Dir. 2007:170
Framtiden för ett ekonomiskt och
Kommittédirektiv
Framtiden för ett ekonomiskt och
ekologiskt bärkraftigt vattenbruk
Dir.
2007:170
Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för samt
identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt
bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas. Utredaren
ska vidare föreslå hur hinder mot en utveckling av vattenbruket
kan undanröjas. Utredaren ska undersöka alla delsektorer av
vattenbruk som berör fisk, kräft- och blötdjur för
humankonsumtion, utsättning eller annan användning, liksom
dess konsekvenser för miljön och angränsande verksamheter,
t.ex. beredningsindustri, sportfiske och yrkesfiske.
Utredaren ska identifiera vilka delsektorer inom vattenbruket
som har störst möjligheter att utvecklas. Analysen ska även
innefatta hänsyn till de krav som ställs av miljömålen och
ramdirektivet för vatten.
Bakgrund
Inom EU antogs år 2003 en strategi för vattenbrukets utveckling
(KOM(2002) 511 slutlig). Strategin innebär ett erkännande av
näringens betydelse och av vikten av en fortsatt utveckling av
EU:s vattenbruk. Målsättningen är bl.a. att harmonisera
lagstiftningen på vattenbrukets område och påskynda en
omställning mot ett uthålligt vattenbruk.
I ett europeiskt perspektiv är omfattningen av svenskt
vattenbruk liten. Den svenska vattenbruksnäringen är
2
geografiskt spridd och består av flera delsektorer med skilda
odlingsarter och marknader. Storleken på verksamheten varierar
från små odlingar av t.ex. sättfisk och signalkräfta för en lokal
marknad till större odlingar av regnbåge med huvudsaklig
inriktning på export liksom av laxodlingar för
kompensationsutsättning enligt vattendomar. Miljöeffekterna
varierar också från musselodlingar som kan leda till en
minskning av närsaltmängderna i vatten till andra typer av
odlingar som beroende på den teknik som används i varierande
grad kan leda till en ökning av närsalthalterna i vattenmiljön.
I bl.a. rapporten Svenskt vattenbruk – En framtidsnäring (Ds
2000:42) – har bedömningen gjorts att vissa delar av
vattenbruket i Sverige kan expandera förutsatt att bl.a.
närsaltutsläpp kan begränsas. I rapporten behandlas även
frågeställningar som berör angränsande verksamheter, t.ex.
sportfiske, yrkesfiske, fisketurism, regional utveckling,
smittskydd och vård av vilda fiskbestånd.
I den dåvarande regeringens proposition Kust- och insjöfiske
samt vattenbruk (2003/04:51) anförs att de blivande
vattenmyndigheterna bör ange såväl områden där vattenbruk
bör kunna bedrivas som hur stora närsaltutsläpp som kan
accepteras. Regeringen anför även att planeringen av vattenbruk
bör integreras bättre i kommunernas översiktsplaner. Vidare
bedömdes att tillståndsgivningen bör relateras till närsaltutsläpp
och att forskning och utveckling inom vattenbruk borde inriktas
mot miljö, miljöteknik, utfodring, genetik och avel.
Även i den dåvarande regeringens skrivelse Vissa
fiskeripolitiska frågor (2005/06:171) framhålls att en potential
finns för vattenbruket. I samband med skrivelsen fick
Fiskeriverket i uppdrag av regeringen att utveckla kriterier för
vattenbruksföretag i syfte att bättre kunna ta hänsyn till dessas
storlek och odlingssystem vid tillståndsgivning och därmed
bättre kunna anpassa miljöprövningen till verksamhetens
sammansättning och möjliga miljöpåverkan.
I mars 2006 ändrades fiskeförordningen (1994:1716) så att
äldre odlingstillstånd kan återkallas eller omprövas. Detta
medför att i dag outnyttjat odlingsutrymme kan frigöras. Den
3
5 juli 2007 ändrades bilagan till förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ändringen träder i kraft
den 1 januari 2008 och innebär vad avser fiskodling eller
övervintring av fisk att sådana verksamheter miljöklassas enligt
foderförbrukning i stället för mängd producerad fisk. Detta
medför en förbättrad möjlighet att bedöma miljöpåverkan
liksom att odlingar/övervintringar som använder upp till 40 ton
foder per kalenderår blir anmälningspliktiga till den aktuella
kommunen (C-verksamhet).
Miljövårdsberedningen skriver i rapporten Strategi för ett
hållbart fiske (2006:1) att med ny teknik har matfiskodlingar en
outnyttjad potential i Sverige. Vidare konstaterades att Sverige
inte har någon tradition av storskaligt vattenbruk och att ett
kraftigt ökat anspråk på våra sjöars och kusters vattenyta för
fisk- eller musselodling sannolikt kommer att leda till protester
från bl.a. markägare. Det är därför viktigt att områden som kan
utnyttjas för vattenbruk ses över i den föreslagna kommunala
och regionala vattenplaneringen. En av rapportens slutsatser är
att regeringen bör ta initiativ till en genomlysning av
potentialen för och konsekvenserna av ett ökat vattenbruk i
Sverige.
Fiskeriverket har i rapporten om Riksintressanta områden för
yrkesfisket (Finfo 2006:1) gjort en översyn över områden
särskilt lämpliga för vattenbruk.
