Dir. 2007:170

Framtiden för ett ekonomiskt och

Kommittédirektiv

Framtiden för ett ekonomiskt och

ekologiskt bärkraftigt vattenbruk

Dir.

2007:170

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för samt

identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt

bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas. Utredaren

ska vidare föreslå hur hinder mot en utveckling av vattenbruket

kan undanröjas. Utredaren ska undersöka alla delsektorer av

vattenbruk som berör fisk, kräft- och blötdjur för

humankonsumtion, utsättning eller annan användning, liksom

dess konsekvenser för miljön och angränsande verksamheter,

t.ex. beredningsindustri, sportfiske och yrkesfiske.

Utredaren ska identifiera vilka delsektorer inom vattenbruket

som har störst möjligheter att utvecklas. Analysen ska även

innefatta hänsyn till de krav som ställs av miljömålen och

ramdirektivet för vatten.

Bakgrund

Inom EU antogs år 2003 en strategi för vattenbrukets utveckling

(KOM(2002) 511 slutlig). Strategin innebär ett erkännande av

näringens betydelse och av vikten av en fortsatt utveckling av

EU:s vattenbruk. Målsättningen är bl.a. att harmonisera

lagstiftningen på vattenbrukets område och påskynda en

omställning mot ett uthålligt vattenbruk.

I ett europeiskt perspektiv är omfattningen av svenskt

vattenbruk liten. Den svenska vattenbruksnäringen är

2

geografiskt spridd och består av flera delsektorer med skilda

odlingsarter och marknader. Storleken på verksamheten varierar

från små odlingar av t.ex. sättfisk och signalkräfta för en lokal

marknad till större odlingar av regnbåge med huvudsaklig

inriktning på export liksom av laxodlingar för

kompensationsutsättning enligt vattendomar. Miljöeffekterna

varierar också från musselodlingar som kan leda till en

minskning av närsaltmängderna i vatten till andra typer av

odlingar som beroende på den teknik som används i varierande

grad kan leda till en ökning av närsalthalterna i vattenmiljön.

I bl.a. rapporten Svenskt vattenbruk – En framtidsnäring (Ds

2000:42) – har bedömningen gjorts att vissa delar av

vattenbruket i Sverige kan expandera förutsatt att bl.a.

närsaltutsläpp kan begränsas. I rapporten behandlas även

frågeställningar som berör angränsande verksamheter, t.ex.

sportfiske, yrkesfiske, fisketurism, regional utveckling,

smittskydd och vård av vilda fiskbestånd.

I den dåvarande regeringens proposition Kust- och insjöfiske

samt vattenbruk (2003/04:51) anförs att de blivande

vattenmyndigheterna bör ange såväl områden där vattenbruk

bör kunna bedrivas som hur stora närsaltutsläpp som kan

accepteras. Regeringen anför även att planeringen av vattenbruk

bör integreras bättre i kommunernas översiktsplaner. Vidare

bedömdes att tillståndsgivningen bör relateras till närsaltutsläpp

och att forskning och utveckling inom vattenbruk borde inriktas

mot miljö, miljöteknik, utfodring, genetik och avel.

Även i den dåvarande regeringens skrivelse Vissa

fiskeripolitiska frågor (2005/06:171) framhålls att en potential

finns för vattenbruket. I samband med skrivelsen fick

Fiskeriverket i uppdrag av regeringen att utveckla kriterier för

vattenbruksföretag i syfte att bättre kunna ta hänsyn till dessas

storlek och odlingssystem vid tillståndsgivning och därmed

bättre kunna anpassa miljöprövningen till verksamhetens

sammansättning och möjliga miljöpåverkan.

I mars 2006 ändrades fiskeförordningen (1994:1716) så att

äldre odlingstillstånd kan återkallas eller omprövas. Detta

medför att i dag outnyttjat odlingsutrymme kan frigöras. Den

3

5 juli 2007 ändrades bilagan till förordningen (1998:899) om

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ändringen träder i kraft

den 1 januari 2008 och innebär vad avser fiskodling eller

övervintring av fisk att sådana verksamheter miljöklassas enligt

foderförbrukning i stället för mängd producerad fisk. Detta

medför en förbättrad möjlighet att bedöma miljöpåverkan

liksom att odlingar/övervintringar som använder upp till 40 ton

foder per kalenderår blir anmälningspliktiga till den aktuella

kommunen (C-verksamhet).

Miljövårdsberedningen skriver i rapporten Strategi för ett

hållbart fiske (2006:1) att med ny teknik har matfiskodlingar en

outnyttjad potential i Sverige. Vidare konstaterades att Sverige

inte har någon tradition av storskaligt vattenbruk och att ett

kraftigt ökat anspråk på våra sjöars och kusters vattenyta för

fisk- eller musselodling sannolikt kommer att leda till protester

från bl.a. markägare. Det är därför viktigt att områden som kan

utnyttjas för vattenbruk ses över i den föreslagna kommunala

och regionala vattenplaneringen. En av rapportens slutsatser är

att regeringen bör ta initiativ till en genomlysning av

potentialen för och konsekvenserna av ett ökat vattenbruk i

Sverige.

Fiskeriverket har i rapporten om Riksintressanta områden för

yrkesfisket (Finfo 2006:1) gjort en översyn över områden

särskilt lämpliga för vattenbruk.

