Dir. 2007:156
Tilläggsdirektiv till utredning om trygghets-
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till utredning om trygghets-
systemen för företagare (N2006:11)
Dir.
2007:156
Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2008
Sammanfattning av tilläggsuppdraget
Den särskilda utredaren ska, utöver sitt nuvarande uppdrag,
lämna förslag på hur sjukförsäkringen för företagare bättre kan
anpassas till företagarnas behov och möjlighet att vara täckta av
försäkringen. Utredaren ska lämna förslag på en sjukförsäkring
som ryms inom den allmänna sjukförsäkringen och som innebär
att företagarna ska kunna omfattas av olika avgifts- och ersätt-
ningsnivåer. Det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift
som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjukförsäk-
ringen. Förslaget ska syfta till en ändamålsenlig sjukförsäkring
för företagare, men får inte leda till orimliga skillnader i vill-
koren för företagare och anställda. Utredaren ska ta hänsyn till
att det även i en framtida försäkringslösning bör finnas ett
inkomsttak. Utredaren ska också analysera och vid behov före-
slå de förändringar som anses nödvändiga inom det nuvarande
regelsystemet.
Bakgrunden är att företagare har svårt att tillgodogöra sig det
skydd som försäkringen erbjuder.
Nuvarande uppdrag
Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att tillkalla en särskild
utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riks-
dagspartierna, med uppdrag att se över företagarnas för-
säkringsvillkor i trygghetssystemen (N 2006:11, dir. 2006:37).
2
Utredaren ska lämna förslag till hur regelverket ska kunna göras
tydligare och bättre anpassat för företagare. En utgångspunkt
för utredningen är att det ska bli en bättre balans i villkoren för
och behandlingen av företagare och anställda i trygghets-
systemen.
Regeringen beslutade den 14 december 2006 om ett tilläggs-
uppdrag där utredaren ska redovisa konsekvenserna av att en
företagares dagsförtjänst i arbetslöshetsförsäkringen beräknas
till 1/260 av årsinkomsten och avser den högsta årsinkomsten
av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade
inkomsterna av företagarens verksamhet de tre senaste åren.
Utredaren ska också pröva möjligheterna att anpassa
beräkningen av normalarbetstid och dagpenning till att före-
tagaren inte kunnat arbeta på grund av hinder som anges i 16
En kartläggning av hur mycket företagarna betalar in till
trygghetssystemen i förhållande till vilken ersättning som
betalas ut ska göras.
Bakgrund
Regeringen vill underlätta för individer att starta och driva
företag. Hur trygghetssystemen är utformade är viktigt i detta
sammanhang. Ett trygghetssystem får inte missgynna företagare
i förhållande till anställda.
De svenska trygghetssystemen har i huvudsak utformats för
anställda och bygger på inkomstbortfallsprincipen. Vid
exempelvis sjukdom ger sjukförsäkringarna de anställda
kompensation för den uteblivna arbetsinkomsten. Företagare
omfattas också av sjukförsäkringen, men både deras inkomst-
mönster och arbetstider avviker i förhållande till anställdas.
Detta har lett till flera speciallösningar för företagare. Dessa
speciallösningar är av en sådan karaktär att Försäkringskassan
många gånger har svårt att bedöma likartade ärenden på ett
enhetligt sätt. Detta riskerar att drabba såväl rättssäkerheten
som möjligheten till förutsägbarhet och likabehandling. Sär-
lösningarna leder också till omfattande administrativa uppgifter
hos Försäkringskassan.
3
Företagare och näringslivsrepresentanter har ifrågasatt
värdet för företagare av att vara försäkrade inom den allmänna
sjukförsäkringen. Undersökningar gjorda av Statistiska central-
byrån har visat att företagare har lägre sjukfrånvaro än
anställda. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att
det är svårare för en företagare att vara frånvarande från arbetet.
Utvidgning av utredningsuppdraget
För att åstadkomma en ändamålsenlig sjukförsäkring för före-
tagare krävs en anpassning till den verklighet som företagarna
befinner sig i.
