HFD 2013:47

Fastighetsmäklarnämnden beslutade den 19 februari 2009 att återkalla M.K:s registrering som fastighetsmäklare. Beslutet grundades på att han i augusti 2008 dömts för bl.a. flera fall av ofredande till fängelse i fem månader.

M.K. överklagade Fastighetsmäklarnämndens beslut hos förvaltningsrätten och yrkade att beslutet skulle undanröjas. Han anförde bl.a. följande. Han är egen företagare och har ett brinnande intresse för sin firma. Han har alltid velat göra sina kunder nöjda. Han har alltid skött sina affärer och tänkt på kundernas bästa. Bakgrunden till nämndens beslut är en vårdnadstvist rörande hans dotter, född 2007. Vårdnadstvisten ledde till att han hamnade i ett utmattningstillstånd med psykiskt lidande, stress och press. De domar han fått hänger ihop med detta. Umgängessabotaget från dotterns mor har pågått sedan hösten 2007. Vårdslöshet i trafik som han dömdes för berodde på att han var ur psykisk balans. Han yrkade inhibition av Fastighetsmäklarnämndens beslut.

Förvaltningsrätten i Stockholm förordnade i beslut den 27 mars 2009 att det överklagade beslutet tills vidare inte skulle gälla.

M.K. anförde härefter bl.a. följande: Han yrkar i första hand att rätten ska undanröjer Fastighetsmäklarnämndens beslut, i andra hand yrkar han att rätten ska ändra nämndens beslut till att enbart meddela honom varning. Han yrkar vidare muntlig förhandling. Han har varit verksam under drygt 10 år som fastighetsmäklare i västra Sverige. Han har under denna tid varit verksam som egen företagare. Under dessa år har han förmedlat ett stort antal fastigheter samt bostadsrätter. Av Fastighetsmäklarnämndens beslut framgår inte att han på något sätt skulle ha brustit vid utförandet av sina förmedlingsuppdrag. Han har till rätten redan ingett intyg från kunder som entydigt utvisar att de anser honom redbar och lämplig som fastighetsmäklare. Han åberopar dessa intyg som skriftlig bevisning i målet. Han bestrider att han inte uppfyller de krav på redbarhet och lämplighet som föreskrivs i fastighetsmäklarlagen. M.K. hänvisade till olika avgöranden från Fastighetsmäklarnämnden.

Fastighetsmäklarnämnden anförde i yttranden den 28 maj 2009 och den 25 augusti 2009 bl.a. följande. Saken rör sådana förhållanden som så allvarligt påverkar tilltron till M.K:s förmåga att sköta sina uppgifter att Fastighetsmäklarnämnden beslutat om återkallelse av registreringen. Av förarbetena till fastighetsmäklarlagen (prop. 1994/95:14 s. 66) framgår bland annat att det ska beaktas hur långt tillbaka i tiden brottsligheten ligger, brottets art och straffvärde samt om det är fråga om enstaka brott eller flera. En samlad bedömning av samtliga omständigheter ska göras. Nämnden har vid en sådan bedömning funnit att M.K. inte uppfyller kravet på redbarhet, vilket är en förutsättning för att vara registrerad som fastighetsmäklare. Brottsligheten har ägt rum relativt nyligen och har inte varit en engångsföreteelse. Den visar närmast att M.K. satt sitt olämpliga agerande i system mot ett antal personer i sin omgivning. Det stämmer därför inte att hans olämpliga agerande endast berott på vårdnadstvisten. Fastighetsmäklarnämnden anser att brottmålsdomen visar på en stor brist på lyhördhet inför andra människors önskemål.

