HFD 2011 not 54

Not 54. Ansökan av M.G. om resning i mål ang. skönstaxering. - M.G. skönstaxerades för inkomståret 2003 med 127 154 kr i inkomstslaget tjänst, ett belopp som ansågs nödvändigt för att han skulle ha kunnat betala sina levnadskostnader under året. Sedan M.G. överklagat avslog Länsrätten i Dalarnas län överklagandet i dom den 24 mars 2006. När M.G. därefter överklagade hos Kammarrätten i Sundsvall skickade han med en kopia av en spansk självdeklaration för inkomståret 2004, som kommunicerades med Skatteverket, och han kompletterade senare med en motsvarande deklaration för 2003 i vilken han redovisade förvärvsinkomster. Kammarrätten avslog överklagandet i dom den 30 maj 2007 utan att nämna deklarationskopian för inkomståret 2003. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade därefter den 20 januari 2009 att inte meddela prövningstillstånd. - M.G. ansökte om resning. Han anförde bl.a. att kammarrätten gjort sig skyldig till ett grovt misstag genom att inte beakta hans spanska självdeklaration för det aktuella inkomståret och att det inte fanns anledning för honom att betala inkomstskatt i Sverige eftersom han redan gjort detta i Spanien. Skatteverket anförde att kammarrättens domskäl starkt talade för att den spanska självdeklarationen för inkomståret 2003 aldrig beaktats av kammarrätten. Skatteverket motsatte sig därför inte resning och att skönsmässigt beräknat belopp sattes ned med i Spanien beskattad inkomst. - Högsta förvaltningsdomstolen (2011-05-24, Melin, Sandström, Dexe, Hamberg, Brickman) : Skälen för avgörandet . M.G. har uppgett att han sedan länge levt utomlands och att han inte redovisat några förvärvsinkomster i sina självdeklarationer i Sverige efter 1998. Han gifte sig i Spanien 2001 med en spanjorska och där fick de barn två år senare. Under 2003 bodde han i Spanien där han var verksam, hade tillräckliga inkomster och betalade inkomstskatt, mervärdesskatt och sociala avgifter. - Av utredningen framgår att M.G. för inkomståret 2003 lämnat självdeklaration i Spanien och redovisat inkomster från verksamhet där, dels näringsinkomster med 15 954 euro, dels tjänsteinkomster med 450 euro. En kopia av den deklarationen kom in till kammarrätten vid dess handläggning i den ordinarie processen men den kommunicerades inte med Skatteverket och förefaller inte heller ha beaktats vid kammarrättens prövning. - Med hänsyn till det som anförts om M.G:s förhållanden för inkomståret och till vad som i övrigt kommit fram i målet finner Högsta förvaltningsdomstolen att han inte borde ha skönstaxerats för förvärvsinkomster på det sätt som skett. Resning bör beviljas och skönstaxeringen i inkomstslaget tjänst undanröjas. Därmed bortfaller också skattetillägget. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen beviljar resning och förklarar, med undanröjande av kammarrättens och länsrättens domar, att M.G. inte ska påföras någon skönsmässigt beräknad inkomst i inkomstslaget tjänst vid 2004 års taxering. (mål nr 2155-09, fd 2011-05-04, Saar)