Regeringen har i sin målsättning om ett generellt
regelförenklingsarbete under år 2007 sammanställt bransch-
organisationernas förslag till enklare regler i en delrapport
(Regeringens handlingsplan för regelförenklingsarbetet, Maj
2007) och en huvudrapport är under utarbetande.
Utredningsbehovet
De åtgärder som hittills har påbörjats eller genomförts i syfte att
utveckla vattenbruket i Sverige har inte haft tillräcklig effekt.
En genomgång av vattenbrukets potential bör göras utifrån
en bred syn på näringen, miljön och i linje med
ekosystemansatsen. Den bör också bygga på en samsyn mellan
näring, myndigheter och organisationer runt möjligheter och
4
hinder för det svenska vattenbrukets utveckling. Ett
framgångsrikt vattenbruk handlar inte bara om de biologiska
förutsättningarna och odlingarnas bedrivande utan också i stor
utsträckning om förmågan att nå ut med produkter på en
konkurrensutsatt marknad. Vidare finns behov av att se över
kvalitetssäkring genom fiskhälsokontroll, effektiv logistik,
kapitalförsörjning, samverkan om marknadsföring,
miljömärkning och andra samarbetsformer m.m.
Vattenbrukets potential i förhållande till de miljömässiga
förutsättningar som ges av de nationella miljömålen och
ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) samt också av våra
klimatförhållanden är inte tydliggjorda i dag. Vid odling för
utsättning av fisk behöver det finnas en tydlig koppling mellan
odlingsförhållanden och de förhållanden som råder i vatten
aktuella för utsättning av fisk liksom att fisken är av god
kvalitet och så lik naturligt förekommande fisk som möjligt.
Odling av musslor har visat sig ha en potential för att
reducera närsalter i kustområden och kan sannolikt komplettera
åtgärder för att minska närsaltutsläpp från jordbruk, skogsbruk
och från enskilda avlopp. Samverkan mellan de areella
näringarna kan öka och behov finns att se hur så kan ske.
Vattenbrukets expansion begränsas delvis av
miljölagstiftningen som lämnar litet utrymme för nya näringar
med hänsyn till utsläpp av närsalter i relation till redan
etablerade sektorer. Effekten av att sådana förhållanden kan
förändras, t.ex. genom handel med utsläppsrätter av närsalter till
vatten liksom möjligheter till teknikutveckling, är inte utredda.
Uppdraget
En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för samt
identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt
bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas både på kort
och lång sikt. Utredaren ska vidare föreslå hur hinder mot en
utveckling av vattenbruket kan undanröjas.
Utredaren ska undersöka alla delsektorer av vattenbruk som
berör fisk, kräft- och blötdjur och eventuella andra organismer
för humankonsumtion, utsättning eller annan användning,
5
liksom dess konsekvenser för miljön och angränsande
verksamheter, t.ex. beredningsindustri, sportfiske, och
yrkesfiske. Behov av kvalitetssäkring genom fiskhälsokontroll,
effektiv logistik, kapitalförsörjning, samverkan om
marknadsföring, miljömärkning och andra samarbetsformer
m.m. ska undersökas. I dag sker viss utsättning för att
kompensera för uppkomna skador i fiskbestånden. Utredningen
bör göra en översiktlig bedömning av omfattningen och möjlig
utveckling av denna verksamhet med hänsyn tagen till
ekosystemansatsen.
Utredaren ska identifiera vilka delsektorer inom vattenbruket
som har störst förutsättningar att utvecklas. Analysen ska även
innefatta hänsyn till de krav som ställs av miljömålen och av
ramdirektivet för vatten. I detta sammanhang ska även
förhållanden mellan vattenbruket och andra sektorer analyseras
vad gäller möjligheter att expandera inom ramen för de
miljökrav som ska uppfyllas liksom möjligheten till fysisk
lokalisering av vattenbruket. Möjligheter med t.ex. handel av
utsläppsrätter av närsalter till vatten liksom teknikutveckling
inom vattenbruket bör undersökas.
Om regelverket behöver förändras för att möjliggöra en
utveckling av vattenbruksnäringen ska utredaren lämna förslag
på sådana författningsändringar.
Lämplig ansvarsfördelning mellan myndigheter och andra
organisationer för vattenbrukets delområden ska föreslås.
Förslag till vilka samverkansmöjligheter med grannländer
som kan användas för att förbättra förutsättningarna för
vattenbruksnäringen ska ingå i analysen.
Arbetsformer och redovisning av uppdraget
Utredaren ska beakta vilka konsekvenser utredningens förslag
kan få för små och medelstora företag samt redovisa förslag
som kan förenkla miljöprövningen, administrativa procedurer
och krav m.m. för dessa företag. I detta ligger att beakta
regeringens pågående arbete med en handlingsplan för
regelförenkling. De förenklingsförslag som har inkommit från
branschorganisationer ska beaktas. När det gäller redovisning
6
av olika förslags konsekvenser för företag ska utredaren
samråda med näringslivets regelnämnd.
Om utredarens förslag påverkar kostnaderna eller intäkterna
för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska
en beräkning av dessa konsekvenser redovisas liksom
samhällsekonomiska konsekvenser.
Utredarens uppdrag ska bedrivas i nära dialog med berörda
organisationer, myndigheter, näringsliv och andra intressenter
både i Sverige och i grannländer.
Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2008.
(Jordbruksdepartementet)