HFD 2012:9

Särskilda skäl som utgör hinder mot verkställighet utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll - s.k. fotboja - har ansetts föreligga med hänsyn till gärningsmannens person.

V.L. dömdes den 28 maj 2009 av Hovrätten för Västra Sverige för vårdslöshet i trafik, olovlig körning, narkotikabrott samt dopningsbrott till fängelse i två månader, varvid även villkorligt medgiven frihet till återstående del förklarades förverkad. V.L. ansökte om att få verkställa domen genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (s.k. fotboja). Frivården Halmstad avslog ansökan i beslut den 29 januari 2010. Därvid anfördes att V.L. var medlem och hade en ledande roll i Bandidos MC, att det fanns risk för återfall i brottslighet genom medlemskapet i en kriminell organisation och att det skulle vara stora svårigheter att på ett adekvat sätt upprätthålla lagstadgad kontrollnivå med intensivövervakning. Särskilda skäl bedömdes därför föreligga mot att bifalla ansökan.

Kriminalvården avslog den 26 mars 2010 V.L:s begäran om omprövning med motiveringen att det förhållandet att en dömd person har ett aktivt medlemskap i Bandidos MC och därtill är en ledande person i organisationen, får med hänvisning bl.a. till det våldskapital och risk för fortsatt brottslighet som medlemskapet innebär, anses utgöra sådana särskilda skäl som talar mot verkställighet utanför anstalt.

Förvaltningsrätten i Göteborg

V.L. överklagade Kriminalvårdens beslut hos förvaltningsrätten. Han yrkade att han skulle beviljas intensivövervakning med elektronisk kontroll. Till stöd för yrkandet anförde han bl.a. följande. Brotten han dömts för saknar samband med Bandidos MC. Han lever under ordnade förhållanden med normalt familjeliv och har inga missbruksproblem. Inte heller den ringa kriminalitet han dömts för visar att han lever ett kriminellt liv eller har kriminella värderingar.

Domskäl

Förvaltningsrätten i Göteborg (2010-07-15, ordförande Magnusson) yttrade, efter att ha redogjort för tillämpliga bestämmelser och utredningen i målet, följande: Förvaltningsrättens bedömning - Enligt huvudregeln ska alla som uppfyller kravet på straffets längd (sex månader) kunna verkställa straffet utanför anstalten genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Dock får en ansökan inte bifallas om det föreligger särskilda skäl. V.L. har dömts till två månader i fängelse för vårdslöshet i trafik, olovlig körning, narkotikabrott samt dopingbrott. Han har även dömts för olaga hot i en dom från den 15 juni 2009. Domen är överklagad till hovrätten och har således inte vunnit laga kraft. - Det är ostridigt att V.L. är medlem i och även har en ledande roll i Bandidos MC. Enligt kriminalvårdens säkerhetsorganisation och Rikskriminalpolisen uppfyller Bandidos MC EU:s definitioner för grov och organiserad brottslighet och är prioriterad inom regeringens särskilda satsning mot den organiserade brottsligheten. Ett medlemskap i sig i en sådan organisation bedöms alltså innebära en risk för fortsatt brottslighet. Vid en bedömning i ljuset härav finner förvaltningsrätten att det som framkommit om V.L:s person, särskilt hans ställning inom organisationen, medför att det föreligger sådana förhållanden som innebär att särskilda skäl talar emot en verkställighet utanför anstalt. Kriminalvården har således haft fog för sitt beslut att inte bifalla ansökningen. Överklagandet ska avslås. - Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg

V.L. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och yrkade att han skulle beviljas intensivövervakning med elektronisk kontroll. Han anförde bl.a. följande. Aktuella brott, för vilka han dömts till två månaders fängelse, är begångna under perioden februari - augusti 2008. Det rör olovlig körning, vårdslöshet i trafik, ringa dopningsbrott och ringa narkotikabrott. De två sistnämnda låg på bötesnivå. Det har passerat två år sedan senaste händelsen. Vid aktuella körningar hade han serbiskt körkort, som dock ej ansågs ha giltighet i Sverige. Fängelsestraffet grundar sig enbart på trafikbrott. Brottets karaktär utgör på intet sätt skäl att inte bevilja ansökan om fotboja, snarare tvärtom. Förvaltningsrätten har som särskilda skäl anfört hans medlemskap i Bandidos MC och att ett sådant medlemskap i sig utgör en risk för fortsatt brottslighet. Det vitsordas att såväl Kriminalvårdens säkerhetsorganisation som Rikskriminalpolisen är av den uppfattningen att Bandidos MC uppfyller EU:s krav på definitioner för grov och organiserad brottslighet. Det kan även vara fallet att regeringen valt att prioritera särskilda satsningar mot bl.a. Bandidos MC. Han är dock en privatperson som ska bedömas utifrån sin person och inte eventuella medlemskap i föreningar eller klubbar. Den grundlagsskyddade regeln om allas likhet inför lagen råder och det råder också en föreningsfrihet. Bandidos MC är inte någon förbjuden MC-klubb och det är inte kriminaliserat att vara medlem i en sådan. Han har inte dömts för något brott som ens påståtts ha samband med medlemskapet. Svea Hovrätt har frikänt honom från varje misstanke om brott. Det finns inget i hans personliga förhållanden som gör honom olämplig att få fotboja.

