MIG 2007:43

Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en utlänning, som fyllt 18 år först efter tidpunkten för migrationsdomstolens dom, skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anpassning till landet. Tillstånd har inte heller kunnat beviljas på grund av utlänningens hälsotillstånd, eftersom det intyg om hälsotillståndet som har åberopats bl.a. inte har utfärdats av en läkare och dessutom saknar uppgifter om den aktuella situationen och framtida vårdbehov.

A:s mor beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin i Sverige bosatte make för perioden 18 september 2003-18 september 2004. A beviljades ett tidsbegränsat tillstånd för samma period. Av inresestämpel i A:s pass framgår att han reste in i Sverige den 22 januari 2004. Modern reste, enligt uppgift från A, in i Sverige tillsammans med A, men reste tillbaka till hemlandet redan efter en månad. A har sedan dess bott hos moderns make. A ansökte om förlängt tillstånd först den 2 december 2005.

Migrationsverket

Migrationsverket beslutade den 8 maj 2006 att avslå A:s ansökan om uppehållstillstånd. Som skäl för beslutet anförde Migrationsverket bl.a. följande. Du (A) har tidigare beviljats uppehållstillstånd såsom medsökande minderårigt barn till din mor. Din mor har inte ansökt om förlängt uppehållstillstånd utan har lämnat Sverige och återvänt till Bangladesh. Den grund du tidigare hade för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige har därmed upphört. Migrationsverket har därmed att ta ställning till huruvida förutsättningarna i ärendet är sådana att du kan beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund. När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har särskild anknytning till Sverige. Detta framgår av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen (2005:716). Enligt l kap. 10 § utlänningslagen skall vidare i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Du är född och uppvuxen i Bangladesh. Du har där bott tillsammans med din mor och mormor. Din mor, tillika din legala vårdnadshavare, har återvänt till Bangladesh, där du även har andra anhöriga. I Sverige har du däremot inga anhöriga, med undantag för din mors make med vilken du har bott sedan januari 2004. Mot bakgrund av ovanstående får du anses ha betydligt starkare anknytning till Bangladesh än till Sverige. Det kan inte sägas att du fått sådan anknytning till Sverige att ditt intresse av att fortsätta din utveckling här kan ges någon större tyngd. Din hälsa och vad ditt bästa i övrigt kräver innebär inte heller sådana omständigheter att särskild hänsyn till dessa medför någon annan bedömning. Förutsättningarna i ärendet är därmed inte sådana att du kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen. Eftersom det inte heller i övrigt finns någon grund för att bevilja dig fortsatt uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd och utvisar dig från Sverige med stöd av

8 kap. 7 § utlänningslagen.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen

A överklagade beslutet och åberopade bl.a. ett intyg utfärdat den 9 juni 2006 av en barnpsykiatrisk kurator vid Barn- och ungdomspsykiatrin. A anförde bl.a. följande. Han har sedan september 2004 studerat vid Blackebergs gymnasium. Nu läser han på det nationella programmet vid Farsta gymnasium. Studierna går bra och han har många kamrater. Han vill fortsätta studera till civilekonom. Han har anpassat sig väl till det svenska samhället och talar bra svenska. Han har ett stort stöd av sin gode man. Vid ett återvändande till Bangladesh vet han inte vad som kommer att hända honom. Han har inte någon kontakt med sin mor. Hans mor bryr sig inte om hur han mår och hon lämnade honom ensam i Sverige. Han har inte någon möjlighet att studera i hemlandet och hans mor vill inte ta hand om honom. Hans mormor är gammal och hans relation med morbrorn är dålig. Han har inte några andra släktingar i hemlandet och kommer att hamna på gatan. Han mår psykiskt dåligt och hans hälsa har försämrats, vilket styrks av inlämnat läkarintyg.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. A beviljades tillstånd i ett år fram till den 18 september 2004. Hans mor hade under den här perioden beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, s.k. uppskjuten invandringsprövning, på anknytning till sin i Sverige bosatte make. Modern har dock återvänt till Bangladesh. Migrationsverket anser därmed att A:s grund för uppehållstillstånd har upphört. Migrationsverket vidhåller att A får anses ha betydligt starkare anknytning till Bangladesh än till Sverige. Inlämnat intyg av kurator vid Barn- och ungdomspsykiatrin avseende A:s hälsa ändrar inte Migrationsverkets bedömning.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2006-11-29, tre nämndemän), yttrade: A har vid den muntliga förhandlingen i huvudsak berättat vad han tidigare har anfört. Migrationsverket har inte invänt mot de sakförhållanden som anförts och det finns inte heller enligt migrationsdomstolen någon anledning att göra det. Domstolen lägger således de omständigheter som A anfört som grund för avgörandet. A är en snart 18-årig pojke som inreste till Sverige den 22 januari 2004 med sin mamma. Någon månad därefter lämnade mamman Sverige. I Sverige har han bott hos sin styvfar. Han är skötsam, går i gymnasiet och försörjer sig genom att arbeta på restaurang under helgerna. I Sverige har han kamrater och han har god kontakt med sin gode man. Han har sina släktingar kvar i Bangladesh även om relationen med dem är dålig. Han har inte någon kontakt med sin mor, mormor eller morbror i Bangladesh. Han vet inte hur de har det. Hans mormor är gammal och han är sedan tidigare osams med sin morbror. Han vet inte var hans mor befinner sig. Vittnet och den gode mannen har bekräftat A:s berättelse och tillagt att A tidigare har uppsökt Migrationsverket för att legalisera sin vistelse i Sverige. Eftersom han inte hade någon legal vårdnadshavare fick han uppgift om att detta inte var möjligt. De bestämmelser som är aktuella finns i 5 kap.utlänningslagen. I 3 a § tredje stycket 3 anges att uppehållstillstånd får ges till en utlänning när det finns synnerliga skäl och utlänningen har en särskild anknytning. Av förarbeten och praxis framgår att hänsyn skall kunna tas till ömmande och udda omständigheter samt att tillämpningen skall vara restriktiv. Vid tillämpning av utlänningslagen skall också när det gäller barn enligt 1 kap. 10 § utlänningslagen särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt till barnets bästa i övrigt kräver. Även om man beaktar att A är ett barn är omständigheterna i hans fall inte så udda att den ifrågavarande bestämmelsen är tillämplig. Migrationsdomstolen anser således att A inte kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § utlänningslagen. I 5 kap. 6 § finns ytterligare en bestämmelse som kan tillämpas i detta fall. Där sägs att om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. När det först gäller A:s hälsotillstånd framgår inte annat än att han känner viss ångest och oro. Hans hälsotillstånd är inte av den arten att det har någon för hans del särskild inverkan på bedömningen av om det föreligger ömmande omständigheter. Av avgörande betydelse är däremot att han utan särskilt stöd etablerat sig i Sverige och sköter såväl skola som arbete. Han har själv skapat sin tillvaro i Sverige och har nu bott här i snart tre år. Det är enligt migrationsdomstolen utrett att han anpassat sig väl i Sverige. När det gäller situationen i hemlandet har inte annat framkommit än att han inte har några kontakter. Det finns en stor osäkerhet om hur hans situation skulle komma att bli vid ett återvändande. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna, varvid särskilt beaktats att målet rör ett barn som kom hit som 15-åring och därefter klarat sig väl själv, anser migrationsdomstolen att det föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter som medför att A skall beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen. Av 2 kap. 8 § första stycket utlänningslagen framgår att en utlänning som har permanent uppehållstillstånd inte behöver ha arbetstillstånd. A:s överklagande i fråga om arbetstillstånd föranleder därför inte någon åtgärd från migrationsdomstolens sida. Överklagandet i övrigt skall således bifallas.

Chefsrådmannen Söderholm var av skiljaktig mening och yttrade: Ense med majoriteten om tillämpningen av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen är jag skiljaktig beträffande tillämpningen av 6 § samma kapitel och vill avslå överklagandet med följande motivering. Enligt regeringens proposition (2004/05:170) framgår att bestämmelsen är avsedd som en undantagsregel att användas i särskilt ömmande fall. I ärenden som rör barn behöver omständigheterna inte vara av samma allvar och tyngd som när det gäller vuxna personer. Det skall ske en samlad bedömning av utlänningens anpassning till Sverige, hälsotillstånd och situation i hemlandet. Jag delar uppfattningen att A under de snart tre åren anpassat sig mycket väl i Sverige och att den omständigheten i detta fall väger tungt vid tillämpningen av ifrågavarande bestämmelse. Det är emellertid inte tillräckligt för att uppehållstillstånd skall kunna beviljas även om det är fråga om ett barn. När det gäller situationen för A vid ett återvändande till Bangladesh skall beaktas att det är där han har sina rötter och har levt huvuddelen av sitt liv. I Bangladesh har han sina släktingar. Även om han enligt egna uppgifter inte har några kontakter med dem nu, torde det inte vara uteslutet att återuppta kontakten med dem. I Sverige har han inga andra anhöriga än sin styvfader. Vid den sammantagna bedömning som skall göras anser jag således inte att omständigheterna är sådana att 5 kap. 6 § utlänningslagen är tillämplig. Därför avslår jag överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen

Migrationsverket överklagade domen till Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket anförde i huvudsak följande. Migrationsdomstolens bedömning står inte i överensstämmelse med uttalandena i prop. 2004/05:170. Verket vitsordar att A har anpassat sig väl i Sverige under de snart tre år han vistats här och att den omständigheten väger tungt i sammanhanget. Det är emellertid inte tillräckligt för att uppehållstillstånd skall kunna beviljas. Det bör även beaktas att närmare hälften av hans vistelsetid i Sverige har varit illegal. Avseende A:s situation vid ett återvändande till Bangladesh skall beaktas att han där har sina rötter och har levt huvuddelen av sitt liv. Det bör även beaktas att A:s mor fortfarande är gift med den man som A bor hos i Sverige. Det torde mot bakgrund härav inte vara uteslutet att A kan återuppta kontakten med modern och sina övriga släktingar. Det noteras vidare att uppgift saknas om vilken inställning moderns make har till att ha A boende hos sig och under vilka villkor han bor där. Vid den samlade bedömning som skall göras vid tillämpning av bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen finner Migrationsverket inte omständigheterna såsom synnerligen ömmande, varför bestämmelsen inte kan anses tillämplig.

A bestred bifall till Migrationsverkets överklagande och anförde bl.a. följande. Migrationsdomstolens bedömning är riktig. Det föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter som medför att han skall beviljas permanent uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen och Migrationsverket vitsordar att han har anpassat sig väl i Sverige och att den omständigheten väger tungt vid tillämpningen av den aktuella bestämmelsen. Han har numera vistats i Sverige i snart tre och ett halvt år. Hans anpassning har därför ytterligare fördjupats.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2007-06-27, Ekman, Jonson och Gylling Lindkvist, referent), yttrade: Fråga i målet är om omständigheterna är sådana att A skall beviljas uppehållstillstånd med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 6 § utlänningslagen och då närmast vilka krav som bör ställas på ett intyg för att en utlänning skall kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av sitt hälsotillstånd och vidare betydelsen av bl.a. illegal vistelse vid bedömningen av en utlännings anpassning till Sverige. I 5 kap. 6 § utlänningslagen anges följande.

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.

Begreppet hälsotillstånd tillåter beaktande av hela hälsoskalan. Eftersom det är en samlad bedömning som skall göras i det enskilda fallet, går det inte att isolerat fastlägga när ett visst hälsotillstånd skall leda till uppehållstillstånd. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. I ett sådant fall måste det dock först även ske en prövning av om det är rimligt att vården ges i Sverige (prop. 2004/05:170 s. 190 och 280).

Vid en bedömning enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen skall även utlänningens anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt beaktas. Det skall vara fråga om en anpassning till svenska förhållanden under en avsevärd laglig vistelsetid. För att sådan anknytning skall kunna beaktas krävs att tidsutdräkten har berott på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Anpassning under tid som utlänningen hållit sig undan myndigheterna eller på annat sätt fördröjt handläggningen, t.ex. genom att undanhålla uppgifter eller handlingar, skall därför inte beaktas. Det väsentliga är vilken anknytning vederbörande har fått till Sverige. Det kan inte ställas upp någon exakt gräns för hur lång tid utlänningen skall ha vistats i Sverige för att ha uppnått en tillräcklig stark anknytning till svenska förhållanden. Med situationen i hemlandet avses bl.a. vederbörandes anknytning till detta land (prop. 2004/05:170 s. 280 f. Se även MIG 2007:15).

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

A fyllde 18 år den 24 december 2006. Vid bedömning av rätten till uppehållstillstånd har den instans som skall pröva frågan att utgå från de vid prövningstillfället rådande förhållandena (MIG 2007:5). A skall således betraktas som vuxen vid Migrationsöverdomstolens nu ifrågavarande prövning.

