lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

P 12903-25

MÖD har funnit att kommunen visat att det finns skäl av betydande vikt för att i en detaljplan begränsa handelsändamålet till att avse handel med skrymmande varor. Därmed har kraven i 4 kap. 37 § PBL varit uppfyllda.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2026-11-19
Målnummer
P 12903-25
Rättsområde
Mål enligt plan- och bygglagen
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-19 P 12903-25 060101 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-09-08 i mål nr P 2784-25, se bilaga A

PARTER

Klagande

Höganäs kommun Centralgatan 20, 263 38 Höganäs

Motpart

1J.H. 2. A.J. 3. M.J. 4. E.L. 5. E.N. 6. P.P. 7. M.R. 8. B.S. 9. E.S.J. 10. I.S.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12903-25

11K.S.

12A.Z.

SAKEN

Detaljplan för X med flera, Höganäs stad, i Höganäs kommun

Instans

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom i fråga om upphävande av detaljplanen (stycke 2 i domslutet) fastställer Mark- och miljööverdomstolen Kommunfullmäktige i Höganäs kommuns beslut den 27 mars 2025 (KS/2019/190 § 33) att anta detaljplan för X med flera, Höganäs stad, i Höganäs kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12903-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Höganäs kommun (kommunen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa kommunens beslut att anta detaljplan för X med flera, Höganäs stad.

J.H., M.J., E.L., P.P., M.R., B.S., E.S.J., I.S., K.S. och A.Z. (J.H. m.fl.) har motsatt sig kommunens yrkande.

A.J. har avstått från att yttra sig i målet och E.N. har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kommunen har anfört i huvudsak följande.

Det föreligger skäl av betydande vikt för att i detaljplanen införa en begränsning av handeln till handel med skrymmande varor. Handel kan preciseras av skäl som bl.a. rör lokalisering och trafik och prövningen ska ske med hänsyn till kommunens planeringsutrymme. Som skäl av betydande vikt räknas bl.a. de planproblem som handel med skrymmande varor medför, såsom krav på stora parkeringsplatser och tunga transporter. Miljöhänsyn i vidare bemärkelse utgör också tillräckligt skäl, särskilt ambitionen att begränsa den totala vägtrafiken.

Planområdet är enligt översiktsplanen, ÖP 2035, utpekat som såväl verksamhetsområde som tätortsområde, vilket innebär att den föreslagna inriktningen med verksamheter, kontor och handel med skrymmande varor ligger i linje med översiktsplanen. Gällande detaljplan för aktuellt område medger småindustri, allmänt ändamål och bostäder kopplade till småindustri. Bostäder är således inte ett självständigt primärt ändamål i gällande detaljplan, utan en kompletterande användning knuten till småindustrin.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12903-25

Handelsutredningen från 2010 uttrycker tydligt att utgångspunkten för handelsutvecklingen i Höganäs är de befintliga handelslägena och att fokus ligger på att inte sprida ut handeln. Som ett befintligt handelsläge identifieras ”handel med skrymmande varor kring Brännerigatan”. Genom att handel med skrymmande varor koncentreras till lägen med god trafikkapacitet undviks onödig trafikgenerering och störningar för närboende. Handelsutredningen är ett relevant underlag för planeringen och utgör ett strategidokument i Höganäs kommun. Kommunen har inte identifierat några förändringar som skulle kräva en uppdatering av utredningens grundläggande principer om att koncentrera handel med skrymmande varor till Brännerigatan.

Begränsningen av handeln till skrymmande varor är tydligt motiverad i det granskningsutlåtande som upprättades den 25 februari 2025. Granskningsutlåtandet är en integrerad del av planhandlingarna och ska beaktas i bedömningen. Kommunen har sammantaget lämnat en väl underbyggd motivering för handelsregleringen.

J.H. m.fl. har utöver vad som tidigare anförts tillagt i huvudsak följande.

Enligt planbeskrivningen för gällande detaljplan är Brännerigatans mitt reserverad för allmänt ändamål, bostäder, småindustri kombinerat med bostäder, småindustri, transformatorstation samt gatu- och parkmark. I förklaringen framgår att de små villatomterna och grönområden inom ”Jmb”, som kommunen nu vill använda till handel med skrymmande varor och kontor, endast får användas för ”småindustriändamål av sådan beskaffenhet att närboende inte vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad samt, där så prövas lämpligt, även för bostadsändamål för småindustrins behov”. Handel med skrymmande varor måste anses gå emot sundhet och trevnad mitt i ett villaområde. Det allmänna intresset av att placera handel med skrymmande varor och kontor på små villatomter i tätort kan inte vara större än det allmänna intresset av att bibehålla tätort med bostadstomter och grönområden.

