Dir. 2014:160

Tilläggsdirektiv till Utredningen om

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen om

järnvägens organisation

(N 2013:02)

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014

Ändring av och förlängd tid för uppdraget

Regeringen beslutade den 8 maj 2013 att en särskild utredare

skulle göra en översyn av järnvägens organisation (dir.

2013:46). Syftet med översynen är att föreslå förbättringar av

järnvägssystemets organisation som på bästa sätt möter

framtidens krav på ett effektivt och hållbart transportsystem.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om järnvägens

organisation (N 2013:02).

Uppdraget ska enligt de ursprungliga direktiven genomföras

i två steg. Det första steget innebar att utredaren inventerade

och redogjorde för potentiella förbättringsområden där åtgärder

bör vidtas för att i större utsträckning möta resenärernas och

godstransportköparnas behov inom ramen för ett effektivt och

hållbart transportsystem.

I tilläggsdirektiv (dir. 2013:88) ändrade regeringen datum

för när den första delen av uppdraget senast skulle redovisas till

den 4 december 2013. Utredaren överlämnade den 2 december

2013 delbetänkandet En enkel till framtiden? (SOU 2013:83).

Det andra steget av uppdraget preciserades av regeringen i

tilläggsdirektiv som beslutades den 3 april 2014 (dir. 2014:52).

Uppdraget skulle, enligt tilläggsdirektiven, redovisas senast den

30 juni 2015. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället

redovisas senast den 23 december 2015.

I dessa tilläggsdirektiv ändras uppdraget på flera sätt.

Utredaren ska, utöver det som omfattas av de ursprungliga

direktiven, också utföra uppdraget i enlighet med dessa direktiv.

Dir.

2014:160

2

Uppdraget ska delredovisas

Utredaren ska delredovisa vissa frågor om byggande och

underhåll av infrastrukturen. I syfte att påskynda utvecklingen

inom järnvägsunderhållet ska utredaren senast den 31 mars

2015 lämna en lägesrapport avseende hittills utfört arbete med

att

̶

analysera utvecklingen av underhållsmarknaden, in-

klusive förutsättningarna för spårentreprenörsföretagen

att kontinuerligt leverera effektiva tjänster till infra-

strukturförvaltarna,

̶

utvärdera avtalen mellan Trafikverket och spår-

entreprenörsföretagen, bl.a. avseende möjligheten att ta

hänsyn till behov av omplanering av banarbeten för att

säkerställa trafikens framkomlighet,

̶

utvärdera vilka åtgärder som behöver vidtas för att

säkerställa

Trafikverkets

kunskap

om

statens

järnvägsinfrastruktur,

̶

utvärdera och analysera behov av åtgärder för att

säkerställa

att

Trafikverket

i

egenskap

av

infrastrukturförvaltare tar det samlade ansvaret för

utförande och uppföljning av underhållet,

̶

särskilt utreda förutsättningarna för Trafikverket att

utföra besiktning och kontroll av järnvägsanläggningen.

Byggande och underhåll av infrastrukturen

Avsnittet Byggande och underhåll av infrastrukturen i de

ursprungliga direktiven ändras enligt följande.

Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet

år 2020, samtidigt som sysselsättningsgraden ökar. Ett robust,

säkert och effektivt transportsystem med god kapacitet, bl.a.

avseende järnväg, är en förutsättning för jobb, grundläggande

tillgänglighet och hållbar utveckling i hela Sverige. En väl

fungerande järnväg är också viktig för att minska klimat- och

miljöpåverkan. Ett effektivt och modernt transportsystem bidrar

3

till att Sverige ska kunna bli ett mer miljömässigt hållbart

samhälle. En jämfört med i dag bättre fungerande järnväg bidrar

också till att nå regeringens mål om en ökad andel kvalificerad

industriproduktion i Sverige.

Regeringen ser ett behov av att öka de resurser som är

avsatta för underhåll av statens järnvägsanläggning. Vidare

bedömer regeringen att det även krävs ändringar i främst

järnvägsunderhållets organisation för att järnvägen i Sverige ska

kunna börja fungera bättre än i dag.

Närmare 90 procent av den totala svenska järnvägs-

infrastrukturen ägs och förvaltas av staten. Det statliga ägandet

av järnvägsnätet utgör därför ett viktigt styrmedel för att åstad-

komma väl fungerande transporttjänster med tåg. Verksamheten

att utveckla och underhålla infrastrukturen behöver utföras

effektivt och med hög kvalitet.

Banverket och senare Trafikverket har gått från att sköta det

mesta av underhållet på järnväg till att enbart anlita externa

företag. Bolagiseringen av delar av Banverket genom bildandet

av Infranord AB var en viktig del i denna process. Anlitandet av

externa utförare fråntar inte Trafikverket ansvaret för

förvaltningen av anläggningen. Det är mot den bakgrunden

viktigt att Trafikverket, som har uppdraget att vara

infrastrukturförvaltare för den statliga järnvägsanläggningen, på

ett ändamålsenligt sätt tar det samlade ansvaret för kontroll och

utförande av underhållet. Detta bör inte minst göras genom att

myndigheten

skaffar

sig

bättre

kunskap

om

järnvägsanläggningens tillstånd.

