Dir. 2007:156

Tilläggsdirektiv till utredning om trygghets-

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredning om trygghets-

systemen för företagare (N2006:11)

Dir.

2007:156

Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2008

Sammanfattning av tilläggsuppdraget

Den särskilda utredaren ska, utöver sitt nuvarande uppdrag,

lämna förslag på hur sjukförsäkringen för företagare bättre kan

anpassas till företagarnas behov och möjlighet att vara täckta av

försäkringen. Utredaren ska lämna förslag på en sjukförsäkring

som ryms inom den allmänna sjukförsäkringen och som innebär

att företagarna ska kunna omfattas av olika avgifts- och ersätt-

ningsnivåer. Det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift

som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjukförsäk-

ringen. Förslaget ska syfta till en ändamålsenlig sjukförsäkring

för företagare, men får inte leda till orimliga skillnader i vill-

koren för företagare och anställda. Utredaren ska ta hänsyn till

att det även i en framtida försäkringslösning bör finnas ett

inkomsttak. Utredaren ska också analysera och vid behov före-

slå de förändringar som anses nödvändiga inom det nuvarande

regelsystemet.

Bakgrunden är att företagare har svårt att tillgodogöra sig det

skydd som försäkringen erbjuder.

Nuvarande uppdrag

Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att tillkalla en särskild

utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riks-

dagspartierna, med uppdrag att se över företagarnas för-

säkringsvillkor i trygghetssystemen (N 2006:11, dir. 2006:37).

2

Utredaren ska lämna förslag till hur regelverket ska kunna göras

tydligare och bättre anpassat för företagare. En utgångspunkt

för utredningen är att det ska bli en bättre balans i villkoren för

och behandlingen av företagare och anställda i trygghets-

systemen.

Regeringen beslutade den 14 december 2006 om ett tilläggs-

uppdrag där utredaren ska redovisa konsekvenserna av att en

företagares dagsförtjänst i arbetslöshetsförsäkringen beräknas

till 1/260 av årsinkomsten och avser den högsta årsinkomsten

av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade

inkomsterna av företagarens verksamhet de tre senaste åren.

Utredaren ska också pröva möjligheterna att anpassa

beräkningen av normalarbetstid och dagpenning till att före-

tagaren inte kunnat arbeta på grund av hinder som anges i 16

och 17 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

En kartläggning av hur mycket företagarna betalar in till

trygghetssystemen i förhållande till vilken ersättning som

betalas ut ska göras.

Bakgrund

Regeringen vill underlätta för individer att starta och driva

företag. Hur trygghetssystemen är utformade är viktigt i detta

sammanhang. Ett trygghetssystem får inte missgynna företagare

i förhållande till anställda.

De svenska trygghetssystemen har i huvudsak utformats för

anställda och bygger på inkomstbortfallsprincipen. Vid

exempelvis sjukdom ger sjukförsäkringarna de anställda

kompensation för den uteblivna arbetsinkomsten. Företagare

omfattas också av sjukförsäkringen, men både deras inkomst-

mönster och arbetstider avviker i förhållande till anställdas.

Detta har lett till flera speciallösningar för företagare. Dessa

speciallösningar är av en sådan karaktär att Försäkringskassan

många gånger har svårt att bedöma likartade ärenden på ett

enhetligt sätt. Detta riskerar att drabba såväl rättssäkerheten

som möjligheten till förutsägbarhet och likabehandling. Sär-

lösningarna leder också till omfattande administrativa uppgifter

hos Försäkringskassan.

3

Företagare och näringslivsrepresentanter har ifrågasatt

värdet för företagare av att vara försäkrade inom den allmänna

sjukförsäkringen. Undersökningar gjorda av Statistiska central-

byrån har visat att företagare har lägre sjukfrånvaro än

anställda. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att

det är svårare för en företagare att vara frånvarande från arbetet.

Utvidgning av utredningsuppdraget

För att åstadkomma en ändamålsenlig sjukförsäkring för före-

tagare krävs en anpassning till den verklighet som företagarna

befinner sig i.

