MIG 2011:10

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2011-06-10, Wahlqvist, Råberg och Fries, referent), yttrade:

Om Migrationsverket i ett verkställighetsärende inte kan besluta om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen ska verket med tillämpning av 19 § samma kapitel ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning, om vissa i paragrafen angivna förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar är att utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft åberopar nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant bestående hinder mot verkställighet som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 § utlänningslagen och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare (12 kap 19 § första stycket utlänningslagen).

Möjligheten att på grund av nya omständigheter få ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning prövat på nytt är ett extraordinärt rättsmedel som ska tillämpas restriktivt (jfr MIG 2008:20 och MIG 2008:36). För en sådan prövning krävs att utlänningen åberopar nya omständigheter för sitt behov av skydd i Sverige. Om de nya omständigheter eller bevis som åberopas i ett ärende om verkställighet endast avser att styrka redan tidigare åberopade omständigheter som hänför sig till utlänningens skyddsbehov, finns det normalt inte skäl att pröva hela ärendet på nytt. De nya omständigheter som åberopas ska vara av sådan beskaffenhet att de kan antas utgöra ett bestående politiskt verkställighetshinder. Ett verkställighetshinder ska kunna bedömas föreligga i det enskilda fallet. (Prop. 2004/05:170 s. 227 f. och s. 300.)

I ärendet om verkställighet av beslutet om utvisning har A, utöver vad hon tidigare anfört, åberopat sitt och sin fars eritreanska identitetskort samt två rapporter avseende förhållandena i Eritrea. A har inte åberopat några nya omständigheter eller bevis avseende Etiopien.

Migrationsöverdomstolens bedömning

Migrationsdomstolen har beviljat A en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen med hänvisning till nya omständigheter i form av landinformation avseende förhållandena i Eritrea. Migrationsöverdomstolen konstaterar att migrationsdomstolen har baserat sitt avgörande på en rapport (Home Office, Operational Guidance Note Eritrea, den 1 mars 2009, s. 5-9) med landinformation som inte har åberopats av A och som inte kommunicerats med Migrationsverket. Hon har emellertid för egen del åberopat två rapporter med landinformation rörande Eritrea med i huvudsak liknande innehåll som den som migrationsdomstolen lagt till grund för sitt avgörande.

Oavsett det nyss anförda aktualiseras i målet frågan om en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd ska beviljas enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen när i verkställighetsärendet åberopade skyddsskäl endast avser ett land och det har beslutats att utlänningen ska avlägsnas till något av flera angivna länder. Den frågan har inte berörts i förarbetena till utlänningslagen. Enligt 12 kap. 4 § första stycket utlänningslagen ska ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i beslutet. Som tidigare nämnts förutsätter en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen att de nya omständigheter som åberopas kan antas utgöra ett sådant bestående hinder mot verkställighet som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 § utlänningslagen.

Enligt Migrationsöverdomstolens mening finns det inte ett bestående hinder mot verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning i den situationen då utlänningen visserligen inte kan sändas till ett land som anges i avlägsnandebeslutet, men där det är möjligt att sända denne till något annat land som anges i samma beslut. För att ett bestående hinder mot verkställighet i den mening som avses i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen ska finnas förutsätts att hindret avser i förekommande fall samtliga länder dit avlägsnande kan äga rum enligt beslutet. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan enligt aktuellt lagrum inte beviljas när åberopade skyddsskäl hänför sig endast till något land, men inte samtliga länder, som anges i avlägsnandebeslutet. Detsamma gäller när åberopade skyddsskäl i och för sig hänför sig till samtliga länder som anges i avlägsnandebeslutet, men där de åberopade omständigheterna endast kan antas utgöra hinder mot att verkställa avvisning eller utvisning till något av dessa länder.

Det lagakraftvunna beslutet om utvisning av A innebär att hon ska sändas till Eritrea eller Etiopien. A har i verkställighetsärendet åberopat skyddsskäl endast mot Eritrea och inte mot Etiopien. Med hänsyn härtill finns det inte något sådant bestående hinder mot verkställighet som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 § utlänningslagen. Det finns följaktligen inte förutsättningar att bevilja A en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen. Överklagandet ska således bifallas.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandet och undanröjer migrationsdomstolens dom, förutom sekretessförordnandet, och fastställer Migrationsverkets beslut den 28 juli 2009 att inte bevilja A en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.