HFD 2014 not 81

Not 81. Överklagande av Svenska Elektrikerförbundet och Skatteverket av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Av en ansökan av Svenska Elektrikerförbudet om förhandsbesked framgick bl.a. följande. Förbundet sköter enligt stadgarna en särskild kontroll av ackorden inom branschen (ackordskontrollen). Kostnaderna betalas av samtliga verksamma inom installationsfacket genom att arbetsgivaren tar ut en särskild avgift (kontrollavgift) som dras från den enskilde arbetstagarens inkomst. Till följd av en dom av Arbetsdomstolen (AD 2012 nr 74) kan Förbundet inte längre ta ut kontrollavgift av arbetstagare som inte är medlemmar. Förbundet överväger därför att inte ta ut kontrollavgifter av medlemmarna utan i stället höja medlemsavgiften. - Förbundet frågade om ackordskontrollverksamhet som finansierades genom medlemsavgifter kunde anses som inkomstskattebefriad verksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Förbundet pekade på att kontrollverksamheten var en sådan ideell verksamhet som följde av stadgarna och att förutsättningarna för att finansiera verksamheten hade ändrats. Den bedömning som gjordes i RÅ 1997 ref. 16 - att mätning för ackordskontroll som finansierades genom särskilda mätningsavgifter anses som näringsverksamhet i form av ”rörelse” - var inte längre aktuell. Skatteverket menade att kontrollverksamheten även fortsättningsvis utgjorde skattepliktig näringsverksamhet. - Skatterättsnämnden (2014-06-19, André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Lundström, Påhlsson, Werkell) : Förhandsbesked. Den kontrollverksamhet som Svenska Elektrikerförbundet bedriver är skattepliktig näringsverksamhet. - - - Skatterättsnämndens bedömning . Utgångspunkten för bedömningen är att föreningen är en ideell förening som, till skillnad mot ideella föreningar med ett kvalificerat allmännyttigt ändamål, inte är undantagen från skattskyldighet för viss inkomst av näringsverksamhet (jfr 7 kap. 3 § och RÅ 1986 not. 129). Detta innebär att om inkomsten är hänförlig till en verksamhet som bedöms utgöra näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § är föreningen skattskyldig för inkomster. - Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Av praxis framgår att i fråga om juridiska personers verksamhet behöver inte avsaknaden av ett vinstsyfte hindra att verksamheten anses som näringsverksamhet förutsatt att den inte har en alltför begränsad omfattning. Att verksamheten har bedrivits på självkostnadsbasis eller utan full kostnadstäckning har inte uteslutit att den skattemässigt behandlats som näringsverksamhet (jfr RÅ 1998 ref. 10 och där angivna rättsfall). - Från praxis är dessutom RÅ 1997 ref. 16 av intresse. Avgörandet gällde om en viss verksamhet som en avdelning inom Svenska Elektrikerförbundet tidigare bedrev och som avsåg mätning för ackordskontroll kunde anses som näringsverksamhet. Med hänsyn till vad som var upplyst om verksamhetens art, omfattning och finansiering genom en särskild avgift, ansågs den utgöra näringsverksamhet. - Av betydelse för detta ärende är vidare det särskilda stadgandet om medlemsavgifter i 15 kap. 2 §. Enligt detta lagrum ska föreningar inte ta upp medlemsavgifter som intäkt. En motsvarighet till den bestämmelsen fanns tidigare i första stycket punkten 1 av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370). - Av äldre praxis framgår att medlemsavgifter dock har beskattats när en förening bedrivit näringsverksamhet av något slag och avgifterna uppenbarligen helt eller praktiskt taget helt har utgjort ersättning för prestationer åt medlemmar i föreningen (jfr bl.a. 1981 Aa 183 och RÅ 1972 Fi 506). - Kontrollverksamhet bedriven av en avdelning inom föreningen har tidigare bedömts utgöra en näringsverksamhet. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning ger utredningen i ärendet närmast vid handen att det som främst skiljer den nu aktuella situationen från den verksamhet som bedömdes i 1997 års fall är finansieringssättet. Enbart en sådan förändring kan inte anses medföra att verksamheten ändrar skatterättslig karaktär. En kontrollverksamhet av aktuellt slag är således en näringsverksamhet även om den finansieras genom medlemsavgifter. - Om och i så fall i vilken utsträckning den planerade höjningen av medlemsavgiften kan komma att finansiera även andra delar av föreningens verksamhet än ackordskontrollen framgår inte av ansökan. I den mån ansökan också innehåller en frågeställning om hur en sådan del av avgiften ska behandlas i skattehänseende avvisas den eftersom en sådan bedömning inte är lämplig att göra inom ramen för ett förhandsbesked. - Gäverth var skiljaktig och anförde följande. Som majoriteten anför är fackföreningar skattskyldiga för bl.a. inkomst