Kriminalvården ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde i huvudsak följande. Det har inte påståtts att Bandidos MC är en förbjuden klubb eller att det är kriminaliserat att vara medlem i klubben. Man har inte heller inskränkt den grundlagsskyddade rätten att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. I detta fall påverkar dock medlemskapet i Bandidos MC hans möjlighet att kunna verkställa straffet utanför anstalt. Det är utrett att V.L. har en strategisk ledarposition inom den kriminella organisationen såväl nationellt som internationellt. Genom sin position i en organisation som enligt Kriminalvårdens säkerhetsorganisation och Rikskriminalpolisen uppfyller EU:s definitioner för grov och organiserad brottslighet har V.L. tagit ställning för den kriminella organisationen. Trots att Svea Hovrätt ogillat åtalet för olaga hot, anser Kriminalvården vid en individuell bedömning av hans medlemskap och ställning, att det föreligger sådana särskilda skäl som talar mot verkställighet utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Domskäl

Kammarrätten i Göteborg (2011-03-28, Falkendal, Sjögren Samuelsson, referent) yttrade: Enligt kammarrättens mening har det inte framkommit några omständigheter i målet som föranleder en annan bedömning än den förvaltningsrätten gjort. Kammarrätten finner således att det föreligger sådana förhållanden som innebär att särskilda skäl talar emot verkställighet utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Överklagandet ska därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Kammarrättsrådet Johansson var av skiljaktig mening och anförde: Frågan i målet är om Kriminalvården haft fog för att avslå V.L:s ansökan om verkställighet av hans fängelsestraff på två månader utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll på den grunden att, på sätt anges i 2 § lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll, särskilda skäl talar mot verkställighet utanför anstalt. - I förarbetena till lagen (prop. 1993/94:164 s. 35) uttalas beträffande rekvisitet särskilda skäl följande av intresse. Särskilda skäl mot verkställighet utanför anstalt bör föreligga om det framstår som helt orealistiskt att den dömde kan hantera en sådan verkställighet. Ett exempel på en sådan situation kan vara att en dömd person, som befinner sig på fri fot, har ett pågående kvalificerat missbruk. Vidare kan det givetvis förekomma fall där det annars på grund av brottets karaktär eller gärningsmannens person skulle te sig direkt oförsvarligt eller stötande att bifalla en ansökan. Det kan t.ex. röra sig om en dom avseende brottslighet som till sin karaktär är sådan att den typiskt sett är ägnad att fortsättas i eller från bostaden. Det torde dock här röra sig om rena undantagsfall och möjligheten att inte bevilja en ansökan av sådana skäl bör utnyttjas med största försiktighet. - I prop. 2004/05:34 s. 34 uttalas beträffande brottets karaktär att det inte kan bli fråga om att helt utesluta dömda för ett visst brott från möjligheten att få straffet verkställt genom intensivövervakning. En annan sak är, enligt regeringen, att omständigheterna i det enskilda fallet alltid måste beaktas. Om det finns risk för fortsatt brottslighet under verkställigheten, såsom ofta är fallet när män döms för våld mot kvinnor, säger det sig självt att någon verkställighet utanför anstalten inte bör komma ifråga. - Frågan är då närmast vad som i förarbetena avses med att gärningsmannens person kan utgöra särskilda skäl för att vägra verkställighet utanför anstalt. Enligt min mening framstår det som rimligt att tolka förarbetena på det sättet att avgörande för om verkställighet utanför anstalt ska kunna vägras är, med bortseende från vissa grundförutsättningar såsom tillgång till bostad och telefon, risken för att den dömde inte klarar att följa de föreskrifter som uppställs när det gäller övervakningen liksom risken för att denne ska återfalla i brottslighet under tid för övervakningen. Det framstår nämligen som svårt att motivera att den dömdes person utgör särskilda skäl för att vägra intensivövervakning, om det varken finns någon uttalad risk för att den dömde inte förmår följa föreskrifterna för övervakningen eller för fortsatt brottslighet under tiden för övervakningen. Jag anser därför att vad som i förarbetena sägs om den dömdes person måste relateras till angivna risker. - I målet har inte framkommit något som ger stöd för att V.L. inte har förmåga att följa de föreskrifter som uppställs vid en intensivövervakning. Frågan är då om det finns en uttalad risk för fortsatt brottslighet under tid för en intensivövervakning dels utifrån hans ledande roll i Bandidos MC, dels utifrån de brott för vilka han dömts till aktuellt fängelsestraff om två månader. Därvid kan konstateras att hans medlemskap i Bandidos MC i sig inte är kriminaliserat. Kriminalvården har inte heller gjort gällande att han dömts för brott som kan relateras till Bandidos MC. Därtill kommer att det ådömda fängelsestraffet om två månader i allt väsentligt hänför sig till trafikbrottslighet, dvs. en brottslighet som inte är av den karaktären att den är ägnad att fortsättas från hemmet. Vid angivna förhållanden finner jag inte visat att det föreligger en uttalad risk för fortsatt brottslighet från V.L:s sida under tid för en intensivövervakning. Det föreligger därmed inte heller, på de av Kriminalvården angivna grunderna, sådana särskilda skäl mot verkställighet utanför anstalt som avses i 2 § lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Jag bifaller därför överklagandet och visar, med upphävande av underinstansernas avgöranden, målet åter till Kriminalvården för erforderlig handläggning.

