HFD 2015 not 3

Not 3. Ansökan av I.J. om resning i mål ang. inkomsttaxering och skattetillägg rörande frågan om förbudet mot dubbelbestraffning hade överträtts. - Genom en ansökan om stämning som kom in till Helsingborgs tingsrätt den 29 mars 2005 väcktes åtal mot I.J. för bl.a. grovt skattebrott enligt 4 § skattebrottslagen (1971:69). Hon uppgavs i sina deklarationer ha lämnat osanna uppgifter avseende mervärdesskatt för tiden februari 2001-februari 2004. Tingsrätten ogillade åtalet i dom den 30 juni 2005. - Genom omprövningsbeslut den 5 juli 2006 vägrade Skatteverket I.J. avdrag för ingående mervärdesskatt för taxeringsåren 2001-2003 (beskattningsåren 2000-2002) samt för de redovisningsperioder som hänförde sig till tiden januari 2003-februari 2004. Skattetillägg påfördes också. Vidare beslutade Skatteverket bl.a. att, som en konsekvensändring, sänka I.J:s inkomst av näringsverksamhet taxeringsåren 2001-2004 och att höja den för taxeringsåret 2005. Dessutom sänktes hennes inkomst av näringsverksamhet för taxeringsåren 2002-2005 eftersom hon inte ansågs vara företagsledare. - I.J. överklagade beslutet till Länsrätten i Skåne län som biföll överklagandet endast på så sätt att hon beskattades för inkomst av näringsverksamhet som medhjälpande make. - I.J. överklagade länsrättens dom till Kammarrätten i Göteborg som avslog överklagandet genom dom den 20 januari 2009. Hon fullföljde sin talan hos Högsta förvaltningsdomstolen som den 12 oktober 2009 beslutade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 1132-1138-09). - I.J. ansökte om resning och yrkade att mervärdesskatten skulle bestämmas i enlighet med inlämnade deklarationer samt att skattetilläggen skulle undanröjas. Hon anförde bl.a. att dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen hade överträtts. - Högsta förvaltningsdomstolen (2015-01-12, Melin, Sandström, Nord, Silfverberg, Rynning) : Skälen för avgörandet . Rättsliga utgångspunkter . Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. - Av artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll framgår att ingen får lagföras eller straffas på nytt för ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd. - Mot bakgrund av bl.a. Europadomstolens avgörande den 10 februari 2009 i målet Zolotukhin mot Ryssland har Högsta förvaltningsdomstolen funnit att beslut om skattetillägg inte får fattas som grundas på samma oriktiga uppgifter som ett tidigare väckt åtal (HFD 2013 ref. 71). Högsta förvaltningsdomstolen har också i vissa fall undanröjt skattetillägg efter att ha beviljat resning. Så skedde i HFD 2014 ref. 35 där det av Skatteverket beslutade skattetillägget prövats av förvaltningsdomstol efter Europadomstolens avgörande i Zolotukhin-målet. - I sitt avgörande den 27 november 2014 i målet Lucky Dev mot Sverige har Europadomstolen, med hänvisning till tidigare praxis av innebörd att ett avgörande anses slutligt när det vunnit laga kraft, funnit att förfarandet för påförande av skattetillägg hade avslutats först när Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd (p. 50, 56 och 63). - Högsta förvaltningsdomstolens bedömning . Skäl att bevilja resning i den del målen avser bestämmande av mervärdesskatt har inte kommit fram. Det återstår därmed att pröva om resning kan beviljas såvitt avser påförda skattetillägg. - Åtalet för grovt skattebrott avsåg att I.J. i sina deklarationer lämnat osanna uppgifter avseende mervärdesskatt för februari 2001-februari 2004 (åtalspunkten 2). Samma uppgifter har lagts till grund för de skattetillägg som påförts för taxeringsåren 2002 och 2003 samt för redovisningsperioder under tiden januari 2003-februari 2004. - När Skatteverket beslutade att påföra I.J. dessa skattetillägg hade det straffrättsliga förfarandet avslutats genom att tingsrättens dom vunnit laga kraft. - En förutsättning för att resning ska kunna beviljas i denna situation är att förfarandet avseende skattetillägg inte avslutats före den tidpunkt då det svenska systemet blev oförenligt med tilläggsprotokollets förbud mot dubbelbestraffning, dvs. den 10 februari 2009 då domen i Zolotukhin-målet meddelades. - Kammarrättens dom i de nu aktuella målen meddelades den 20 januari 2009. Förfarandet avslutades emellertid först genom att Högsta förvaltningsdomstolen den 12 oktober 2009 beslutade att inte meddela prövningstillstånd (jfr Lucky Dev, p. 62 och 63). - Resning ska därmed beviljas såvitt avser de skattetillägg som I.J. påförts för taxeringsåren 2002 och 2003 samt för de redovisningsperioder som hänför sig till tiden januari 2003-februari 2004. Högsta förvaltningsdomstolen finner att dessa skattetillägg ska undanröjas. - Det skattetillägg som avser taxeringsåret 2001 grundar sig inte på omständigheter som omfattas av åtalet och strider således inte mot dubbelbestraffningsförbudet. Ansökningen om resning ska därför avslås i denna del. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen beviljar resning och beslutar, med ändring av kammarrättens dom, att skattetilläggen ska undanröjas såvitt avser taxeringsåren 2002 och 2003 samt såvitt avser de redovisningsperioder som hänför sig till tiden januari 2003-februari 2004. - Högsta förvaltningsdomstolen avslår resningsansökningen i övrigt. - (mål nr 7838-7844-13, fd Magnander)