MIG 2013:5
En utlännings tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige får återkallas om det tillståndsgrundande förhållandet har upphört. Vid prövningen av frågan om det finns skäl att underlåta att återkalla tillståndet ska även beaktas den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
A ansökte den 29 juli 2008 om bl.a. uppehållstillstånd vid Sveriges ambassad i Hanoi, Vietnam. Som grund för sin ansökan åberopade hon sin anknytning till en man bosatt i Sverige. Migrationsverket beviljade i beslut den 14 november 2008, med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716), A ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för tiden den 31 oktober 2008 - 31 oktober 2010. Hon reste in i Sverige den 13 december 2008.
Den 9 april 2010 underrättades Migrationsverket om att det tillståndsgrundande förhållandet mellan A och hennes sambo hade upphört. Med anledning av detta inledde Migrationsverket en utredning och A berättade då att skälet till att förhållandet hade tagit slut var att hon under lång tid och upprepade gånger blivit utsatt för kränkningar och även misshandlats.
Migrationsverket beslutade den 28 september 2010 bl.a. att återkalla A:s tidsbegränsade uppehållstillstånd och att utvisa henne ur Sverige. I skälen till beslutet anges bl.a. följande. Bestämmelsen i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen ska tillämpas när ett förhållande har upphört vid tidpunkten för prövningen av om fortsatt uppehållstillstånd ska beviljas. Bestämmelsen är, oavsett anledningen till förhållandets upphörande, dock inte tillämplig vid bedömningen av om det föreligger skäl som talar mot en återkallelse av ett redan beviljat uppehållstillstånd (MIG 2008 not. 6). A:s anknytning till det svenska samhället och arbetsmarknaden är inte sådan att det utgör skäl att inte återkalla uppehållstillståndet. Det har inte heller framkommit andra skäl som talar mot en återkallelse. Omständigheter som inträffat i hennes tidigare samboförhållande som sedermera upphört och orsaken till det torde inte ha någon relevans vid bedömningen enligt 7 kap. 4 § utlänningslagen.
Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen
A överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och anförde bl.a. att hon hade lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd och att hon den 9 november 2010 gift sig med en annan man än den hon bodde tillsammans med tidigare.
Migrationsverket, som konstaterade att A:s ansökan om fortsatt uppehållstillstånd fick anses ha kommit in till verket innan hennes tidsbegränsade uppehållstillstånd löpte ut den 31 oktober 2010, angav som sin inställning i målet att utvisningsbeslutet borde undanröjas och målet återförvisas till verket för prövning av frågan om uppehållstillstånd med den nya anknytningen som grund.
Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2011-04-28, ordförande Lundblad och tre nämndemän), beslutade att upphäva Migrationsverkets beslut och beviljade A permanent uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsdomstolen fann, med hänvisning till förarbetsuttalanden (prop. 2005/06:72 s. 49 f.), att hänsyn ska tas till sådana omständigheter som avses i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen vid bedömningen av om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska återkallas. Domstolen ansåg att A med stödbevisning samt med hjälp av sin berättelse gjort det sannolikt att förhållandet med den före detta sambon hade upphört främst på grund av dennes kränkande behandling och allvarliga våld mot henne. Migrationsverket hade därför inte haft fog för att återkalla uppehållstillståndet. Mot den bakgrunden och då en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnats in beviljades A ett permanent uppehållstillstånd.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
Migrationsverket överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen, med ändring av migrationsdomstolens dom, skulle fastställa verkets beslut den 28 september 2010 att återkalla A:s uppehållstillstånd och att utvisa henne samt upphäva beslutet att bevilja henne permanent uppehållstillstånd. Till stöd för sin talan anförde verket bl.a. följande.
Bestämmelsen i 5 kap. 16 § utlänningslagen är inte tillämplig i ett ärende som rör återkallelse av uppehållstillstånd, vilket framgår av Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2008 not. 6. Migrationsdomstolen borde först ha bedömt om det förelåg skäl enligt 7 kap. 4 § utlänningslagen som talade emot att A:s tidsbegränsade uppehållstillstånd återkallades. Om domstolen vid en sådan prövning anser att tillståndet inte borde ha återkallats har rätten att upphäva beslutet snarare än att ersätta det tidsbegränsade uppehållstillståndet med ett permanent uppehållstillstånd.
För det fall uppehållstillståndet löpt ut vid tidpunkten för prövningen och domstolen skulle anse att tillståndet inte borde ha återkallats uppkommer frågan om ett nytt tillstånd bör beviljas. Först då kan bestämmelsen i 5 kap. 16 § utlänningslagen tillämpas, förutsatt att den enskilde ansökt om uppehållstillstånd inom giltighetstiden för det förutvarande tillståndet. Mot bakgrund av att det har ansökts om äktenskapsskillnad i äktenskapet mellan A och hennes make saknas det emellertid skäl att återförvisa målet till Migrationsverket för ytterligare utredning avseende A:s anknytning till maken.
A bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande.
Förhållandet med den tidigare sambon har upphört och mot bakgrund av den utredning som finns i målet har det visats att förhållandet upphört på grund av våld och kränkningar av det slag som avses i 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen. Hon har vidare en ny stark familjeanknytning i Sverige i form av sitt äktenskap med den nya mannen. De har varit gifta i över ett år. Dessutom har hon numera, genom studier och arbete, en sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 § tredje stycket 1 utlänningslagen.
Migrationsverket har med hänvisning till MIG 2008 not. 6 anfört att 5 kap. 16 § utlänningslagen inte ska beaktas vid prövningen av om hennes tidsbegränsade uppehållstillstånd ska återkallas. 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen har införts i syfte att möjliggöra att utlänningar i vissa fall beviljas förlängt uppehållstillstånd trots att en familjeanknytning upphört. Skulle den bestämmelsen inte beaktas vid prövningen av om ett uppehållstillstånd ska återkallas skulle den helt förlora sitt syfte. Det skulle även vara stötande om en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får detta återkallat enligt 7 kap. 3 § utlänningslagen i stället för att få det förlängt enligt 5 kap. 16 § tredje stycket samma lag.
Det är riktigt att äktenskapsskillnad har sökts i äktenskapet mellan henne och hennes make. Det löper dock betänketid och frågan om äktenskapsskillnad är inte slutligt avgjord. Målet ska därför återförvisas till Migrationsverket för ytterligare utredning av tillståndsfrågan.
Till stöd för sin inställning har A i Migrationsöverdomstolen åberopat ett vigselbevis och ett beslut om betänketid. Av det senare framgår att Gällivare tingsrätt den 7 november 2012 beslutade om sex månaders betänketid med början den 30 oktober 2012 samt att äktenskapsskillnad kan begäras tidigast den 30 april 2013 och senast den 30 oktober samma år.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2013-02-18, Jagander, Linder och Jonsson, referent), yttrade:
1. Återkallelse av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
Enligt 7 kap. 3 § andra stycket utlänningslagen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats med stöd av bl.a. 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag återkallas om förhållandet upphör. Uttrycket ”får…återkallas” i den förstnämnda bestämmelsen innebär att lagstiftaren har gett beslutsfattaren ett visst skönsmässigt utrymme för bedömningar i en sådan situation och att den omständigheten att ett förhållande har upphört inte i alla lägen ska leda till en återkallelse av tillståndet (jfr 7 kap. 7 § samma lag).
Det är ostridigt att förhållandet mellan A och hennes tidigare sambo har upphört, vilket aktualiserar en tillämpning av 7 kap. 3 § andra stycket utlänningslagen. Frågan är då om det trots detta finns anledning att underlåta att återkalla hennes tillstånd.
2. Skäl mot återkallelse av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
I 7 kap. 4 § utlänningslagen anges att vid bedömningen av om uppehållstillståndet bör återkallas enligt 3 § för en utlänning som har rest in i landet ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas. Vid bedömningen ska särskilt beaktas bl.a. utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt längden på hans eller hennes vistelsetid i Sverige. Av 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen följer att om ett förhållande har upphört får fortsatt uppehållstillstånd ändå ges, om förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
A har anfört att förhållandet med den tidigare sambon har upphört på grund av att hon utsatts för våld och kränkningar av det slag som avses i 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen och att hon även har fått en sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 § tredje stycket 1 samma lag. Migrationsverket har å sin sida gjort gällande att 5 kap. 16 § utlänningslagen överhuvudtaget inte är tillämplig i mål om återkallelse av tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Migrationsöverdomstolen har i dom den 22 april 2008, MIG 2008 not. 6, uttalat att bestämmelsen i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen ska tillämpas när ett förhållande har upphört vid tidpunkten för prövningen av frågan om ett fortsatt uppehållstillstånd ska beviljas. Bestämmelsen är, oavsett anledningen till förhållandets upphörande, dock inte tillämplig vid bedömningen av om det föreligger skäl som talar mot en återkallelse av ett redan beviljat uppehållstillstånd (jfr även MIG 2012:6).