Högsta förvaltningsdomstolen

V.L. överklagade kammarrättens dom och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle bevilja honom intensivövervakning med elektronisk kontroll eller att tidigare avgöranden skulle upphävas och målet återförvisas till Kriminalvården för erforderlig handläggning. Han anförde bl.a. följande. Det saknas stöd för att vägra honom verkställighet utanför anstalt. Han är kapabel att följa föreskrifterna för övervakningen och det föreligger inte risk för fortsatt brottslighet. Det är inte svårare för en enskild kontrollör att kontrollera honom jämfört med någon annan person. Kriminalvården tillämpar inte lagen lika för honom och andra personer som ansöker om intensivövervakning. I varje enskilt fall måste en individuell bedömning göras huruvida det föreligger någon direkt olämplighet. Det kan inte vara tillräckligt att en person har valt ett medlemskap i en förening eller klubb som myndigheter i allmänhet har synpunkter på.

Kriminalvården ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde i huvudsak följande. Det är ostridigt att V.L. är medlem i Bandidos MC. I en dom från Solna tingsrätt har han själv uppgett att han är en s.k. nomad för Bandidos MC, en av tio sådana i Europa. Befattning som nomad är att betrakta som en övergripande, strategisk och senior ledarposition inom den kriminella organisationen, såväl nationellt som inom Europa. Bandidos MC uppfyller Europols definitioner för grov organiserad brottslighet och tillhör målgruppen för regeringens särskilda satsning mot sådan brottslighet. - Det har i förarbetena inte närmare angivits i vilka situationer det utifrån gärningsmannens person skulle kunna vara direkt oförsvarligt eller stötande att bifalla en ansökan om intensivövervakning. Uttryckssättet för dock närmast tankarna till situationer när omständigheterna kring gärningsmannens person är sådana att det skulle strida mot det allmänna rättsmedvetandet och riskera att undergräva allmänhetens förtroende för svensk kriminalvård om den intagne skulle komma i åtnjutande av den förmån som en verkställighet av fängelsestraff genom intensivövervakning innebär. Vad som framkommit om V.L:s person medför att det skulle te sig direkt oförsvarligt eller stötande att bifalla ansökan. Genom sitt medlemskap och sin ställning inom Bandidos MC har han tydligt tagit avstånd från samhälleliga normer och värderingar. - För att upprätthålla trovärdigheten i påföljden när fängelse verkställs genom intensivövervakning bör vidare inte alltför höga risker kunna accepteras för att den enskilde begår brott under verkställigheten. En risk för att den enskilde begår brott behöver inte vara en risk för återfall i samma brottlighet. En risk för att den dömde inte kommer att fullgöra sina skyldigheter behöver inte enbart bero på den enskildes oförmåga till detta utan kan även bero på den enskildes ovilja eller ointresse av att leva upp till kraven - eller till och med uttrycklig vilja att inte leva upp till dem - liksom på svårigheter för enskilda kontrollörer att upprätthålla kontrollen, t.ex. genom hembesök. - Organisationer som Bandidos MC utgör sammanslutningar med subkulturella värden där organiserad brottslighet förekommer. Själva medlemskapet kan sägas innebära att man väljer att ställa sig utanför samhällets lagar och normer för att i stället följa sina egna regler. Medlemskap i en sådan organisation med kontakter med kriminella och vistelse i kriminella miljöer ökar typiskt sett riskerna för att begå brott. V.L. har vid upprepade tillfällen gjort sig skyldig till brott. Sannolikheten för att han på nytt ska begå brott under verkställighet med intensivövervakning är hög. Vidare finns en relativt tydlig risk för att V.L. kommer att använda alkohol eller andra droger under verkställigheten samt att han inte kommer att sträva efter en legal försörjning. Hans särskilda ställning inom Bandidos MC ger anledning att tro att han inte heller har för avsikt att hålla Kriminalvården underrättad om förhållanden av betydelse för verkställigheten. Det förhållandet att han dömts för bl.a. upprepade hastighetsförseelser och olovliga körningar som bedömts som grova visar att han inte är beredd att underkasta sig de samhälleliga reglerna. Det angivna talar mot att han skulle vara beredd att underkasta sig det regelverk som följer av intensivövervakning.

