HFD 2018 not 15
Dom den 23 maj 2018 i mål 1633-18
Bakgrund
Var och en har rätt att hos myndigheter ta del av allmänna handlingar förutsatt att handlingarna inte omfattas av sekretess. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen dit eller upprättad där. Ett meddelande som har lämnats till en myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som ges ut av myndigheten är dock inte en allmän handling.
Riksbanken ger kvartalsvis ut tidskriften Penning- och valutapolitik. Sedan 2011 ges den inte längre ut som tryckt skrift utan publiceras enbart på myndighetens webbplats.
M.T. begärde hos Riksbanken att få ta del av e-postmeddelanden som inkommit till myndigheten från tre namngivna avsändare samt eventuella svar från myndigheten.
Riksbanken avslog M.T:s begäran såvitt avsåg två e-postmeddelanden som inkommit från en av avsändarna med motiveringen att handlingarna inte var allmänna. Enligt Riksbanken var meddelandena inlämnade endast för offentliggörande i myndighetens tidskrift Penning- och valutapolitik och därmed undantagna från handlingsoffentligheten.
Yrkanden m.m.
M.T. överklagar Riksbankens beslut och anför att den aktuella tidskriften inte är en periodisk skrift i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.
Skälen för avgörandet
Rättslig reglering m.m.
En handling är enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen dit eller upprättad där. Ett meddelande eller annan handling som har lämnats in till eller upprättats hos en myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som ges ut av myndigheten är dock enligt 11 § första stycket 2 inte en allmän handling.
Av 1 kap.5 och 7 §§tryckfrihetsförordningen framgår att endast tidningar eller liknande som är att betrakta som tryckta skrifter enligt tryckfrihetsförordningen kan vara periodiska skrifter.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Den aktuella tidskriften är inte en tryckt periodisk skrift. Undantaget i 2 kap. 11 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen är därför inte tillämpligt. Meddelandena, som är inkomna och förvarade hos Riksbanken, är följaktligen allmänna handlingar.
En allmän handling som inte omfattas av sekretess ska på begäran lämnas ut till den som vill ta del av den. Det ankommer på Riksbanken att pröva om de aktuella handlingarna kan lämnas ut.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer det överklagade avgörandet och visar målet åter till Riksbanken för fortsatt handläggning.
I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Nord, Askersjö, Baran och von Essen. Föredragande var justitiesekreteraren Ia Hamlin.
_______________________________________
Riksbanken (2018-03-20):
De två e-brev som begärs utlämnade har kommit in till det konto som tillhör Riksbankens kvartaltidskrift Penning- och valutapolitik, . Dessa e-brev har skickats till det konto som tillhör Riksbankens kvartaltidsskrift och innehåller meddelanden där avsikten är att det som meddelas endast ska offentliggöras i den periodiska tidskriften. I båda breven anges vikten av anonymitetsskydd. För att just undvika en kollision mellan offentlighetsprincipen och anonymitetsreglerna har man i 2 kap. 11 § första stycket andra punkten tryckfrihetsförordningen angett ett generellt undantag från begreppet ”allmän handling”. Enligt denna paragraf ska som allmän handling ej anses meddelande eller annan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för offentliggörande i periodisk tidskrift som utgives genom myndigheten. Eftersom e-breven har skickats in under förutsättning att det enbart sker för offentliggörande i Penning- och valutapolitik anser Riksbanken att M.T. inte kan få ta del av dessa. Upplysningsvis kan nämnas att något svar på de aktuella e-breven inte har lämnats. – Riksbanken avslår med stöd av 2 kap. 11 § första stycket andra punkten tryckfrihetsförordningen begäran att få ta del av två e-brev från P.