Regeringen har i sin målsättning om ett generellt

regelförenklingsarbete under år 2007 sammanställt bransch-

organisationernas förslag till enklare regler i en delrapport

(Regeringens handlingsplan för regelförenklingsarbetet, Maj

2007) och en huvudrapport är under utarbetande.

Utredningsbehovet

De åtgärder som hittills har påbörjats eller genomförts i syfte att

utveckla vattenbruket i Sverige har inte haft tillräcklig effekt.

En genomgång av vattenbrukets potential bör göras utifrån

en bred syn på näringen, miljön och i linje med

ekosystemansatsen. Den bör också bygga på en samsyn mellan

näring, myndigheter och organisationer runt möjligheter och

4

hinder för det svenska vattenbrukets utveckling. Ett

framgångsrikt vattenbruk handlar inte bara om de biologiska

förutsättningarna och odlingarnas bedrivande utan också i stor

utsträckning om förmågan att nå ut med produkter på en

konkurrensutsatt marknad. Vidare finns behov av att se över

kvalitetssäkring genom fiskhälsokontroll, effektiv logistik,

kapitalförsörjning, samverkan om marknadsföring,

miljömärkning och andra samarbetsformer m.m.

Vattenbrukets potential i förhållande till de miljömässiga

förutsättningar som ges av de nationella miljömålen och

ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) samt också av våra

klimatförhållanden är inte tydliggjorda i dag. Vid odling för

utsättning av fisk behöver det finnas en tydlig koppling mellan

odlingsförhållanden och de förhållanden som råder i vatten

aktuella för utsättning av fisk liksom att fisken är av god

kvalitet och så lik naturligt förekommande fisk som möjligt.

Odling av musslor har visat sig ha en potential för att

reducera närsalter i kustområden och kan sannolikt komplettera

åtgärder för att minska närsaltutsläpp från jordbruk, skogsbruk

och från enskilda avlopp. Samverkan mellan de areella

näringarna kan öka och behov finns att se hur så kan ske.

Vattenbrukets expansion begränsas delvis av

miljölagstiftningen som lämnar litet utrymme för nya näringar

med hänsyn till utsläpp av närsalter i relation till redan

etablerade sektorer. Effekten av att sådana förhållanden kan

förändras, t.ex. genom handel med utsläppsrätter av närsalter till

vatten liksom möjligheter till teknikutveckling, är inte utredda.

Uppdraget

En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för samt

identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt

bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas både på kort

och lång sikt. Utredaren ska vidare föreslå hur hinder mot en

utveckling av vattenbruket kan undanröjas.

Utredaren ska undersöka alla delsektorer av vattenbruk som

berör fisk, kräft- och blötdjur och eventuella andra organismer

för humankonsumtion, utsättning eller annan användning,

5

liksom dess konsekvenser för miljön och angränsande

verksamheter, t.ex. beredningsindustri, sportfiske, och

yrkesfiske. Behov av kvalitetssäkring genom fiskhälsokontroll,

effektiv logistik, kapitalförsörjning, samverkan om

marknadsföring, miljömärkning och andra samarbetsformer

m.m. ska undersökas. I dag sker viss utsättning för att

kompensera för uppkomna skador i fiskbestånden. Utredningen

bör göra en översiktlig bedömning av omfattningen och möjlig

utveckling av denna verksamhet med hänsyn tagen till

ekosystemansatsen.

Utredaren ska identifiera vilka delsektorer inom vattenbruket

som har störst förutsättningar att utvecklas. Analysen ska även

innefatta hänsyn till de krav som ställs av miljömålen och av

ramdirektivet för vatten. I detta sammanhang ska även

förhållanden mellan vattenbruket och andra sektorer analyseras

vad gäller möjligheter att expandera inom ramen för de

miljökrav som ska uppfyllas liksom möjligheten till fysisk

lokalisering av vattenbruket. Möjligheter med t.ex. handel av

utsläppsrätter av närsalter till vatten liksom teknikutveckling

inom vattenbruket bör undersökas.

Om regelverket behöver förändras för att möjliggöra en

utveckling av vattenbruksnäringen ska utredaren lämna förslag

på sådana författningsändringar.

Lämplig ansvarsfördelning mellan myndigheter och andra

organisationer för vattenbrukets delområden ska föreslås.

Förslag till vilka samverkansmöjligheter med grannländer

som kan användas för att förbättra förutsättningarna för

vattenbruksnäringen ska ingå i analysen.

Arbetsformer och redovisning av uppdraget

Utredaren ska beakta vilka konsekvenser utredningens förslag

kan få för små och medelstora företag samt redovisa förslag

som kan förenkla miljöprövningen, administrativa procedurer

och krav m.m. för dessa företag. I detta ligger att beakta

regeringens pågående arbete med en handlingsplan för

regelförenkling. De förenklingsförslag som har inkommit från

branschorganisationer ska beaktas. När det gäller redovisning

6

av olika förslags konsekvenser för företag ska utredaren

samråda med näringslivets regelnämnd.

Om utredarens förslag påverkar kostnaderna eller intäkterna

för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska

en beräkning av dessa konsekvenser redovisas liksom

samhällsekonomiska konsekvenser.

Utredarens uppdrag ska bedrivas i nära dialog med berörda

organisationer, myndigheter, näringsliv och andra intressenter

både i Sverige och i grannländer.

Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2008.

(Jordbruksdepartementet)