Enligt ÖP 2035 är den befintliga markanvändningen för Brännerigatan ”tätortsområde”. Enligt definitionen utgörs ett tätortsområde bl.a. av stads- eller tätortsliknande bebyggelse som i huvudsak används för bostäder, kontor, handel eller annan

SVEA HOVRÄTT DOM P 12903-25

verksamhet som är förenlig med bostäder. Områden utpekade som verksamhetsområde ligger enligt ÖP 2035 mestadels i periferin, dvs. för att minska störningar för villaområden. Kommunen har varken övervägt om den föreslagna detaljplanen är förenlig med den ursprungliga planens intentioner eller om handel med skrymmande varor innebär en olägenhet för boende längs Brännerigatans mitt. Handel med skrymmande varor måste anses olämpligt och oförenligt med bostäder i ett tätortsområde.

Handelsutredningen är oförenlig med ÖP 2035 och saknar bl.a. motivering till valt läge i relation till hållbar stadsutveckling, en samlad bedömning av konsekvenserna, hur befintlig boendemiljö påverkas och övervägda alternativ. Utifrån att det i handelsutredningen anges att området ”kring” Brännerigatan är etablerat som handelsläge för skrymmande varor, kan det inte ha varit kommunens avsikt att använda Brännerigatans tätortsområde till sådan handel. Motiveringen för begränsningen av handeln till handel med skrymmande varor är därmed inte förankrad i handelsutredningen.

För begränsning av handeln krävs skäl av betydande vikt och en intresseavvägning. Det finns varken utrymme för stora parkeringsplatser eller tung transport på de små bostadstomterna som kommunen vill nyttja för handel med skrymmande varor. Det saknas därför redan på den grunden skäl av betydande vikt att placera handel med skrymmande varor inom området.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av planbeskrivningen till den föreslagna detaljplanen framgår att syftet med planen är att möjliggöra för verksamhetsområde, kontor och detaljhandel med skrymmande varor på bl.a. fastigheten X. Vad gäller detaljplanens förenlighet med översiktsplanen (ÖP 2035), betydande miljöpåverkan, betydande olägenhet i fråga om reglering av höjd och trafik- och bullerpåverkan instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning. Det finns således inte skäl att upphäva antagandebeslutet på någon av dessa grunder. Inte heller det som J.H. m.fl. i övrigt anfört om bl.a. att den föreslagna detaljplanen går emot barnkonventionen, innebär förlust av grönytor samt att markanvändningen avviker i

SVEA HOVRÄTT DOM P 12903-25

alltför stor utsträckning från gällande detaljplan utgör skäl för att upphäva antagandebeslutet.

Den fråga som Mark- och miljööverdomstolen därmed har att ta ställning till är om det förelegat skäl av betydande vikt för att i detaljplanen begränsa handelsändamålet till att avse handel med skrymmande varor.

Rättsliga utgångspunkter

En kommun får i en detaljplan bestämma byggnaders användning (4 kap. 11 § 2 planoch bygglagen [2010:900], PBL). Detaljplanen får emellertid inte vara mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och detaljplanen får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det. (Se 4 kap. 32 § tredje stycket och 37 § PBL.)

Av förarbetena till 4 kap. 37 § PBL framgår bl.a. följande. Särskilda skäl för en närmare reglering av handelsändamålet i en detaljplan kan bl.a. vara att möjliggöra en för konsumenterna lämplig butiksstruktur, hänsyn till omgivningen samt kvartersmarkens och bebyggelsens lämpliga utformning i det aktuella fallet. För att handelsändamålet ska få begränsas är det inte tillräckligt att konstatera att skälen föreligger, utan skälen måste även ha en viss tyngd. Ett exempel på tungt vägande skäl är att övergripande miljömål kan uppnås genom en närmare reglering av handelsändamålet i enskilda fall. Det ankommer på kommunen att visa att det föreligger skäl av betydande vikt. Begränsningar av handeln ska – genom utredningar om serviceförhållanden, vanligtvis s.k. varuförsörjningsplaner – visats vara nödvändiga för en totalt sett ändamålsenlig handelsstruktur i berörda områden. I detaljplaneärendet bör även krävas någon form av utredning som tydligt redovisar behovet och konsekvenserna av den reglering som detaljplanen innehåller. Ett lämpligt sätt att ta upp frågorna om eventuella begränsningar genom precisering av handelsändamålet kan även vara att behandla dem inom ramen för den översiktliga planeringen, varvid det bör finnas goda möjligheter att belysa och beakta både konsument- och miljöintressen. (Se prop. 1996/97:34 s. 16 f.)

