AD 1996 nr 150

Parter:

G., L.; MMC Sverige Aktieboalag

Nr 150

L.G. i Stockholm

mot

MMC Sverige Aktiebolag i Spånga.

Överklagade avgörandet: Stockholms tingsrätts, avd. 3, beslut i protokoll meddelat den 15 juli 1996, i mål T3-1211-1212/95

Tingsrättens beslut, se bilaga.

L.G. har yrkat att arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens beslut under punkten B. 1 och B. 2 bifaller hans talan om avvisning av MMC:s talan såvitt avser yrkanden hänförliga till kapitalförsäkringarna och vissa bostadsförmåner som första gången framställdes mot L.G. i en inlaga av den 3 augusti 1995. Som grund för överklagandet har L.G. anfört att MMC i ett yttrande av den 3 augusti 1995 gentemot L.G. framställt nya yrkanden under punkt 3, punkt 5 e till och med punkt 5 p samt under punkt. 6. De nya yrkandena har inte till någon del vilat på av MMC:s tidigare i målet anförda grunder för talan mot L.G.. Den del av yttrandet av den 3 augusti 1995 som innefattar nya yrkanden grundade på nya omständigheter utgör otillåten ändring av talan och skall därför avvisas.

MMC har bestritt L.G:s ändringsyrkanden och yrkat att arbetsdomstolen överlämnar målet till Svea hovrätt då tvisten mot L.G. inte utgör en arbetstvist.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Skäl

Vid tingsrätten förs talan dels av MMC mot J.R. och L.G., dels av MMC mot Anglia, J.R. och L.G.. Eftersom målen till vissa delar avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har tingsrätten handlagt målen som en arbetstvist enligt arbetstvistlagen och därvid tillämpat regeln i 1 kap. 1 § andra stycket i lagen om gemensam handläggning av arbetstvist med annan tvist. Tingsrätten har meddelat fullföljdshänvisning till arbetsdomstolen. Talan har fullföljts endast av L.G.. Tvisten mellan MMC och L.G. utgör inte en arbetstvist.

Om sammanläggning av mål har skett enligt 1 kap 1 § andra stycket arbetstvistlagen, fullföljs tingsrättens slutliga avgörande i målen till arbetsdomstolen. Målen handläggs fortsättningsvis gemensamt, om ej annat förordande ges. Detta gäller dock inte om det slutliga avgörandet överklagas endast i den del det avser annat än arbetstvisten (jfr AD 1979 nr 147). I ett sådant fall har arbetsdomstolen enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen att överlämna målet till vederbörande hovrätt. Annorlunda förhåller det sig emellertid då ett beslut under rättegången överklagas. I ett sådant fall bör samma rättegångsform gälla för överklagandet som för de sammanlagda målen i tingsrätten oavsett till vilket mål i tingsrätten det överklagade beslutet är att hänföra. Arbetstvistlagen skall således tillämpas beträffande målet i arbetsdomstolen även om detta mål inte utgör en arbetstvist (jfr dock AD 1988 nr 2). Mot denna bakgrund finner sig arbetsdomstolen vara behörig att pröva L.G:s överklagande.

Tingsrättens beslut under punkt B 1

L.G. har yrkat avvisning av MMCs talan såvitt avser yrkanden hänförliga till kapitalförsäkringarna. L.G. har emellertid vunnit bifall till detta yrkande i tingsrätten. L.G:s yrkande i arbetsdomstolen skall därför avvisas.

Tingsrättens beslut under punkt. B. 2

Beslutet under denna punkt avser nya yrkanden som är hänförliga till det s.k. Gratifikationsavtalet och de s.k. Bostadsförmånerna som framställts av MMC i en inlaga av den 3 augusti 1995.

Av inlagan jämfört med stämningsansökningen framgår att MMC har yrkat att L.G. subsidiärt skall utge del av de belopp som yrkats gentemot J.R. under punkterna 8-9 och 13. Yrkandena avser ersättning för skada som L.G. vållat bolaget genom att ingå avtal om bostadsförmåner hänförliga till fastigheterna Turmalinen 6 och Fjällsyran 6.

I inlagan den 3 augusti 1995 har MMC framställt nya yrkanden avseende fastigheterna Turmalinen 6 och Fjällsyran 6. Därutöver har MMC även framställt nya yrkanden om ersättning för skada med anledning av två ytterligare avtal som L.G. medverkat till. Avtalen avser fastigheten Strandvägen 35 och Gratifikationsavtalet. Som grund för de nya yrkandena har MMC åberopat att L.G. i sin egenskap av ledamot och ordförande i MMC:s styrelse och firmatecknare i MMC förfarit oaktsamt genom sina åtgärder att ingå de åberopade avtalen och medverka till att J.R. erhöll förmåner enligt dessa avtal.

MMC har gjort gällande att L.G. deltagit i beslut om att ingå avtal som orsakat bolaget skada. Påståendet om skada har således knutits till enskilda avtal och den påstådda vårdslöshetens inverkan måste därför bedömas särskilt för varje avtal. Genom de nya yrkandena har i målet införts ytterligare avtal avseende skilda förmåner som J.R. uppburit av bolaget. Tillåtligheten av de nya yrkandena skall prövas med hänsyn till om de kan anses stödja sig på väsentligen samma grund som de ursprungliga yrkandena. Vid en bedömning härav finner arbetsdomstolen att de nya yrkanden som hänför sig till fastigheterna Turmalinen 6 och Fjällsyran 6 får anses stödja sig på väsentligen samma grund som de tidigare, medan yrkandena avseende fastigheten Strandvägen 35 och yrkandena avseende Gratifikationsavtalet inte kan anses stöda sig på väsentligen samma grund.