Redan av ordalydelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen framgår att tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. Att lagstiftaren valt rekvisitet "synnerligen" visar att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Vid en prövning enligt lagrummet skall det ske en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande (jfr MIG 2007:15). Av lagtexten framgår att omständigheter rörande utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt skall beaktas.

Det är den enskilde som har att visa att förutsättningarna för uppehållstillstånd är uppfyllda. För att ett uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl skall hälsotillståndet vara synnerligen allvarligt, vilket givetvis också måste vara tillfredsställande dokumenterat genom läkarintyg. För att ett läkarintyg skall kunna tillmätas något egentligt bevisvärde bör det innehålla uppgifter om läkarens tjänsteställning, varför intyget utfärdats, bedömningsunderlaget och vilka medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag (MIG 2007:15). Vidare bör, för att intyget skall kunna tillmätas något egentligt bevisvärde, intyget vara förhållandevis nyligen utfärdat. Intyget bör, förutom diagnos, innehålla en framtida prognos om vilket vårdbehov eller psykosocialt stöd som kan finnas och om det i så fall är långvarigt samt även konsekvenserna av utebliven vård.

Det intyg om A:s hälsotillstånd som migrationsdomstolen har hänvisat till i sin dom har utfärdats den 9 juni 2006 av en barnpsykiatrisk kurator och inte av en läkare. Redan med hänsyn härtill och eftersom intyget inte säger något om A:s nuvarande situation är bevisvärdet lågt. A kan således inte beviljas uppehållstillstånd på grund av sitt hälsotillstånd. Frågan är då om han kan beviljas uppehållstillstånd på grund av sin anpassning till Sverige.

En utlännings anpassning i Sverige bör normalt beaktas endast om anpassningen uppkommit under tid som utlänningen vistats lagligt i landet. Som laglig vistelsetid räknas - förutom den tid en utlänning befinner sig i Sverige med stöd av visering, uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller eljest direkt med stöd av lag - den tid utlänningens ansökan är under prövning fram till den tidpunkt då ett slutligt beslut rörande ansökan har vunnit laga kraft och den lagstadgade tid utlänningen enligt huvudregeln har för att frivilligt lämna landet löpt ut. Utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, är med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning närmast obefintlig. Vistelsetiden för sökande som under en stor del av tiden varit barn skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, inte bedömas på annat sätt än för vuxna om han eller hon vid tidpunkten för prövningen fyllt 18 år (MIG 2007:15). För att anknytning på grund av lång vistelsetid i Sverige skall kunna beaktas som skäl nog för uppehållstillstånd krävs att den utdragna handläggningstiden berott på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Om sökanden avsiktligt har fördröjt handläggningen, t.ex. genom att undanhålla uppgifter eller handlingar och inte medverkat i utredningen, skall uppehållstillstånd normalt inte beviljas (prop. 2004/05:170 s. 191).

A beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av att hans mor fått uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make. Modern reste tillbaka till Bangladesh redan efter en månads vistelse här. A:s tidigare grund för uppehållstillstånd kvarstår således inte. A har vistats i Sverige utan tillstånd från den 18 september 2004 till dess att han den 2 december 2005 ansökte om förlängt tillstånd. Han får anses ha vistats lagligt i Sverige endast under tiden den 22 januari - den 18 september 2004 samt fr.o.m. den 2 december 2005. Den lagliga tillgodoräkningsbara tid som A befunnit sig i Sverige uppgår således endast till två år och tre månader. A har i och för sig varit i de övre tonåren eller under 18 år under den tid han vistats här illegalt och är således inte ensam ansvarig för att vistelsen varit illegal. Oavsett detta är vistelsetiden emellertid alltför kort för att kunna beaktas. Det är då inte erforderligt att gå in på en bedömning av om As situation i övrigt är så synnerligen ömmande att A, som nu är att betrakta som vuxen, skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av sin anpassning till Sverige.

Av det ovan anförda framgår att det inte finns någon åberopad enskild omständighet som är tillräcklig för att A skall kunna beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen. Det föreligger inte heller sådana synnerligen ömmande omständigheter att A vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen. Någon övrig grund för att bevilja A uppehållstillstånd i Sverige har inte framkommit. Överklagandet skall således bifallas och Migrationsverkets beslut fastställas.

Migrationsöverdomstolens domslut. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandet och fastställer, med undanröjande av migrationsdomstolens dom, Migrationsverkets beslut.