M.K. överklagade förvaltningsrättens dom och yrkade, såsom hans talan slutligen bestämdes, i första hand att kammarrätten skulle upphäva domen och Fastighetsmäklarnämndens beslut och i andra hand att han i stället för återkallelse av registreringen skulle meddelas en varning. Vidare yrkade han inhibition av förvaltningsrättens dom. Han anförde bl.a. följande till stöd för sin talan. Fastighetsmäklarnämnden har med sitt beslut frångått sin tidigare praxis, enligt vilken till och med så allvarliga brott som grov kvinnofridskränkning, olaga hot, hot mot tjänsteman, stöld, upprepad misshandel och skatte- och bokföringsbrott inte har resulterat i mer än en varning eller rent av avskrivning. Att han har avregistrerats måste ses som en anmärkningsvärd åtgärd mot den bakgrund som föreligger. M.K. åberopade bl.a. ett skriftligt intyg från Dr Ingmar Edqvist.

Fastighetsmäklarnämnden bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. M.K. har förhalat förvaltningsrättens dom genom att göra sig oanträffbar. Att M.K. inte har kunnat delges har medfört att förvaltningsrätten efter ca två och ett halvt år har fått avgöra målet utan hans närvaro. Han har på så sätt även lyckats vara registrerad under denna period. Detta är ännu ett agerande som ger stöd för uppfattningen att M.K. är olämplig som fastighetsmäklare. Vad som anförs i Dr Ingmar Edqvists intyg ger inte något entydigt svar på frågan om M.K. har förmågan att utföra sina uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Nämndens uppfattning är att M.K. har svårt att se utöver det egna perspektivet även i samband med hanteringen av sina förmedlingsuppdrag. Sammanfattningsvis finner nämnden att M.K:s brottslighet och hans agerande i syfte att inte bli delgiven av förvaltningsrätten medför att han ska vara fortsatt avregistrerad.

Kammarrätten förordnade i beslut den 24 januari 2012 att förvaltningsrättens dom tills vidare inte skulle gälla.

M.K. överklagade kammarrättens dom och yrkade i första hand att Högsta förvaltningsdomstolen skulle undanröja domen och tillerkänna honom registrering som fastighetsmäklare och i andra hand att en erinran eller varning skulle anses vara en tillräckligt ingripande påföljd. Han anförde bl.a. följande. Det är missvisande att göra gällande att det är med hänsyn till konsumentskyddet som en avregistrering ska ske då de brott - i huvudsak ofredande - som han dömts för inte riktat sig mot hans klienter. Brottsligheten är starkt begränsad till enstaka tillfällen och mot en snäv personkrets som har stått honom mycket nära och i ett synnerligt privat perspektiv. Vad som sker privat behöver inte med nödvändighet smitta av sig till yrkeslivet och de allra flesta, inklusive han själv, drar en skarp skiljelinje mellan privatliv och yrkesliv. Han har aldrig någonsin visat annat än ett stort hänsynstagande till personer i yrkeslivet. Han har tidigare heller aldrig fått någon anmärkning från Fastighetsmäklarinspektionen för sitt arbete och han har under en tidsrymd av tolv år endast varit föremål för två anmälningar, som båda avskrevs. Det måste också beaktas att lång tid har förflutit mellan händelserna och att den senaste brottsliga gärningen skedde 2010. Att avregistrera honom som fastighetsmäklare skulle utgöra ett flagrant avsteg från den praxis som har utvecklats och som innebär att man med stor övervikt nöjer sig med att avskriva ärendena eller i några fall utdela varning. Det föreligger inga avregistreringar över huvud taget för den typ av brott som han gjort sig skyldig till. En avregistrering är detsamma som ett yrkesförbud som fastighetsmäklare.

Fastighetsmäklarinspektionen, som ersatt Fastighetsmäklarnämnden, bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Hovrätten för Västra Sveriges dom avseende ofredande som M.K. fällts till ansvar för ska också beaktas vid bedömningen av avregistreringen. M.K:s brottslighet är med beaktande av att den upprepas mot olika personer år efter år allvarlig. Han har med anledning av sin upprepade brottslighet visat att han inte motsvarar de högt ställda krav på redbarhet och lämplighet som enligt fastighetsmäklarlagen krävs för att vara registrerad som fastighetsmäklare.