SVEA HOVRÄTT DOM P 12903-25

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Höganäs kommun antog i april 2010 en handelsutredning. Av utredningen framgår att den är tänkt att utgöra ett levande strategidokument för kommunen i handelsfrågor och att kommunen har som uttalad målsättning att arbeta för förbättrade handelsindex där tillskott av nya ytor för sällanköpshandel är ett medel för att nå dessa. Vidare framgår att utgångspunkten för handelns utveckling är de befintliga handelslägena i syfte att utnyttja infrastrukturen optimalt och att fokus ligger på att inte sprida ut handeln. Som befintliga handelslägen anges centrum, handeln öster om centrum i anslutning till Triangelplatsen, handel med skrymmande varor kring Brännerigatan och Höganäs Design Outlet. Handelsutredningen och dess intentioner uppges bidra till att uppfylla målet god bebyggd miljö genom att främja ökad tillgång av handel på nära avstånd till boendet och minska biltrafiken. Enligt handelsutredningen ska den, tillsammans med översiktsplanen, utgöra måldokumenten för hur handeln ska utvecklas och de ska därför ligga till grund för alla beslut som rör handeln.

I det granskningsutlåtande som togs fram under detaljplaneprocessen hänvisar kommunen till det som kommit till uttryck i handelsutredningen rörande bl.a. vikten av att främja ett handelsutbud inom kommunen och att koncentrera handelns utveckling till de befintliga handelslägena, däribland Brännerigatan.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att kommunen har ett beslutat strategidokument som syftar till att främja en ändamålsenlig utveckling av handeln i kommunen. Av utredningen framgår att det finns ett behov av att stärka handeln, att handel ska koncentreras till befintliga handelslägen där Brännerigatan pekats ut som befintligt handelsläge för handel med skrymmande varor och att utredningen och dess intentioner anses bidra till att uppfylla målet god bebyggd miljö. Oaktat att det i handelsutredningen anges att den ska uppdateras senast 2015, gäller den till dess den är upphävd och den har dessutom, enligt antagandebeslutet, utgjort underlag i detaljplaneärendet. Den inriktning för handeln som kommit till uttryck i utredningen har även bekräftats i granskningsutlåtandet. Mark- och miljööverdomstolen finner således inte skäl att ifrågasätta handelsutredningens aktualitet och det som däri redovisats avseende intentionerna för handelns utveckling, bl.a. kring Brännerigatan, får anses

SVEA HOVRÄTT DOM P 12903-25

utgöra tillräckliga skäl för att kunna reglera handeln i detaljplanen på det sätt som skett.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer alltså sammantaget att kommunen har visat att det förelegat skäl av betydande vikt för att i detaljplanen begränsa handelsändamålet till att avse handel med skrymmande varor. Det har därmed saknats skäl att upphäva antagandebeslutet. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed ändras på så sätt att kommunens beslut att anta detaljplanen fastställs.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Åsa Hanna, tekniska rådet Johan Andrade Hagland samt hovrättsrådet Katarina Welin, referent.

Föredragande har varit Sanna Tonemar.

Bilaga A

PARTER

Klagande

1H.A-J. 2. A.B. 3. J.H. 4. A.J. 5. M.J. 6. E.L. 7. E.N. 8. P.P. 9. M.R.

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

10B.S.

11E.S.J.

12I.S.

13K.S.

14K.W.

15L.W.

16A.Z.

Motpart

Höganäs kommun Centralgatan 20 263 38 Höganäs

ÖVERKLAGAT BESLUT

Höganäs kommuns beslut den 27 mars 2025 i ärende nr KS/2019/190, se bilaga 1

SAKEN

Detaljplan gällande fastigheten X, Höganäs kommun

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från K.W., L.W. samt A.B. Mark- och miljödomstolen upphäver Kommunfullmäktiges i Höganäs kommun beslut att anta detaljplan gällande X m.fl.