På grund härav finner arbetsdomstolen att de av MMC i tingsrätten framställda nya yrkandena hänförliga till fastigheten Strandvägen 35 och till Gratifikationsavtalet skall avvisas.

Utgången i målet innebär att parterna är ömsom vinnande och förlorande. Arbetsdomstolen finner därför att vardera parten skall stå sin egen rättegångskostnad.

Slut

1. Arbetsdomstolen avvisar L.G:s överklagande i den del som avser beslutet under punkt B 1.

2. Arbetsdomstolen avvisar med upphävande av tingsrättens beslut under punkt B. 2 MMCs talan såvitt avser de yrkanden som bolaget framställt i tingsrätten mot L.G. och som hänför sig till fastigheten Strandvägen 35 och till Gratifikationsavtalet. Tingsrättens beslut under punkt B. 2 fastställes i övrigt.

3. Arbetsdomstolen förordnar med stöd av 18 kap. 4 § rättegångsbalken att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad i arbetsdomstolen.

Beslut 1996-12-06, målnummer B-109-1996

Ledamöter: Hans Stark, Olof Nordenfelt och Magnus Neuberg. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson

BILAGA

Tingsrättens protokollsbeslut (ledamot: Håkan Larson)

- - - - -

Beslut

A.

L.G. har i inlagor daterade den 28 april 1995 (aktbil 90 i T 3-1211-95 och aktbil 124 i T-1212-95) yrkat avvisande av MMCs yrkanden om att tingsrätten ska förpliktiga honom att till MMC utge den del av yrkade belopp som J.R. respektive Algelia ej förmår utge (se stämningsansökningarna den 13 december 1994 sid 4 p 2 respektive sid 13 p 17 samt inlagan den 3 augusti 1995, aktbil 131 i T 3-1212-95). Som skäl för avvisningsyrkandena har L.G. åberopat att en dom motsvarande yrkandena inte är exigibel.

MMC har bestritt avvisningsyrkandena (se närmare aktbil 98 i T 3-1211-95 och aktbil 177 i T 3-1212-95).

Tingsrätten finner inte att de ifrågasatta yrkandena är så formulerade att en motsvarande dom inte skulle kunna verkställas. Med hänsyn härtill och med beaktande av 13 kap 1 § andra punkten rättegångsbalken avslår tingsrätten L.G:s avvisningsyrkanden i denna del.

B.

MMC har i inlaga daterad den 3 augusti 1995 (aktbil 131 i T 3-1212-95) framställt nya yrkanden mot J.R. och L.G..

J.R. har i inlaga daterad den 6 december 1995 yrkat avvisande av MMCs talan såsom otillåten taleändring såvitt den framställts i ovan angiven inlaga avseende yrkandet om att J.R. skall förpliktas utge 1 459 320 kr motsvarande de premier som erlagts för vissa kapitalförsäkringar (sid 15 punkten 5 a).

Ett av de nya yrkandena mot L.G. är att han ska förpliktas utge den del av ovan nämnda 1 459 320 kr som J.R. inte förmår utge och att det fastställes att L.G. är skadeståndsskyldig gentemot MMC för sin medverkan vid viss beskriven hantering av kapitalförsäkringarna (sid 21).

MMC har i första hand bestritt att de nya yrkandena utgör otillåtna taleändringar och om så ändå skulle anses vara fallet, att inlagan den 3 augusti 1995 är att anse stämningsansökningar varigenom ny talan väckes som ska kumuleras med de pågående målen.

Tingsrätten gör den bedömningen att MMCs inlaga av den 6 december 1995 innefattar endast otillåtna taleändringar i vad den avser ovan angivna yrkanden hänförliga till kapitalförsäkringarna, varför MMCs talan i dessa delar skall avvisas jämlikt 13 kap 3 § rättegångsbalken. Inlagan är emellertid i dessa delar att anse som ansökan om stämningar mot J.R. och L.G.. Denna nya talan kan inte tas upp till prövning innan ansökningsavgifter erlagts.

1. Tingsrätten avvisar MMCs talan såvitt det avser de yrkanden hänförliga till kapitalförsäkringarna som första gången framställts mot J.R. och L.G. i inlagan av 3 augusti 1995.

2. Yrkandet om avvisning av MMCs talan i övrigt i denna del avslås.

3. MMC föreläggs att omgående och senast inom tre (3) veckor från det beslutet ovan under B 1 vunnit laga kraft till tingsrätten betala två ansökningsavgifter á 450 kr. Sker inte det kommer inlagan av den 6 december 1995 i vad den är att anse som ansökan om stämning att avvisas.

C.

Den som vill överklaga beslutet under A. och B. 2. har att anmäla missnöje inom en vecka från delfåendet av beslutet.

Den som vill överklaga beslutet under B. 1. skall göra detta i skrift som senast skall ha inkommit till tingsrätten den 5 augusti 1996. Inlagan skall vara ställd till arbetsdomstolen.

Beslutet under B. 3. får inte överklagas.