HFD 2012 not 58
Tilläggsköpeskilling från försäljning av aktier skulle beskattas som intäkt av tjänst (förhandsbesked)
Not 58. Överklagande av Skatteverket, A, B och A AB av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Av en ansökan om förhandsbesked framgick bl.a. följande. Aktierna i X AB köptes i april 2008 av Y AB för en preliminär köpeskilling om ca 130 miljoner kronor, som betalades kontant. Verksamheten i X AB integrerades med Y AB:s verksamhet i ”Region Z”. Bland säljarna av X AB fanns både fysiska och juridiska personer. A och B ägde tillsammans med åtta andra anställda i X AB 41 procent av aktierna (28,1 procent av rösterna) i bolaget. Innehaven varierade i storlek mellan drygt 3 procent och knappt 5 procent. B ägde sina aktier direkt. De övriga i gruppen ägde sina aktier via egna bolag, A genom A AB. Dessa aktieägare benämndes i överlåtelseavtalet management sellers. A, B och de åtta andra berörda anställda kallades individuals. Övriga aktier i X AB ägdes av två bolag, med 40,8 procent (50 procent av rösterna) och 17,7 procent (21,6 procent röster) samt ett dödsbo, med 0,5 procent (0,3 procent röster). - I avtalet om överlåtelsen av aktierna i X AB ingick bestämmelser om tilläggsköpeskilling enligt i huvudsak följande. Management sellers, men inte övriga aktieägare, har rätt till tilläggsköpeskilling, som är en funktion av resultatet i Region Z under åren 2009 och 2010 och som sammanlagt högst uppgår till 10 miljoner kronor. Rätt till tilläggsköpeskilling förutsätter dock att var och en av individuals kvarstår i sin anställning under viss tid (ca två år) eller blivit uppsagd på felaktiga grunder. Tilläggsköpeskillingen fördelas med lika belopp på var och en av management sellers aktier i X AB. Om någon management seller inte har rätt till tilläggsköpeskilling fördelas den mellan övriga management sellers. - Som en förutsättning för ansökan gällde vidare att samtliga individuals har marknadsmässiga löner. - A, B och A AB frågade om tilläggsköpeskillingen skulle beskattas hos respektive management seller eller beskattas som inkomst av tjänst hos A och B. - Skatterättsnämnden (2012-03-27, André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell) : Förhandsbesked . A och B ska ta upp belopp motsvarande tilläggsköpeskillingen som intäkt av tjänst. A AB ska inte ta upp det belopp som A ska ta upp. - Skatterättsnämndens bedömning . Den resultatbaserade tilläggsköpeskillingen utgår endast på de aktier i X AB som anställda i bolaget ägt direkt eller indirekt och som förbundit sig att fortsätta sin anställning viss tid efter det att Y AB förvärvat aktierna. Övriga överlåtna aktier i X AB ger alltså ingen rätt till tilläggsköpeskilling. - Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt finner Skatterättsnämnden att de belopp som betalas ut som tilläggsköpeskilling får anses utgöra en betalning för tjänster som dessa anställda utför under den tidsperiod då det resultat uppstår som ligger till grund för beräkningen. - Beloppen ska därför tas upp som intäkt av tjänst av A och B. Det innebär också att A AB inte ska ta upp det belopp som ska tas upp av A. - Skatteverket överklagade och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas. - Även A, B och A AB överklagade och yrkade att tilläggsköpeskillingen skulle beskattas i inkomstslaget kapital. De anförde bl.a. följande. I praxis har kapitalbeskattning frångåtts när ersättningarna varit starkt kopplade till och beroende av säljarens prestationer i det sålda företaget eller avsett en konstruktion som avvikit från aktiebolagslagen (2005:551). En sådan koppling mellan prestation och ersättning föreligger inte vid försäljningen av aktier i X AB, utan betalningen är beroende av helt andra förutsättningar; det köpande bolagets regionala resultat för viss angiven tidsperiod. Tilläggsbeloppet har beslutats till följd av svårigheter för säljaren och köparen att uppnå en samstämmig syn avseende marknadspriset för aktierna samt köparens önskemål att minimera riskerna i samband med transaktionen. Metoden med tilläggsköpeskilling är vanligt förekommande vid liknande transaktioner i motsvarande storleksordning. Situationen kan därför varken anses vara ovanlig eller säregen ur ett aktiebolagsrättsligt perspektiv. Förhållandena avviker inte heller på något annat sätt från de principer som råder inom aktiebolagsrätten och skatterätten . - Högsta förvaltningsdomstolen (2012-11-06, Melin, Almgren, Hamberg, Stenman, Rynning) : Skälen för avgörandet . Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - (mål nr 2171-12, fd 2012-10-17, M. Sundberg)