HFD 2017 not 30
Beslut den 23 oktober 2017 i mål 757-17
Bakgrund
Uthyrning av möblerade lägenheter kan mervärdesskatterättsligt bedömas antingen som skattefri upplåtelse av hyresrätter eller som skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet.
Företagsbostäder Sverige AB bedriver verksamhet i form av uthyrning av möblerade lägenheter till företag. Uthyrningen sker dygns-, vecko- och månadsvis och är avsedd att vara ett billigare alternativ till hotellvistelse. Bolaget ska även hyra ut lägenheter under längre tidsperioder och har för detta ändamål tagit fram ramavtal.
I en ansökan om förhandsbesked ville bolaget veta om upplåtelse av lägenheter enligt ramavtalen skulle omfattas av mervärdesskatteplikt. Skatterättsnämnden fann att upplåtelserna inte var skattepliktiga.
Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som ansåg att Skatterättsnämnden felaktigt hade grundat sin bedömning på att ramavtalen utgjorde hyresavtal och att den giltighetstid som gällde för dessa avtal var uthyrningsperioder. Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde därför förhandsbeskedet och återförvisade ansökningen till Skatterättsnämnden för ny prövning (HFD 2016 not. 3).
Bolaget har därefter delvis återkallat ansökan och ändrat den i återstående delar. Bolaget frågar nu om mervärdesskatteplikt föreligger i följande situation. Ett kundföretag bokar en lägenhet för en anställds räkning för en tid av drygt fem månader. Innan hyrestiden går ut ansöker företaget om förlängning i ytterligare knappt sex månader, vilket accep-teras. Bolaget önskar svar på vad som gäller vid förlängningen.
Skatterättsnämnden konstaterade att frågan inte gällde om den initiala hyresperioden ska betraktas som rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet. Nämnden prövade därför endast den senare perioden och fann att uthyrningen under den perioden inte är skattepliktig.
Yrkanden m.m.
Företagsbostäder Sverige AB yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer förhandsbeskedet och fastställer att tillhandahållandet enligt ansökan omfattas av mervärdesskatteplikt.
Skatteverket yrkar att förhandsbeskedet fastställs.
Skälen för avgörandet
Omsättning av varor och tjänster är enligt 3 kap. 1 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200) skattepliktig om inget annat anges i kapitlet. Enligt 2 § första stycket undantas upplåtelse av hyresrätter från skatteplikt. I 3 § första stycket 4 anges att undantaget enligt 2 § inte omfattar rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet.
Bolaget har numera preciserat sin ansökan så att frågan endast gäller den period som omfattas av förlängning av ett avtal mellan bolaget och kundföretaget och Skatterättsnämnden har besvarat den frågan. Däremot har bolaget inte frågat om uthyrningen under den initiala perioden sedd för sig är skattepliktig eller skattefri – trots att parterna har olika uppfattning i den frågan – och inte heller om bedömningen avseende den perioden påverkas av om skatteplikt eller skattefrihet föreligger för uthyrningen under den senare perioden.
Bolagets fråga bygger således på förutsättningar som enligt ansökan inte ska prövas. För att svaret ska vara av vikt för sökanden bör emellertid frågan omfatta hela uthyrningsperioden. Högsta förvaltningsdomstolen anser därför att den nu ställda frågan inte lämpar sig för att besvaras genom förhandsbesked.
Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför undanröjas.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisar ansökningen.
I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Nord, Askersjö, Baran och Andersson. Föredragande var justitiesekreteraren Johan Magnander.
_______________________________________
Skatterättsnämnden (2017-01-25, Harmsen Hogendoorn, ordförande, Bohlin, Classon, Olsson och Tunudd):
Förhandsbesked
Företagsbostäder Sverige AB:s upplåtelse omfattas under angivna förutsättningar inte av skatteplikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 4 mervärdesskattelagen.
Motivering
Bolaget vill, så som frågan slutligen formulerats, veta om dess upplåtelse till kundföretaget, i enlighet med bokningsbekräftelsen, under perioden den 22 juni 2015 – den 18 december 2015 är skattepliktig enligt 3 kap. 3 § första stycket 4 mervärdesskattelagen. Den aktuella upplåtelsen avser således en förlängning av den ursprungligt avtalade hyrestiden om drygt fem månader och sker genom en ny bokning respektive bekräftelse.
Skatterättsnämnden konstaterar inledningsvis att frågan inte gäller om den initiala hyresperioden av en möblerad lägenhet fem – sex månader ska betraktas som rumsuthyrning i hotellrörelse eller likande verksamhet enligt 3 kap. 3 § första stycket 4 mervärdesskattelagen, utan endast förlängningen av en sådan upplåtelse som innebär att den sammantagna upplåtelsen klart kommer att överstiga sex månader.
Vid tidpunkten för förlängningen, dvs. när bolaget bekräftat sistnämnda bokning, står det således klart att hyrestiden kommer att uppgå till cirka elva månader samt att detta kan beaktas vid fakturering till kunden vilken enligt vad som framgår av ansökan sker i förväg. Vid sådant förhållande och med beaktande av bolagets inriktning enligt de bestämmelser som överenskommits i ramavtalet, anser Skatterättsnämnden att fråga inte kan bli annat än om en från skatteplikt undantagen upplåtelse av en möblerad lägenhet för längre tid varför upplåtelsen inte omfattas av skatteplikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 4 mervärdesskattelagen.
Det förhållandet att bolaget enligt ramavtalet förbehållit sig rätten att ordna alternativt boende vid förlängning av hyrestiden föranleder – särskilt med beaktande av ramavtalets lydelse – inte någon annan bedömning.
Fored och Sandberg Nilsson var skiljaktiga och anförde:
Till skillnad från majoriteten anser vi att upplåtelsen under perioden den 22 juni 2015 – den 18 december 2015 är skattepliktig enligt 3 kap. 3 § första stycket 4 mervärdesskattelagen.
Fråga är här inte om en på förhand avsedd förlängning av den initiala hyresperioden. Bokningen ska därför ses som en helt separat hyresperiod som i sig understiger sex månader (jmf p. 27 i mål nr C-346/95, Elisabet Blasi).