475 000 000

kronor som bidrag till idrottsrörelsen över statsanslaget och från

AB Svenska Spel.

Riksrevisionens granskning av idrottsstödet och riksdagens

ställningstagande till granskningen

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport Offentlig förvalt-

ning i privat regi – statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbild-

ningen (RIR 2004:15) angett att om staten väljer att delegera

förvaltningsuppgifter till en privaträttslig organisation skall or-

ganisationens myndighetsutövning, enligt Riksrevisionens me-

ning, i möjligaste mån också omfattas av det regelverk som

gäller övrig offentlig förvaltning. Enligt Riksrevisionens be-

dömning är detta av vikt såväl från rättssäkerhetssynpunkt som

för möjligheten att kontrollera och få insyn i hur statliga medel

hanteras. Riksrevisionen anser därför att Riksidrottsförbundets

myndighetsutövande förvaltningsuppgifter bör omfattas av

tillämpliga delar av förvaltningslagen.

Riksrevisionen har i sin granskning funnit brister såväl i re-

geringens styrning av statsbidragen till idrottsrörelsen som i

regeringens kontroll, uppföljning och återrapportering till riks-

dagen. Enligt Riksrevisionens bedömning är det svårt att klar-

5

göra regeringens möjligheter att styra statsbidragen eftersom det

finns en konflikt mellan idrottsrörelsens fria roll och statens

behov av att säkerställa att syftet med statsbidragen uppfylls.

Riksrevisionen anser också att regeringens rapportering i

budgetpropositionen saknar viktig information och jämförbar

statistik som gör det möjligt att bedöma i vad mån syftena med

statsbidragen uppfylls. Det saknas också statliga utvärderingar

av stödet som underlag för bedömningar av i vilken utsträck-

ning det statliga stödet går till avsedda ändamål. Granskningen

visar vidare att de medel som idrottsrörelsen får från AB

Svenska Spel inte redovisas i statsbudgeten och därmed inte blir

föremål för sedvanlig budgetprövning eller omfattas av utgifts-

taket.

Riksrevisionens styrelse ansåg i sin framställning till riksda-

gen (2004/05:RRS7) med anledning av Riksrevisionens rapport

att det är angeläget att den statliga styrningen av stödet till id-

rottsrörelsen genomförs på ett sådant sätt att syftena med bi-

dragsgivningen säkerställs. Styrelsen konstaterade vidare att

regeringen i budgetpropositionen för 2005, med anledning av

rekommendationerna i Riksrevisionens rapport, utvecklat åter-

rapporteringen till riksdagen. Styrelsen ansåg samtidigt att yt-

terligare insatser av detta slag behövs. Styrelsen underströk att

det som underlag för en sådan förbättrad redovisning kan behö-

vas fördjupade utvärderingar av resultatet av de statliga insat-

serna, särskilt när det gäller insatser av idrottsrörelsen riktade

till barn och ungdomar.

Riksdagen delade styrelsens uppfattning att återrapporte-

ringen till riksdagen av bidragsanvändningen bör förbättras och

framhöll i anslutning till detta att den ansvarsfördelning som har

lagts fast mellan å ena sidan riksdag och regering och å andra

sidan idrottsrörelsen bygger på att staten har ett grundläggande

förtroende för idrottsrörelsen. Samtidigt har båda sidor ett in-

tresse av att verksamheten utvärderas så att fler kan få kunskap

om resultaten av idrottssatsningarna. Det är visserligen varken

riksdag eller regering som fastställer målen för idrottsrörelsens

egen verksamhet, men riksdagen har behov av att kunna be-

döma graden av måluppfyllelse i samband med sin årligen åter-

kommande budgetbehandling. Riksdagen menade att det, som

6

Riksrevisionens styrelse förordat, kan ske genom att regeringen

i budgetpropositionen redovisar utvärderingar inom avgränsade

delar av området där uppnådda resultat ställs mot de mål som

idrottsrörelsen har ställt upp för verksamheten. Det kan också

ske genom en mer utbyggd resultatinformation som spänner

över en flerårsperiod och som belyser hur verksamheten inom

olika delområden utvecklas sett i skenet av de syften som riks-

dag och regering har angett för stödet. Riksdagen instämde i allt

väsentligt i de förslag som styrelsen för Riksrevisionen fört

fram beträffande behovet av förbättrad återrapportering till

riksdagen av stödet till idrottsrörelsen. Riksdagen gav reger-

ingen sin mening till känna (bet. 2004/05:KrU6, rskr.

2004/05:196).

Uppdrag

Utgångspunkter

Utredaren skall utvärdera om effekterna av statens stöd till

idrotten stämmer överens med de av riksdag och regering

angivna syftena med stödet. Utgångspunkten är att inte förändra

den ansvarsfördelning som råder mellan staten och idrotts-

rörelsen.