av näringsverksamhet och är enligt 15 kap. 2 § inkomstskattelagen skattebefriade för medlemsavgifter. Skattefriheten för medlemsavgifter har sin grund i att lagstiftaren inte velat betrakta föreningen och dess medlemmar som helt fristående från varandra. I syfte att undvika dubbelbeskattning av den juridiska personen och dess medlemmar, vad gäller medlemsavgifter, har lagstiftaren valt att göra medlemsavgifter skattefria och i stället låtit enkelbeskattning ske på så sätt att medlemmen inte medges avdrag för avgiften (se vidare K.G.A. Sandströms Om beskattning av tjänst m.m., 1945 s. 281 f. och där gjorda hänvisningar). Vad gäller avdragsförbudet för medlemsavgifter framgår det av 9 kap. 2 §. Således föreligger det reciprocitet vad gäller avdragsförbudet för medlemsavgifter och mottagarens skattefrihet härför. - När det gäller avgift för s.k. ackordskontroll - även benämnd mätningsavgift - som t.ex. en medlem i en fackförening erlägger till fackföreningen, sker betalningen genom ett av arbetsgivaren verkställt bruttolöneavdrag. Detta följer av avtal mellan arbetsmarknadens parter om inkassering av fackföreningsavgifter och kontrollavgifter. I uppbördshänseende kan noteras att mätningsavgiften sedan lång tid tillbaka avräknas från lönen innan skatteavdrag verkställs. Det nu sagda innebär att avgiften är avdragsgill för arbetstagaren, oavsett om denne är medlem i en fackförening eller inte ansluten till en sådan (jfr även RÅ82 Aa 213 som gällde mätningsavgift i utlandet). - Svenska Elektrikerförbundet har tidigare tagit ut ackordskontrollavgift även av icke medlemmar. Avgiften har bokförts på ett särskilt konto där också kostnaderna för denna verksamhet har redovisats. Denna del av verksamheten har ansetts utgöra skattepliktig näringsverksamhet, se RÅ 1997 ref. 16. Efter en dom av Arbetsdomstolen under år 2012 finns inte längre möjlighet att ta ut avgiften av icke medlemmar, annat än på frivillig väg. Föreningen överväger därför att helt ta bort ackordskontrollavgiften och i stället höja medlemsavgiften för samtliga medlemmar. - Föreningen frågar med anledning härav om kontrollverksamheten utgör inkomstskattebefriad ideell verksamhet om den finansieras genom en höjning av medlemsavgiften för samtliga medlemmar, oavsett om de arbetar på ackord eller inte. - Den nu omfrågade medlemsavgiften avser enligt min mening att täcka sedvanlig facklig verksamhet i syfte att tillvarata medlemmarnas intresse. I denna verksamhet ingår bl.a. att se till att slutna avtal mellan arbetsmarknadens parter följs och att bevaka medlemmarnas arbetsrättsliga förhållanden och fackliga rättigheter, däribland se till att ackordsprislistor efterlevs. Medlemsavgiften är densamma oavsett om medlemmen arbetar på ackord eller på tidlön, varför ingen del av avgiften enligt min mening kan anses utgöra ersättning för en specifik tjänst, såsom kontroll av att ackordsprislistor följs. Av Arbetsdomstolens dom kan även utläsas att kontrollavgifterna, i vart fall till viss del, får anses bidra till fackföreningens allmänna fackliga verksamhet, vilket enligt praxis är skattebefriad. Förevarande fall skiljer sig därigenom från RÅ 1997 ref. 16 på så sätt att där var det fråga om att mot avgift erbjuda tjänsten ackordskontroll även till icke medlemmar, vilket Högsta förvaltningsdomstolen fann utgöra näringsverksamhet. - Enligt min uppfattning finns inte skäl att i skattehänseende särbehandla delar av medlemsavgiften i ett fall som det omfrågade, utan den bör i sin helhet anses vara skattefri. Härigenom upprätthålls också den reciproka behandlingen av medlemsavgifter. - Förhandsbeskedet borde således, enligt min mening, ha utformats så att höjningen av medlemsavgiften inte påverkar föreningens skattefrihet för densamma. - Förbundet och Skatteverket överklagade Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Förbundet yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklara att kontrollverksamheten utgjorde skattefri ideell verksamhet. Som skäl anfördes bl.a. att det i RÅ 1997 ref. 16 var av avgörande betydelse för frågan om kontrollverksamheten utgjorde näringsverksamhet att den finansierades med särskilda mätningsavgifter som betalades av både medlemmar och icke medlemmar. I det aktuella fallet ska verksamheten finansieras enbart av medlemmarna genom medlemsavgiften och den utgör således skattefri ideell verksamhet, i likhet med verksamheten avseende kollektivavtalsförhandling. - Skatteverket yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle fastställa förhandsbeskedet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2014-12-17, Melin, Nord, Silfverberg, Askersjö, Baran) : Skälen för avgörandet. Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - (mål nr 3854-14, fd Holm)