HFD 2012 not 3

Fråga om tillämpning av ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. inkomstskattelagen (förhandsbesked)

Not 3. Överklagande av Skatteverket av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Omständigheterna i ansökan om förhandsbesked sammanfattades på följande sätt i Skatterättsnämndens beslut. - X AB ingår i en koncern med Y registrerat i Schweiz som yttersta moderbolag. Koncernen, som är verksam inom bl.a. konfektionsbranschen med innehav av varumärken såsom A, genomförde huvudsakligen under åren 2007-2008 ett uppköp av aktierna i konfektionsföretaget A AB. Dessa aktier ägs nu av X AB. Uppköpet gick till på följande sätt. Det av Y för ändamålet år 2007 i Luxemburg bildade B. S.A. inledde under hösten det året förhandlingar med de tre dåvarande huvudägarna av A AB beträffande förvärv av deras aktier i bolaget som då var börsnoterat. Huvudägarna, som direkt eller indirekt ägde 39 procent av aktierna i bolaget, var emellertid till en början inte intresserade av att avyttra sina aktier till B. S.A. I stället började B. S.A. att förvärva aktier i A AB över börsen och lämnade också ett offentligt uppköpserbjudande vilket ledde till att B. S.A. i slutet av januari 2008 förvärvat, direkt och indirekt, drygt 95 procent av aktierna i A AB för ett pris om 320 kr per aktie eller sammanlagt för ca 5,5 miljarder kr. Det indirekta aktieinnehavet i A AB, som uppgick till 9,68 procent, ägdes via C AB, ett bolag som B. S.A. den 30 januari 2008 hade förvärvat från en av huvudägarna i A AB. Resterande del av aktierna förvärvades senare under 2008 och 2009, bl.a. genom tvångsinlösen. B. S.A. nådde i mitten på maj 2008 drygt 99 procent i direkt och indirekt ägande. Den 16 maj 2008 omstrukturerades ägandet genom att C AB förvärvade B. S.A:s direktägda aktier i A AB, motsvarande ca 90 procent. Kort därefter namnändrades C AB till nuvarande X AB. Avsikten med det förvärvet var att låta ett holdingbolag med lokal förankring stå som långsiktig ägare till A AB och som ansvarig för den strategiska och internationella utvecklingen av A-gruppen. X AB har nu ca 15 personer anställda för sådana ledningsfunktioner. Aktierna förvärvades för samma pris, 320 kr per aktie, som B. S.A. erlagt vid uppköpet av dem eller sammanlagt drygt 4,8 miljarder kr. Förvärvet finansierades bl.a. genom eget kapital och ett externt banklån. X AB (dvs. dåvarande C AB) träffade vidare avtal med Y avseende ett lån på 930 miljoner kr. Räntan på lånet, som löper på 10 år och med en räntesats om STIBOR med tillägg på 0,25 procentenheter, är föremål för beskattning i Schweiz understigande 10 procent. Låneskulden har numera minskat till ca 400 miljoner kr. - X AB frågade om räntorna på skulden till Y var avdragsgill. - Skatterättsnämnden (2011-07-04, Svanberg, ordf., Bengtsson, Dahlberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell) : Förhandsbesked . X AB får dra av ränteutgifterna på skulden till Y. - Skatterättsnämnden anförde som motivering för sitt beslut bl.a. följande. Det står klart att skattemässiga hänsyn påverkat hur Y-koncernens ägande och finansiering av aktierna i X AB har utformats. De skattemässiga skälen framstår emellertid vid en jämförelse med de uppgivna affärsmässiga skälen som underordnade de senare med hänsyn till att aktierna förvärvats externt och omständigheterna i övrigt. - Skatterättsnämnden finner vid en samlad bedömning att villkoren för att dra av de aktuella ränteutgifterna enligt låneavtalet med Y med stöd av 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL får anses uppfyllda. - Skatteverket yrkade i överklagande att förhandsbeskedet skulle ändras så att ränteutgifterna inte får dras av. - X AB bestred till överklagandet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2012-01-27, Knutsson, Ståhl, Stenman, Saldén Enérus, Nymansson) : Skälen för avgörandet . Frågan i målet är om den s.k. ventilen i 24 kap. 10 d § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig på de aktuella ränteutgifterna. - Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2011 ref. 90 I bedömt att avdrag med stöd av ventilen under vissa förutsättningar kan ges när det interna förvärvet har föregåtts av ett externt förvärv. I avgörandet anförde domstolen bl.a. följande. Externa förvärv kan som regel antas ske av affärsmässiga skäl och görs dessutom oftast i konkurrens med andra. Kostnaden för att finansiera ett förvärv är en viktig faktor för affärens lönsamhet och många gånger avgörande för om den över huvud taget kommer till stånd. Att i sådana fall, i stället för att finansiera externt, välja att låna till en lägre kostnad från ett närstående bolag i ett lågskatteland kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte strida mot sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden. Den situationen omfattas inte heller av bestämmelserna om ränteavdragsbegränsning. Det gör däremot ett internt förvärv som föregåtts av ett externt förvärv. - Det i förevarande mål aktuella interna andelsförvärvet föregicks av ett externt förvärv. Det efterföljande interna förvärvet framstår tidsmässigt och i övrigt endast som ett led i att foga in det förvärvade bolaget i intressegemenskapen. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen bör ventilen därmed kunna tillämpas på förvärvet. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - (mål nr 4687-11, fd 2011-12-14, Rubenson)