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Höganäs kommun, kommunen, beslutade den 27 mars 2025, § 33, att anta detaljplan för Röda Ladan m.fl. Syftet med planen anges vara att möjliggöra för verksamhetsområde, kontor och detaljhandel med skrymmande varor. Planen syftar även till att möjliggöra för gata, gång- och cykelväg samt park.

Beslutet att anta detaljplanen har nu överklagats av I.S., H.A-J., M.R., E.S.J., A.Z., E.L., B.S., E.N., A.J., A.B., J.H., P.P., K.W., L.W., M.J. och K.S.. (Klagandena).

YRKANDEN M.M.

De klagande får anses yrka att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas. De har sammanfattningsvis anfört följande till stöd för sin talan.

Planen har genomförts med standard planförfarande. De klagande anför att detaljplanen inte är förenlig med översiktsplanen, samt att planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Delar av området är inte sedan tidigare planlagt för handel utan för bostäder och grönområde. Detta borde vara av betydande intresse för allmänheten. Förfarandet borde därför varit utökat eller samordnat förfarande.

Handelsutredningen harmonierar inte med ÖP 2035. Den visar inte att det finns skäl av betydande vikt att handel med skrymmande varor ska särskiljas. Enligt ÖP 2035 används tätortsområden i huvudsak för bostäder, kontor handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Handel med skrymmande varor, eller volymhandel, kan tyckas inte vara förenlig med bostäder. Denna kräver parkering, varumottagning och in- och utfarter. Tjörröd är en mer strategisk

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

placering för detta. Det saknas utredning som styrker behovet och konsekvenserna av en begränsning om handel med skrymmande varor i detta område.

Till stöd för överklagandet åberopas följande handlingar, som bifogats: Synpunkter Röda ladan mfl., Befintlig detaljplan, ÖP 2035, Granskningsutlåtande, Handelsutredning, Antagandehandling och plankarta.

Av Synpunkter Röda ladan mfl som hänvisas till och som getts in under granskningsskedet framgår huvudsakligen följande.

Ändring från ”Jmb” och grönområde till ”H K” samt från ”A” till ”ZKH ”

Översiktsplan för Höganäs kommun, ÖP 2035 fick laga kraft 2019-12-06. Aktuellt område ska användas som verksamhetsområde samt tätortsområde. Två bostadstomter längs Brännerigatan görs om från Jmb till ” kontor/detaljhandel” det vill säga verksamheter, samt en tomt som idag är markerad som grönområde/gata (A) till ”kontor/detaljhandel”. Förändringen påverkar boende på Brännerigatan mycket negativt genom ökad trafik och tätortsområde inblandas med verksamhetsområde. Detta är inte förenligt med översiktsplanen och kommunen har inte tagit tillräcklig hänsyn till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden, jmf MÖD 2014:12. Högsta nockhöjd på dessa verksamheter anges till 9 meter vilket avviker väsentligt från nu gällande 4,5 meter inom bostadsområde och 6 meter för industriområdet, jmf MÖD 2020:6.

En förändring från allmänt ändamål till ZKH1, samt en ny byggnadshöjd på 15 meter, avviker mot områdets befintliga karaktär och innebär en betydande olägenhet. Idag gäller 6 meter för högsta byggnadshöjd, vilket får anses utgöra en betydande ändring med en mer än dubbelt så hög höjning.

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Miljöpåverkan

Trafik- och bullerutredning kring området gällande GC vägen har visat att fotgängare och cyklister behöver skyddas i korsningen Brännerigatan och Steglingevägen, samt vid övergångsstället på östra sidan. Om antalet fordon som passerar Brännerigatan ökar betydande, så innebär detta en ökad risk för fotgängare och cyklister, samt en än högre påverkan på befintliga bostäder.

Bullernivån förväntas öka enligt utredningen och befintliga bostäder ligger endast ett par meter från Brännerigatan.

Länsstyrelsen efterfrågar kommunens bedömning av vad den föreslagna markanvändningen möjliggör i förhållande till närliggande bostäder och verksamheter samt den planerade markanvändningen inom planområdet ur ett riskperspektiv. Eventuella riskreducerande åtgärder behöver säkerställas genom bestämmelse på plankartan.