På grundval av bland annat de studier som genomförts skall

utredaren göra en samlad bedömning av i vilken utsträckning

statens syften med stödet till idrotten infriats. Utredaren skall

vidare beakta de resultat som redovisas i Riksidrottsförbundets

utvärdering av effekterna av den särskilda satsningen

Handslaget, inhämta de erfarenheter och slutsatser som gjorts

av Riksidrottsförbundets projekt Idrottsresurser på lika villkor

samt Ungdomsstyrelsens studie av föreningsidrottens påverkan

på ungdomar Unga och föreningsidrotten (Ungdomsstyrelsens

skrifter 2005:9). Utredaren skall i sitt arbete särskilt

uppmärksamma statens stöd till idrottens folkhälsosyfte liksom

behovet av en ökad jämställdhetsintegrering av stödet. Den

rådande ojämlika fördelningen av hälsa mellan människor i

samhället är ytterligare en utgångspunkt.

7

Generella effekter av statens stöd till idrotten

Statens stöd till verksamhet av gemensam natur inom idrottsrö-

relsen skall enligt regeringens riktlinjer främja idrottsverksam-

het i hela landet, stödja sådan verksamhet som främjar integra-

tion, jämställdhet, god etik och ökat deltagande av kvinnor och

män i alla åldrar samt motverka dopning, våld och diskrimine-

ring.

Förutsättningarna för att utöva idrott varierar mycket mellan

olika delar av landet samt mellan storstäder och små samhällen

på landsbygden. Utredaren skall därför bedöma hur statens stöd

bidrar till att barn, ungdomar och vuxna samt personer med

funktionshinder i olika delar av landet kan utöva idrott utifrån

sina egna förutsättningar och önskemål. I detta sammanhang

ska utredaren ta hänsyn till de olika regionala och kommunala

förutsättningar som finns och som påverkar möjligheten att

utöva idrott i olika delar av landet.

Utredaren skall klarlägga i vilken utsträckning statens stöd

till idrotten bidrar till att alla människor som så önskar kan

utöva sådan idrott som organiseras inom ramen för

Riksidrottsförbundets verksamhet. Utredaren skall vidare

analysera om och i så fall hur stödet till idrotten medverkar till

ökad integration t.ex. genom att skapa möjligheter till

deltagande för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund eller

genom att stödja idrottsrörelsens arbete mot rasism, främlings-

fientlighet, homofobi och diskriminering. Utredaren skall också

kartlägga i vilken utsträckning stödet till idrotten används inom

ramen för de storstadspolitiska lokala utvecklingsavtalen.

Utredaren skall klargöra hur Riksidrottsförbundets utgångs-

punkter för fördelning av statsbidraget till specialidrottsförbun-

den förhåller sig till statens syften med bidraget.

Utredaren skall bedöma om motion och idrott utanför Riks-

idrottsförbundets verksamhet bör stödjas och i så fall lämna för-

slag på hur detta skall ske.

Utredaren skall utvärdera det samlade statliga stödet till id-

rotten, inklusive stödet från AB Svenska Spel, för att belysa

vilka effekter det statliga stödet haft. Utredaren skall också

bedöma om stödet till idrotten kan kanaliseras på ett sådant sätt

8

att antalet stödformer minskas och likvärdiga krav ställs på

stöden.

Utredaren skall lämna förslag på hur ett

jämställdhetsperspektiv skall beaktas för statens stöd till

idrotten, som det är uttryckt i regeringens proposition Makt att

forma samhället och sitt eget liv – nya mål i

jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155).

Utredaren skall lämna förslag till framtida inriktning av

statens stöd och lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av

stödet.

Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av statsbidragen

till idrotten och folkbildningen, Offentlig förvaltning i privat

regi (RiR 2004:15), att regeringsformen medger att förvalt-

ningsuppgifter delegeras till privaträttsliga organ som t.ex.

Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet. Riksrevisionen

konstaterar dock det att övergripande offentligrättsliga

regelverket inte med automatik gäller när ideella organisationer

agerar i myndighets ställe. Utredaren skall kartlägga i vilken

omfattning Riksidrottsförbundets verksamhet innefattar

myndighetsutövning och överväga i vilken utsträckning

bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) bör tillämpas

inom den del av Riksidrottsförbundets verksamhet som

innefattar myndighetsutövning. Om bedömningen görs att det

finns skäl att ändra författningar får utredaren lägga fram

förslag till sådana ändringar.

Särskilt om idrottens betydelse för barn och ungdomar

Statens stöd skall enligt regeringens riktlinjer för barn- och

ungdomsverksamhet ge flickor och pojkar, unga kvinnor och

män mellan 7 och 20 år goda möjligheter att utöva idrott. Ung-

domsstyrelsen har på uppdrag av regeringen analyserat folk-

hälso- och folkrörelseperspektivet i idrottspolitiken utifrån ung-

domars egna upplevelser. Studien Unga och föreningsidrotten

visar att idrotten har stor betydelse i många flickors och pojkars

liv. Den har hög status i ungdomskulturen och är en mycket

omfattande fritidsaktivitet, både om man ser till antalet delta-

gare och den tid som läggs ner. Föreningsidrotten når dock,

9

enligt studien, inte fullt ut sina ambitioner att olika kategorier

unga skall medverka i föreningsidrotten.