Utredaren ska analysera förutsättningarna för samt

konsekvenserna av att införa ett system med ökad flexibilitet för

företagare inom sjukförsäkringen. Utredaren ska även utreda

och bedöma om samtliga företagare oavsett associationsform

bör omfattas av detta system. Utredaren ska lämna förslag på en

försäkringslösning som ryms inom den allmänna försäkringen

och som innebär att företagarna ska kunna omfattas av olika

avgifts- och ersättningsnivåer. Det ska finnas en tydlig koppling

mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls

inom sjukförsäkringen. Förslaget ska syfta till en ändamålsenlig

sjukförsäkring för företagare, men får inte leda till orimliga

skillnader i villkoren för företagare och anställda. Utredaren ska

ta hänsyn till att det även i en framtida försäkringslösning bör

finans ett inkomsttak. I uppdraget ingår därmed att analysera

och konkretisera lämpliga avgifts- och ersättningsnivåer till

följd av de ändringar som föreslås. Utredaren ska i detta

sammanhang överväga om en sådan försäkringslösning även

ska kunna omfatta andra grupper än företagare, t.ex. utlands-

stationerad svensk personal samt medföljande till sådana vilka i

dag inte omfattas av den obligatoriska försäkringen.

Utredaren är fri att även lämna andra förslag som innebär

ökad handlingsfrihet för företagare inom sjukförsäkringen.

Förslagen som utredaren lämnar ska vara enkla att hantera

för försäkringstagarna och innebära så lite administration som

möjligt både för försäkringstagarna och Försäkringskassan.

4

Förtydligande av utredningsuppdraget

Nuvarande regler inom socialförsäkringen innebär att det finns

särskilda regler för företagare. Det är framför allt sättet att

beräkna den sjukpenningsgrundande inkomsten som skiljer sig

åt jämfört med löntagare. Även i andra avseenden förekommer

skillnader i regelverket mellan företagare och löntagare. Till

exempel skiljer sig reglerna åt beroende på om en företagare har

enskild firma/handelsbolag eller om de har ett aktiebolag. Egen-

företagares sjukpenninggrundande inkomst fastställs utifrån

nettointäkten i firman, medan den som äger aktiebolag får sin

sjukpenninggrundande inkomst bestämd utifrån den lön som tas

ut ur bolaget. Många företagare känner inte till att valet av

företagsform har betydelse för den sjukpenninggrundande

inkomsten.

Vidare gäller för företagares försäkringsskydd att den sjuk-

penninggrundande inkomsten inte får överstiga jämförelse-

inkomsten, dvs. vad som är skälig lön för liknande arbete om

det görs för annans räkning. Denna regel innebär att en före-

tagare som har ett skattepliktigt resultat som överstiger

jämförelseinkomsten ska betala socialavgifter även på den över-

skjutande delen, men någon rätt till förmåner för denna över-

skjutande del finns inte.

I de ursprungliga kommittédirektiven (dir. 2006:37) har

utredaren givits i uppdrag att bl.a. belysa konsekvenserna av att

egenföretagares sjukpenninggrundande inkomst bestäms utifrån

nettointäkterna i företaget samt överväga behov av och möjlig-

heter till förändringar. Utredaren ska utöver nuvarande uppdrag

även belysa konsekvenserna av och föreslå förändringar av den

begränsning som finns i form av jämförelseinkomst.

Samråd med andra utredningar

Den särskilda utredaren ska i frågor som berör de sociala trygg-

hetssystemen samråda med den i budgetpropositionen för 2008

aviserade kommande parlamentariska utredningen av social-

försäkringen så att denna kan fullgöra sitt uppdrag. Utredaren

ska vidare ha kontakter med samt informera sig om det i samma

5

budgetproposition aviserade utredningsarbetet beträffande

beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten utifrån

historiska inkomster.

Utredaren ska därutöver samråda med 2007 års utredning

om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (A2007:02, dir.

2007:100).

Redovisning av uppdraget

Utredaren ska lämna de förslag till författningsändringar som

översynen motiverar. Utredaren skulle enligt tidigare tilläggs-

direktiv (dir. 2006:129) redovisa uppdraget senast den 31 maj

2007. Utredaren ska i stället redovisa hela sitt uppdrag enligt

dessa tilläggsdirektiv senast den 29 augusti 2008.

(Näringsdepartementet)