HFD 2019 not 27

Bakgrund

1. Enligt skattelagstiftningen är bl.a. de som stadigvarande vistas i Sverige skattskyldiga här för alla sina inkomster såväl i Sverige som i utlandet (obegränsat skattskyldiga). De som inte är obegränsat skattskyldiga här är endast skattskyldiga för vissa särskilt angivna inkomster (begränsat skattskyldiga).

2. L.A. bor i Portugal. Hon ansökte om förhandsbesked för att få veta om hon årligen kan vistas i Sverige tre månader under sommaren, tre veckor i samband med påsken och därutöver eventuellt göra oregelbundna besök här om sammanlagt högst två veckor utan att betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

3. Skatterättsnämnden fann att L.A. inte ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Yrkanden m.m.

4. Skatteverket yrkar att förhandsbeskedet ska ändras på så sätt att L.A. ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

5. L.A. anser att överklagandet ska avslås.

Skälen för avgörandet

Frågan i målet

6. Frågan i målet är om L.A. ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Rättslig reglering m.m.

7. Enligt 3 kap. 3 § 2 inkomstskattelagen (1999:1229) är personer som stadigvarande vistas i Sverige obegränsat skattskyldiga här i landet.

8. Begreppet stadigvarande vistelse är inte närmare definierat i inkomstskattelagen. I förarbetena till bestämmelsen redovisas praxis av vilken framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (prop. 2004/05:19 s. 30). Av praxis framgår dock att en person kan anses stadigvarande vistas i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands.

9. I rättsfallet HFD 2018 ref. 30 I ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att en återkommande årlig vistelse i Sverige om fem sammanhängande månader är av sådan omfattning och sker med sådan regelbundenhet att den får anses utgöra en stadigvarande vistelse här. Att en person regelbundet tillbringar tre sammanhängande sommarmånader i Sverige ansåg domstolen däremot inte innebära att vistelsen ska anses stadigvarande här. Inte heller att denne därutöver gör kortare oregelbundna besök i Sverige om sammanlagt cirka 30 dagar per år innebär att vistelsen här är av sådan omfattning att den ska anses stadigvarande (HFD 2018 ref. 30 II).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

10. Av ansökningen framgår att L.A. avser att årligen vistas i Sverige tre månader under sommaren och tre veckor i samband med påsken. Därutöver kommer hon eventuellt att göra kortare, oregelbundna besök här om sammanlagt högst två veckor.

11. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan enbart den omständigheten att L.A. regelbundet varje år avser att i Sverige tillbringa tre sammanhängande sommarmånader och tre sammanhängande veckor i samband med påsken inte medföra att hon ska anses stadigvarande vistas här. Även med beaktande av de kortare och oregelbundna besöken i Sverige om sammanlagt högst två veckor är vistelsen här inte av sådan omfattning att den ska anses stadigvarande. L.A. ska därmed inte på grund av stadigvarande vistelse anses obegränsat skattskyldig i Sverige.

12. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför fastställas.