Eftersom Trafikverket är fullständigt dominerande som

beställare på marknaden för spårunderhållstjänster är det

betydelsefullt att studera hur denna marknad utvecklas. I

delbetänkandet En enkel till framtiden? (SOU 2013:83) menar

utredaren att marknaden präglas av särskilda utmaningar.

Säsongsvariationer och anslagsförändringar kan enligt utredaren

resultera

i

en

mycket

ojämn

efterfrågan

på

underhållsentreprenörernas tjänster.

Utredaren menar att renodlingen av Trafikverkets beställar-

roll har bedrivits på ett sådant sätt att det finns uppenbara risker

för att kunskapen om den egna anläggningen successivt avtar.

4

Liknande synpunkter har även framförts av Riksrevisionen i

rapporten Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder (RiR

2013:18) och av Statens Haverikommission i rapporten

Säkerhet vid arbete i spårmiljö (RJ 2014:05).

Regeringen anser att det är nödvändigt att Trafikverket

liksom varje annan infrastrukturförvaltare har tillräcklig

kunskap om anläggningen. Detta påkallar att utredaren bedömer

om åtgärder behöver vidtas, och i så fall vilka, för att säkerställa

att Trafikverket besitter den kunskap som är nödvändig för att

kunna fullgöra infrastrukturförvaltningen i alla tidsperspektiv –

från långsiktig planering till operativ tågföring.

Utredaren bör i sina överväganden särskilt beakta de

speciella systemegenskaper som gäller för järnvägen då under-

hållsarbete och annat arbete ska utföras på eller i direkt anslut-

ning till trafikerad bana. All trafik liksom annan aktivitet som

sker på spåren måste vara planerad. Det måste finnas möjlighet

att på kort sikt omplanera banarbeten om tågen ska kunna

komma fram i tid. Det finns behov av snabba och effektiva

åtgärder i dialogen mellan trafik- och anläggningsansvariga

inom en infrastrukturförvaltare och dem som utför underhålls-

arbete på spåret. Underhållsavtal mellan Trafikverket och

externa entreprenörer måste därför utformas så att nödvändig

flexibilitet för att kunna omplanera banarbeten säkerställs. Det

är angeläget att i det fortsatta utredningsarbetet utvärdera och

analysera de avtal som nu råder mellan Trafikverket och externa

entreprenörer utifrån dessa aspekter.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om avvägningen

mellan internt och externt bedriven underhålls- och besiktnings-

verksamhet. En särskild aspekt som bör belysas och utvärderas

är de idéer om s.k. tredjepartscertifiering som avhandlats av

Utredningen om driftskompatibilitet och järnvägssäkerhet i

betänkandet Järnvägssäkerhet – Kan en annan fördelning gynna

en marknadsdriven utveckling? (SOU 2010:100).

Införandet av det nya signalsystemet ERTMS innebär stora

utmaningar och kräver stora insatser från många parter.

Trafikverket har fått uppdraget att ta ett helhetsansvar för

planeringen och införandet av ERTMS. Uppdraget ska utföras i

nära samarbete med företrädare för utrustningsindustrin,

5

järnvägsföretag och andra trafikorganisatörer. Det är av

utomordentlig vikt att införandet sker på ett sådant sätt att

förutsättningarna att utföra tågtrafik inte försämras.

Utredaren ska därför

̶

analysera utvecklingen av underhållsmarknaden, in-

klusive förutsättningarna för spårentreprenörsföretagen

att kontinuerligt leverera effektiva tjänster med hög

kvalitet till infrastrukturförvaltarna,

̶

utvärdera avtalen mellan Trafikverket och spår-

entreprenörsföretagen, bl.a. avseende möjligheten att ta

hänsyn till behov av omplanering av banarbeten för att

säkerställa trafikens framkomlighet,

̶

utvärdera om åtgärder behöver vidtas för att säkerställa

Trafikverkets kunskap om statens järnvägsinfrastruktur,

̶

utvärdera och analysera behov av åtgärder för att

säkerställa

att

Trafikverket

i

egenskap

av

infrastrukturförvaltare tar det samlade ansvaret för

utförande och uppföljning av underhållet,

̶

särskilt utreda förutsättningarna för Trafikverket att

utföra besiktning och kontroll av järnvägsanläggningen,

̶

utreda behovet av (tredjeparts)certifiering av infra-

struktur, och vid behov föreslå regler för detta,

̶

ta ställning till Trafikverkets arbete med planeringen

och införandet av ERTMS med särskilt beaktande av

behovet att undvika uppkomsten av nya inträdeshinder

på marknaden.

(Näringsdepartementet)