Studien skall vara en utgångspunkt för utvärderingen av stö-

dets effekter för barn och ungdomar. Utredaren skall också be-

akta de erfarenheter som Barnombudsmannen har av flickors

och pojkars möjligheter till idrott och syn på sitt idrottande.

Utvärderingen skall knyta an till det nationella övergripande

målet för folkhälsopolitiken som är att skapa samhälleliga för-

utsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolk-

ningen. Verksamheten inom idrottsrörelsen kan spela en viktig

roll i arbetet för att bland barn och ungdomar förebygga bruk av

bl.a. tobak, alkohol och narkotika samt motverka övervikt och

fetma. Effekten av sådana förebyggande insatser stärks om in-

satserna görs tidigt och medvetet. Skolan är en viktig mötes-

plats för barn och ungdomar. Samverkan mellan skolan och id-

rottsföreningar är viktig för att i anslutning till skolans ordinarie

verksamhet aktivera fler barn och ungdomar i fysisk aktivitet.

Utredaren skall redovisa den kunskap som finns om idrottens

betydelse för folkhälsan, särskilt dess betydelse för flickors och

pojkars samt unga kvinnors och mäns hälsa.

Mellan åren 2000 och 2005 har det statliga lokala aktivitets-

stödet till barn- och ungdomsidrotten mer än fördubblats. Stödet

baseras på antalet sammankomster och deltagartillfällen och

beräknas proportionellt efter dessa variabler. Cirka 40 procent

av stödet baseras på flickors idrottande och ca 60 procent på

pojkars idrottande.

Utredaren skall analysera vilka effekter och vilken betydelse

det ökade lokala aktivitetsstödet har haft för föreningarnas barn-

och ungdomsverksamhet. Utredaren skall i detta sammanhang

undersöka om de nuvarande reglerna är väl avvägda eller om de

riskerar att likrikta och bromsa utvecklingen av verksamheten.

Utredaren skall också undersöka om de nuvarande reglerna

stimulerar barn och undomar i olika åldrar att idrotta utifrån

sina intressen, behov och förutsättningar eller om de bidrar till

en för tidig specialisering av barn och ungdomars idrottande.

Utredaren skall analysera i vilken omfattning flickors och

pojkars, unga kvinnors och unga mäns egna intressen, åsikter

och förutsättningar påverkar det egna idrottandet och

10

verksamhetens utformning. Särskild uppmärksamhet skall

ägnas frågan om idrottens möjligheter att fortsatt engagera

flickor i tonåren samt frågan om i vilken utsträckning barn och

ungdomar med funktionshinder, flickor från familjer med låg

utbildningsnivå och utrikes födda flickor ges möjlighet att delta

i olika idrottsverksamheter på lika villkor som andra barn och

ungdomar. Utredaren skall ta del av barns och ungdomars egen

syn på sitt idrottande genom att informera sig om de

undersökningar som har genomförts på området.

Den särskilda satsningen Handslaget kommer att avslutas

den 30 juni 2007. Riksidrottsförbundet har i uppdrag att senast

den 15 december 2007 redovisa resultatet av den fyråriga sats-

ningen. Utredaren skall så långt möjligt beakta resultatet av

utvärderingen av Handslagssatsningen.

Underhållnings- och elitidrottens betydelse

Att utöva idrott är en källa till glädje och välbefinnande för

många människor. Idrottsevenemang förmår även att locka

många åskådare till arenor och till TV-sändningar. Elitidrotten

har ofta ett stort underhållningsvärde och skapar förebilder för

många barn och ungdomar.

Stöd till elitidrott ges bland annat i form av bidrag till

specialidrottsförbunden, en särskild talangsatsning, stöd till

riksidrottsgymnasierna och genom idrottens ut-

vecklingscentrum. Utredaren skall analysera resultatet av det

stöd som ges för att skapa förutsättningar för framgångsrika

elitidrottare.

Former för utredarens arbete

Utredaren skall samråda med Riksidrottsförbundet och andra

idrottsorganisationer samt berörda myndigheter, forsknings-

institutioner och övriga organisationer och informera sig om de

utvärderingsinsatser som initierats av bl.a. Riksidrottsförbundet.

Utredaren skall även beakta Folkrörelseutredningens arbete (Ju

2005:12, dir. 2005:117), Statens folkhälsoinstituts och

Livsmedelsverkets uppdrag med underlag till handlingsplan för

11

goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (S2005/1274/FH)

liksom andra för uppdraget relevanta pågående studier och

utredningar.

Utredningen skall genomgående integrera ett

jämställdhetsperspektiv i sina analyser och förslag. En

förutsättning för det är att all individbaserad statistik samlas in,

presenteras, kommenteras och analyseras med kön som

genomgående och övergripande indelningsgrund, om det inte

finns särskilda skäl mot detta. Om könsuppdelad statistik saknas

skall det påpekas.

Utredaren skall integrera ett barnperspektiv i de analyser och

förslag där flickor och pojkar berörs.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 januari

2008. Om utredaren bedömer det lämpligt får delbetänkanden

lämnas under arbetets gång.

(Justitiedepartementet)