Det har inte uttömmande preciserats i 7 kap. 4 § utlänningslagen vad som kan anses utgöra skäl för att underlåta att besluta om återkallelse av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (jfr även prop. 1997/98:36 s. 19 ff. avseende 2 kap. 9 § tredje stycket i 1989 års utlänningslag som i huvudsak motsvarar 7 kap. 4 § utlänningslagen). Bestämmelsen i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen är som framgår ovan inte tillämplig i mål om återkallelse av uppehållstillstånd, eftersom bestämmelsen enligt sin lydelse är avsedd att tillämpas vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Att bestämmelsen som sådan inte är tillämplig utesluter dock inte att sådana omständigheter som omnämns i den kan få betydelse vid prövningen av i vilken mån det är möjligt att med stöd av 7 kap. 4 § utlänningslagen underlåta att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Bestämmelsen i 7 kap. 3 § andra stycket utlänningslagen om att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får återkallas om förhållandet upphör under tillståndstiden trädde i kraft den 1 maj 2006. Den infördes för att uppnå överensstämmelse med det av Europeiska unionens råd den 22 september 2003 antagna direktivet 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (familjeåterföreningsdirektivet). Under remissbehandlingen av förslaget till införande av denna bestämmelse framfördes att det inte framgick av lagtexten eller motiven i vad mån en återkallelse skulle kunna underlåtas när t.ex. omständigheter enligt 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen förelåg (dåvarande 2 kap. 4 e § tredje stycket i 1989 års utlänningslag). I propositionen (se prop. 2005/06:72 s. 49 f.) angavs som svar på detta att bestämmelsen innebär att återkallelse får ske av uppehållstillståndet om förhållandet upphört men att det också måste göras en bedömning i varje enskilt fall av om tillståndet ska återkallas. Regeringen uttalade vidare att vid bedömningen ska hänsyn också tas till om de omständigheter som nämns i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen föreligger, dvs. bl.a. den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen utsatts för våld eller annan kränkning av sin frihet eller frid.
Mot denna bakgrund konstaterar Migrationsöverdomstolen sammanfattningsvis att - innan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd återkallas med stöd av 7 kap. 3 § andra stycket utlänningslagen av det skälet att det tillståndsgrundande förhållandet har upphört - ska hänsyn enligt 7 kap. 4 § samma lag tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om det finns andra skäl som talar mot att tillståndet återkallas. Som ytterligare riktlinje har lagstiftaren i samma bestämmelse angett några omständigheter som ska beaktas särskilt när bedömningen görs av om ett sådant tillstånd bör återkallas. Av förarbetena framgår dessutom att hänsyn också ska tas till sådana omständigheter som finns omnämnda i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen.
Migrationsöverdomstolen anser, i likhet med migrationsdomstolen, att A, genom sin egen berättelse och stödbevisning, har gjort det sannolikt att hon under förhållandet med sin tidigare sambo utsatts för våld och annan allvarlig kränkning av sin frihet och frid på det sätt som avses i 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen. Det kan även antas att relationen, som inte varit helt kortvarig, upphört främst på grund av detta. Det finns inte heller skäl att betvivla att förhållandet från början varit seriöst. (Jfr MIG 2011:25)
A har numera anknytning till det svenska samhället genom sitt äktenskap med en annan man. Med beaktande av detta och med hänsyn till de andra skäl som talar mot att hennes tidsbegränsade uppehållstillstånd bör återkallas - dvs. det faktum att hon har kommit att vistas i Sverige under drygt fyra år vid det här laget och de omständigheter som medförde att hennes tidigare samboförhållande här upphörde - drar Migrationsöverdomstolen med stöd av 7 kap. 4 § utlänningslagen slutsatsen att övervägande skäl talar mot en återkallelse av tillståndet. Migrationsverkets överklagande såvitt gäller denna fråga och frågan om A:s utvisning ur Sverige ska därför avslås.
Det återstår för Migrationsöverdomstolen att ta ställning till hur A:s ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ska hanteras.
3. Frågan om fortsatt uppehållstillstånd
Migrationsverket har i det beslut som överklagats till migrationsdomstolen inte prövat frågan om A ska beviljas ett fortsatt uppehållstillstånd, utan enbart frågan om återkallelse av ett redan beviljat tillstånd och konsekvenserna i form av utvisning av ett sådant beslut för hennes del. I sin dom har migrationsdomstolen emellertid beviljat A permanent uppehållstillstånd i Sverige, bl.a. med hänvisning till att hon ansökte om fortsatt uppehållstillstånd innan hennes tidsbegränsade tillstånd gick ut.
Det är i och för sig möjligt för en migrationsdomstol att, i samband med att den avgör ett mål om utvisning, också fatta beslut i fråga om uppehållstillstånd (8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen). Trots detta kan det finnas situationer då denna möjlighet ändå inte bör användas. A:s ansökan om fortsatt uppehållstillstånd gäller en helt annan relation än den som var aktuell när det tidigare tillståndet beviljades. Hennes ansökan bör därför prövas av Migrationsverket som första instans. Migrationsdomstolens beslut att bevilja A permanent uppehållstillstånd ska därför upphävas.
Vid denna utgång i målet ankommer det på Migrationsverket att pröva A:s ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.
Domslut
Migrationsöverdomstolens avgörande. Med delvis bifall till överklagandet ändrar Migrationsöverdomstolen migrationsdomstolens dom endast på så sätt att beslutet att bevilja A permanent uppehållstillstånd i Sverige upphävs. Det ankommer på Migrationsverket att pröva A:s ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.