HFD 2018 not 36

Bakgrund

Vissa elektronikvaror är belagda med en särskild punktskatt, s.k. kemikalieskatt. De varor som omfattas av skatten definieras genom hänvisning till KN-nummer – ett slags varukoder – i EU:s gemensamma tulltaxa. Skatten beräknas med utgångspunkt i varornas nettovikt.

Proove AB importerar och säljer elektronik. I en ansökan om förhandsbesked lämnade bolaget följande uppgifter om sin verksamhet.

I bolagets sortiment ingår produkten gateway. En sådan används för att skicka och ta emot signaler så att olika funktioner i t.ex. hemmet kan fjärrstyras via en mobiltelefon eller läsplatta. Bolaget tillhandahåller även olika paketlösningar, s.k. start-up kit, som består av dels en gateway, dels ett antal andra produkter såsom mottagare och sensorer. Samtliga produkter säljs även separat och fungerar också var för sig. Av de produkter som ingår i ett paket så är det, när de betraktas separat, endast produkten gateway som har ett KN-nummer som gör att den omfattas av skatteplikt.

I en bilaga till ansökningen finns en bild med ett exempel på en förpackning benämnd ”Start-up kit control” och det anges att ”ett möjligt innehåll i paketet” kan vara en gateway, tre stycken på/av-uttag, en fjärrkontroll, ett uttag för utomhusbruk, en termo/hygrosensor och en magnetsensor.

Genom ansökan om förhandsbesked ville bolaget få veta hur den skattepliktiga varans nettovikt ska beräknas för produktpaketen. Bolaget ansåg att de olika produkterna i paketen inte utgör en och samma vara utan olika fristående varor som sampaketeras. Bolagets uppfattning var därför att det endast är gatewayproduktens vikt som ska ligga till grund för kemikalieskatt.

Skatterättsnämnden, som lade det start-up kit som bolaget hade angett som exempel till grund för prövningen, fann dock att hela paketet är en enda skattepliktig vara vars nettovikt utgörs av de ingående produkternas totala vikt.

Yrkanden m.m.

Skatteverket yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Proove AB har inte yttrat sig över Skatteverkets överklagande.

Skälen för avgörandet

Rättslig reglering m.m.

Enligt 1 § första stycket lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska skatt betalas till staten för sådan elektronik som anges i 3 §. I första stycket i den paragrafen föreskrivs att skatt ska betalas för varor hänförliga till vissa uppräknade KN-nummer. Av andra och tredje styckena i samma paragraf framgår att skatten ska betalas med ett visst belopp per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt, dock inte med högre belopp än 320 kr per skattepliktig vara.

Enligt 1 § andra stycket avser lagens hänvisningar till KN-nummer den lydelse av Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som gällde den 1 januari 2015. Den lydelsen finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1101/2014 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87.

Av de allmänna bestämmelser för tolkningen av den kombinerade nomenklaturen som finns i kommissionens genomförandeförordning framgår att varor i satser för försäljning i detaljhandeln såvitt möjligt ska klassificeras som om de bestod av den beståndsdel som ger satsen dess huvudsakliga karaktär.

Med begreppet varor i satser för försäljning i detaljhandeln avses en kombination av artiklar som normalt och i synnerhet i detaljhandeln tillhandahålls gemensamt i en enda förpackning för att fylla ett visst behov eller användas för något speciellt göromål (se riktlinjer från kommissionen, EUT C 105, 2013, s. 1 samt EU-domstolens dom i målet Vad och van Aert, C-499/14, EU:C:2016:155, p. 37).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Ett krav för att förhandsbesked ska lämnas är att de faktiska omständigheter som beskedet ska grundas på är tillräckligt klarlagda. Det är sökandens sak att se till att beskrivningen av dessa omständigheter är så fullständig att den kan ligga till grund för ett förhandsbesked (se t.ex. RÅ 2005 ref. 80).

I lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik bestäms skattepliktens omfattning som framgått genom hänvisning till KN-nummer i EU:s gemensamma tulltaxa. Detta innebär att EU-rättens bestämmelser om vilka varor som ska hänföras till ett visst KN-nummer, inklusive de tolkningsregler som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, är styrande för om en viss vara är skattepliktig eller inte. Detsamma gäller när det ska avgöras om produkter som samförpackas och säljs tillsammans ska anses utgöra en enda eller flera olika varor vid tillämpningen av lagen (se prop. 2016/17:1 s. 333).

Bolaget har uppgett att ett start-up kit består av ett antal produkter som sampaketeras i en detaljhandelsförpackning. Ett sådant produktpaket kan under vissa förutsättningar utgöra en varusats enligt det EU-rättsliga regelverket och produkterna i paketet ska då klassificeras under ett gemensamt KN-nummer. I så fall kommer produkterna också att utgöra en enda vara i kemikalieskattehänseende.

För att avgöra om ett produktpaket är en varusats måste bedömas bl.a. om produkterna tillhandahålls gemensamt för att fylla ett visst behov eller användas för något speciellt göromål. Om produktpaketet anses vara en varusats måste, för att avgöra vilket KN-nummer som denna sats ska åsättas, vidare bedömas vilken av de ingående produkterna det är som ger satsen dess huvudsakliga karaktär.

Hur bolagets olika paketlösningar ska behandlas vid tillämpningen av bestämmelserna om kemikalieskatt beror på innehållet i de enskilda paketen och kan inte, vilket bolaget synes ha efterfrågat i sin ansökan om förhandsbesked, ges ett generellt svar. Bolaget har visserligen gett ett konkret exempel på vad ett start-up kit kan innehålla och Skatterättsnämnden har lagt detta exempel till grund för sin prövning. Någon närmare beskrivning av de olika produkter som ingår i just det paketet finns dock inte i ansökningen. De uppgifter som bolaget har lämnat ger därmed inte ett tillräckligt underlag för att bedöma om förutsättningarna för att det ska vara fråga om en varusats är uppfyllda och vilket KN-nummer denna varusats i så fall ska åsättas.

Med hänsyn till bristerna i underlaget borde något förhandsbesked inte ha lämnats. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas.