HFD 2016 not 13

Bakgrund

Bolaget bedriver verksamhet avseende vägassistans och företagshälsovård. Bolaget överväger att påbörja även sådan verksamhet som dess utländska moderbolag bedriver inom ett närliggande affärsområde.

Bolagets tänkta kunder inom det nya affärsområdet är försäkringsbolag som är etablerade i Sverige och som säljer reseförsäkringar till privatpersoner vari ingår skydd vid bl.a. personskada och sjukdom. Den huvudsakliga affärsidén är att bistå försäkringsbolagen då dessa ska uppfylla åtaganden som omfattas av försäkringsskyddet. Bolaget ska åta sig att på uppdrag av försäkringsbolagen sköta alla förehavanden med försäkringstagarna när en försäkringsgrundande händelse inträffar.

Samarbetet mellan bolaget och försäkringsbolagen är tänkt att regleras i ett avtal benämnt ”Service Agreement” med tillhörande bilagor. Försäkringsbolagen ska faktureras för varje enskilt ärende och i den ersättning som bolaget betingar sig för ett ärende ingår kostnader för både tjänster som utförs med egen personal, i förekommande fall på distans, och tjänster som upphandlas på plats där försäkringsfallet inträffar.

Bolaget ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden beträffande den mervärdesskattemässiga behandlingen av tjänsterna. I ansökningen beskrev bolaget två typfall. I det ena fallet ingick bl.a. operation och efterföljande sjukhusvård samt bårtransport med flyg till Sverige med medföljande sjukvårdspersonal. Det andra fallet omfattade bl.a. läkarkonsultation och behandling med antibiotika samt ombokning av hemresa och förlängd hotellvistelse. I bägge fallen förekom även tjänster av administrativ karaktär.

Bolaget ville med sin ansökan få klarhet i hur det samlade tillhandahållandet i respektive typfall, inklusive vidarefakturerade externa kostnader, skulle hanteras i mervärdesskattehänseende. Beträffande bägge fallen ansåg bolaget att tillhandahållandet utgjorde en enda omsättning som var att betrakta som sjukvård och därmed undantagen från skatteplikt enligt 3 kap.4 och 5 §§mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Som en utgångspunkt för ansökningen uppgav bolaget att bestämmelsen i 6 kap. 7 § ML var tillämplig, dvs. att de sjukvårdstjänster som bolaget avsåg att upphandla från andra leverantörer förmedlades av bolaget i eget namn för annans räkning.

Skatterättsnämnden ansåg att bolagets åtaganden kunde delas upp i två kategorier. Den ena kategorin avsåg tjänster som till stor del bestod av samordning och administration. I den andra kategorin rymdes de faktiska kostnader som uppkom i samband med att de försäkrade drabbades av sjukdom eller personskada, t.ex. kostnader för sjukvård utomlands, sjuktransport och hotell samt resekostnader.

Skatterättsnämnden fann att bolagets tillhandahållande av tjänster i den första kategorin inte omfattadess av undantaget för sjukvård i 3 kap. 4 och 5 §§ ML. När det gällde tjänsterna i den andra kategorin avvisade Skatterättsnämnden ansökningen med motiveringen att den angivna förutsättningen att bestämmelsen i 6 kap. 7 § ML var tillämplig inte stöddes av avtalet eller vad som i övrigt framkommit i ansökningen.

Yrkanden m.m.

Bolaget yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked, ska fastställa att de tjänster som prövats av nämnden utgör från mervärdesskatteplikt undantagna sjukvårdstjänster enligt 3 kap. 4 och 5 §§ ML.

Skatteverket anser att fråga är om en enda sammansatt tjänst. Hur denna tjänst ska klassificeras måste avgöras med utgångspunkt i prestationens huvudsakliga karaktär.

Skälen för avgörandet

Av handlingarna i målet framgår att bolagets åtagande i anledning av ett inträffat försäkringsfall omfattar ett antal tjänster av såväl sjukvårdande som administrativ karaktär. En del tjänster utförs med egen personal och en del köps in externt. Bolaget vill med sin ansökan om förhandsbesked få svar på frågan hur det samlade tillhandahållandet ska behandlas i mervärdesskattehänseende.

Som framgått ovan har Skatterättsnämnden begränsat sin prövning och avvisat ansökningen i den del som gäller tjänster som bolaget avser att upphandla från andra leverantörer. Det är därmed, oavsett svaret på den fråga som nämnden har prövat, oklart hur det samlade tillhandahållandet ska bedömas. Det lämnade förhandsbeskedet får därför antas vara av ringa betydelse för bolaget (jfr HFD 2014 ref. 18 II). Ansökningen borde därför ha avvisats i sin helhet.