AD 2010 nr 29
En man har varit anställd hos bolag A. I hans anställningsavtal finns en konkurrensklausul till förmån för såväl bolag A som en tredje man, bolag B. Fråga huruvida tvist om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, där bolag B för talan mot mannen, är en arbetstvist.
Parter:
Scanmaskin Sverige Aktiebolag; U.G.
Nr 29
Scanmaskin Sverige Aktiebolag i Lindome
mot
U.G. i Landvetter.
Överklagade avgörandet: Göteborgs tingsrätts beslut den 1 april 2010 i mål nr T 3452-10
Målet föredras, varvid följande omständigheter antecknas.
U.G. har varit anställd hos Scanmineral Sverige Aktiebolag, 556095-1914. I hans anställningsavtal finns en konkurrensklausul med följande lydelse.
UG förbinder sig att inte utan skriftligt medgivande av bolagets ledning vare sig direkt eller indirekt, inleda, bedriva, deltaga eller eljest vara intressent i verksamhet som konkurrerar med bolagets eller Scanmaskin Sverige AB:s verksamhet. Konkurrensförbundet gäller så länge detta avtal är i kraft och under ett år efter det att detta avtal har upphört att vara i kraft.
Scanmaskin Sverige AB (Scanmaskin) är systerbolag till Scanmineral Sverige Aktiebolag.
U.G. sade upp sig från sin anställning i Scanmineral Sverige Aktiebolag den 17 december 2009.
Scanmaskin ansökte, den 11 mars 2010, om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken. Tingsrätten meddelade den 12 mars 2010, i enlighet med Scanmaskins yrkande, interimistiskt förbud för U.G. att, vid äventyr av vite om 500 000 kr, utföra säljaktiviteter eller på annat sätt deltaga i verksamhet som konkurrerar med Scanmaskins.
Sedan U.G. inkommit med yttrande där han bestred att det fanns förutsättningar att meddela yrkat förbud, upphävde tingsrätten den 1 april 2010 det interimistiska beslutet och avslog Scanmaskins ansökan om säkerhetsåtgärd.
Scanmaskin har överklagat tingsrättens beslut och yrkat i första hand att Arbetsdomstolen omedelbart, med undanröjande av tingsrättens beslut, ska återförvisa målet till tingsrätten för förnyad handläggning samt att Arbetsdomstolen interimistiskt meddelar, vid vite om 500 000 kr, eller det belopp som domstolen finner lämpligt, förbud för U.G. att fram till dess saken är slutligt avgjord, dock längst till den 17 februari 2011, utföra säljaktiviteter eller på annat sätt delta i verksamhet som konkurrerar med Scanmaskins.
Scanmaskin har i andra hand yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens beslut, omedelbart vid vite om 500 000 kr, eller det belopp som domstolen finner lämpligt, ska förbjuda U.G. att fram till dess saken är slutligt avgjord, dock längst till den 17 februari 2011, utföra säljaktiviteter eller på annat sätt delta i verksamhet som konkurrerar med Scanmaskins samt befria Scanmaskin från att utge ersättning för U.G:s rättegångskostnader vid tingsrätten och förplikta U.G. att utge ersättning för Scanmaskins rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.
Fråga har uppkommit om Arbetsdomstolen är behörig att pröva målet.
Arbetsdomstolen fattar följande
BESLUT
Skäl
För att Arbetsdomstolen ska vara behörig att pröva målet krävs att tvisten är en arbetstvist. Med arbetstvister avses enligt 1 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen, förutom tvister om kollektivavtal, andra tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Frågan om en tvist är en arbetstvist ska domstolen självmant ta upp till prövning.
Det är ostridigt att U.G. tidigare har varit anställd hos Scanmineral Sverige Aktiebolag och att kärandebolaget, Scanmaskin, inte har varit hans arbetsgivare. Den åberopade konkurrensklausulen är intagen i ett anställningsavtal, men det är inte U.G:s arbetsgivare eller tidigare arbetsgivare som är part i målet. Tvisten rör alltså inte förhållandet mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.
I vissa fall anses en tvist, som inte är en kollektivavtalstvist, vara en arbetstvist trots att en arbetstagare eller en arbetsgivare inte är part i målet. Så kan t.ex. konkursbon och dödsbon vara parter i en arbetstvist, liksom någon som har inträtt i t.ex. ett fordringsförhållande som grundar sig på ett anställningsförhållande. Någon sådan situation är det här inte fråga om. Enligt Arbetsdomstolens mening är det i förevarande fall inte heller fråga om en sådan situation som förelåg i avgörandet AD 1971 nr 25 som avsåg en kollektivavtalstvist och som handlades enligt lagen (1928:254) om arbetsdomstol.
Arbetsdomstolen finner mot bakgrund av det anförda att målet inte är någon arbetstvist och finner sig därmed inte behörig att pröva målet. Målet ska därför, enligt 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen, överlämnas till hovrätt.
Arbetsdomstolens ställningstagande
Arbetsdomstolen överlämnar målet till Hovrätten för Västra Sverige.