Utredaren ska analysera förutsättningarna för samt
konsekvenserna av att införa ett system med ökad flexibilitet för
företagare inom sjukförsäkringen. Utredaren ska även utreda
och bedöma om samtliga företagare oavsett associationsform
bör omfattas av detta system. Utredaren ska lämna förslag på en
försäkringslösning som ryms inom den allmänna försäkringen
och som innebär att företagarna ska kunna omfattas av olika
avgifts- och ersättningsnivåer. Det ska finnas en tydlig koppling
mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls
inom sjukförsäkringen. Förslaget ska syfta till en ändamålsenlig
sjukförsäkring för företagare, men får inte leda till orimliga
skillnader i villkoren för företagare och anställda. Utredaren ska
ta hänsyn till att det även i en framtida försäkringslösning bör
finans ett inkomsttak. I uppdraget ingår därmed att analysera
och konkretisera lämpliga avgifts- och ersättningsnivåer till
följd av de ändringar som föreslås. Utredaren ska i detta
sammanhang överväga om en sådan försäkringslösning även
ska kunna omfatta andra grupper än företagare, t.ex. utlands-
stationerad svensk personal samt medföljande till sådana vilka i
dag inte omfattas av den obligatoriska försäkringen.
Utredaren är fri att även lämna andra förslag som innebär
ökad handlingsfrihet för företagare inom sjukförsäkringen.
Förslagen som utredaren lämnar ska vara enkla att hantera
för försäkringstagarna och innebära så lite administration som
möjligt både för försäkringstagarna och Försäkringskassan.
4
Förtydligande av utredningsuppdraget
Nuvarande regler inom socialförsäkringen innebär att det finns
särskilda regler för företagare. Det är framför allt sättet att
beräkna den sjukpenningsgrundande inkomsten som skiljer sig
åt jämfört med löntagare. Även i andra avseenden förekommer
skillnader i regelverket mellan företagare och löntagare. Till
exempel skiljer sig reglerna åt beroende på om en företagare har
enskild firma/handelsbolag eller om de har ett aktiebolag. Egen-
företagares sjukpenninggrundande inkomst fastställs utifrån
nettointäkten i firman, medan den som äger aktiebolag får sin
sjukpenninggrundande inkomst bestämd utifrån den lön som tas
ut ur bolaget. Många företagare känner inte till att valet av
företagsform har betydelse för den sjukpenninggrundande
inkomsten.
Vidare gäller för företagares försäkringsskydd att den sjuk-
penninggrundande inkomsten inte får överstiga jämförelse-
inkomsten, dvs. vad som är skälig lön för liknande arbete om
det görs för annans räkning. Denna regel innebär att en före-
tagare som har ett skattepliktigt resultat som överstiger
jämförelseinkomsten ska betala socialavgifter även på den över-
skjutande delen, men någon rätt till förmåner för denna över-
skjutande del finns inte.
I de ursprungliga kommittédirektiven (dir. 2006:37) har
utredaren givits i uppdrag att bl.a. belysa konsekvenserna av att
egenföretagares sjukpenninggrundande inkomst bestäms utifrån
nettointäkterna i företaget samt överväga behov av och möjlig-
heter till förändringar. Utredaren ska utöver nuvarande uppdrag
även belysa konsekvenserna av och föreslå förändringar av den
begränsning som finns i form av jämförelseinkomst.
Samråd med andra utredningar
Den särskilda utredaren ska i frågor som berör de sociala trygg-
hetssystemen samråda med den i budgetpropositionen för 2008
aviserade kommande parlamentariska utredningen av social-
försäkringen så att denna kan fullgöra sitt uppdrag. Utredaren
ska vidare ha kontakter med samt informera sig om det i samma
5
budgetproposition aviserade utredningsarbetet beträffande
beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten utifrån
historiska inkomster.
Utredaren ska därutöver samråda med 2007 års utredning
om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (A2007:02, dir.
2007:100).
Redovisning av uppdraget
Utredaren ska lämna de förslag till författningsändringar som
översynen motiverar. Utredaren skulle enligt tidigare tilläggs-
direktiv (dir. 2006:129) redovisa uppdraget senast den 31 maj
2007. Utredaren ska i stället redovisa hela sitt uppdrag enligt
dessa tilläggsdirektiv senast den 29 augusti 2008.
(Näringsdepartementet)