Domskäl

Högsta förvaltningsdomstolen (2012-01-18, Billum, Knutsson, Jermsten, Stenman, Nymansson) yttrade: Skälen för avgörandet.

Enligt 1 § lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll är lagen tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse, dock inte fängelse som ådömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, om den dömde ska avtjäna fängelse i högst sex månader.

Enligt 2 § första stycket samma lag får, på ansökan av den dömde, beslutas att fängelsestraffet ska verkställas utanför anstalt. En ansökan får inte bifallas, om den dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan anledning än för verkställighet av det straff som ansökan avser eller om särskilda skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt.

Möjligheten till intensivövervakning med elektronisk kontroll - s.k. fotboja - inleddes med en försöksverksamhet 1994 och blev permanent den 1 januari 1999. I samband med att försöksverksamheten blev permanent uttalades att det reformarbete som skett på påföljdsområdet i stor utsträckning avsett möjligheten att finna bärkraftiga alternativ till fängelsestraffet och att detta reformarbete måste fortsätta. Vidare anfördes att det finns starka skäl att begränsa användningen av fängelse. Skadeverkningarna av anstaltsvistelse och den negativa inverkan ett fängelsestraff kan ha för den dömdes möjligheter att anpassa sig i samhället är välkända. Det gäller i särskilt hög grad för unga människor. Samtidigt betonades att en absolut förutsättning för att alternativa åtgärder skulle bli framgångsrika och vinna acceptans hos allmänheten var att de framstod som trovärdiga (prop. 1997/98:96 s. 80).

I motivuttalanden anges vissa riktlinjer för vad som kan utgöra särskilda skäl mot att bevilja intensivövervakning med elektronisk kontroll. Förutom vissa praktiska förutsättningar som måste vara uppfyllda, t.ex. tillgång till bostad och ordnad sysselsättning, kan det undantagsvis finnas anledning att göra en bedömning av om den dömde kommer att följa de föreskrifter som uppställs. Särskilda skäl bör t.ex. föreligga om det framstår som helt orealistiskt att den dömde kan hantera en sådan verkställighet, t.ex. på grund av ett pågående kvalificerat missbruk. Det kan även förekomma fall där det annars på grund av brottets karaktär eller gärningsmannens person skulle te sig direkt oförsvarligt eller stötande att bifalla en ansökan. Det kan till exempel röra sig om en dom avseende brottslighet som till sin karaktär är sådan att den typiskt sett är ägnad att fortsättas i eller från bostaden. Det torde dock här röra sig om rena undantagsfall och möjligheten att inte bevilja en ansökan av sådana skäl bör utnyttjas med största försiktighet (prop. 1993/94:184 s. 34 f., jfr prop. 2004/05:34 s. 34).

I målet är ostridigt att V.L. är medlem i Bandidos MC och har en ledande ställning i organisationen. Av utredningen framgår dessutom att han förekommer under 25 avsnitt i belastningsregistret under åren 1993-2009. Den nu aktuella ansökan om intensivövervakning med elektronisk kontroll avser påföljden två månaders fängelse för tre fall av olovlig körning, grovt brott, vårdslöshet i trafik, dopningsbrott, ringa brott, och narkotikabrott, ringa brott. Samtidigt förklarades villkorligt medgiven frihet om en månad och tio dagar förverkad.

Högsta förvaltningsdomstolen gör följande bedömning.

En ansökan om intensivövervakning med elektronisk kontroll får inte bifallas om särskilda skäl talar mot verkställighet utanför anstalt. Av motivuttalanden framgår emellertid att avsikten varit att stor restriktivitet ska iakttas vad gäller förutsättningarna att neka en dömd att få verkställa en fängelsedom med intensivövervakning. Undantagsvis kan det finnas fall där gärningen eller gärningsmannens person gör att det skulle te sig direkt oförsvarligt eller stötande att bifalla en ansökan.

En bedömning av om särskilda skäl mot intensivövervakning finns måste göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Vid en samlad bedömning finner Högsta förvaltningsdomstolen att det med hänsyn till vad som framkommit om V.L:s person föreligger sådana särskilda skäl som talar mot verkställighet utanför anstalt. Kriminalvården har således haft fog för sitt beslut. Överklagandet ska därför avslås.

Domslut

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.

Föredraget 2011-12-14, föredragande Gulliksson, målnummer 2485-11