Även det befintliga fågel-insekts- (bland annat bin) och djurlivet i området kan påverkas. Djur som noterats i området är bland annat igelkott, räv, fasan, rådjur, grävling, ugglor samt fladdermöss. Trots rådande trafik och buller, så trivs djuren i området, varför en ändring av befintlig detaljplan får antas ha en betydande inverkan på djurlivet. Detta påverkar i sin tur barnens rätt till fritid, lek och rekreation där kontakten och möjligheten att se växter och djur ingår i rekreation. I MÖD 2017:49 så upphävde Mark- och miljööverdomstolen beslut att anta en detaljplan bla. då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet. Även i MÖD P 10706 så upphävdes detaljplanen på grund av förekomsten av mindre hackspett och konsekvenserna för hur arten påverkades av detaljplanen. I artskyddsförordningen finns det bestämmelser om störningsförbud i 4 § 4.

Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

I samband med förtätningsprojekt ska kvalitativa eller strategiskt viktiga gröna miljöer undantas från exploatering. Grönytorna behöver dimensioneras så att de klarar dagvatten, översvämning och andra ekosystemtjänster och samtidigt är tillräckliga för rekreation. Förslaget visar inte varsamhet gentemot befintliga miljöer, strukturer och kulturvärden.

Gamla banvallen beskrivs såsom ”[g]rönytor utmed gång- och cykelvägen längs den gamla banvallen mellan Mölle och Höganäs har höga biologiska värden. Stråket sammanbinder flera orter, kustfälader och Kullaberg med andra grönområden. Gång- och cykelvägen är populär och välbesökt av både boende och turister. Stråket fungerar också som en biologisk korridor och ska bevaras. Biologiska värden utvecklas.”

Barnkonventionen

Kommunens förslag går emot Barnkonventionens Artikel 27 samt Artikel 31. Mark- och miljööverdomstolen MÖD har i P 7536-21 prövat artikel 31, om barnets rätt till bland annat fritid, lek och rekreation.

I domen konstaterar MÖD att det vid planläggning ska tas hänsyn till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns parker och andra grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse (2 kap. 7 § PBL) och att barns behov i detta avseende framhålls i bland annat barnkonventionen.

Bostadsförsörjning

I översiktsplanen uppges att planeringen ska ge förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt på 350 personer, då målet är att det år 2035 ska bo 32 400 invånare i kommunen. Trots detta avser kommunen omvandla två befintliga tomter för bostäder till verksamhetsområde – i strid mot gällande översiktsplan.

Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Kommunen har i Bostadsförsörjningsprogram 2021 också påpekat att kommunen har en rad fastställda riktlinjer för bostadsförsörjningen i Höganäs kommun. Aktuellt förslag stödjs inte av dessa riktlinjer.

Följande anförs angående talerätt.

Alla boende och fastighetsägare utmed Brännerigatan, även de vars fastigheter inte gränsar mot planområdet ska vara part. Den beräknade trafikökningen kan ha en påtaglig inverkan liksom att den nya nockhöjden kan innebära en betydande olägenhet. Se MÖD 2028:7. Förslaget är inte heller förenligt med översiktsplanen.

Mark- och miljödomstolen har förelagt A.B., E.S.J., K.W. och L.W. att yttra sig särskilt om varför de ska tillerkännas klagorätt. Något yttrande har inte inkommit från dem.

Mark- och miljödomstolen har gett kommunen möjlighet att yttra sig över överklagandet.

Kommunen har yrkat att överklagandena ska avslås. Kommunen vidhåller de bedömningar som gjorts och anser att planen är förenlig med gällande lagstiftning.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolens prövning av klagorätt

Ett kommunalt beslut att anta en detaljplan får enligt 13 kap. 8 § PBL och 42 § förvaltningslagen (2017:900) överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Huruvida beslutet ska anses angå någon beror på den effekt som beslutet får för vederbörande (se bl.a. NJA 2015 s. 976 och

Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

NJA 2017 s.421). Därtill förutsätts det att den klagande har yttrat sig under detaljplaneprocessen senast vid granskningstidens utgång enligt 13 kap. 11 § 1 st. PBL.

Beslut att anta en detaljplan anses enligt fast praxis angå och kunna överklagas av ägare till de fastigheter som ligger inom planområdet, eller som gränsar direkt till planområdet eller endast åtskiljs från detta av en väg eller gata. Därutöver anses beslut angå ägare till fastigheter i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden, naturoch trafikförhållandena på platsen m.m. (se NJA 2015 s. 976 samt NJA 2017 s. 421).

Mark- och miljödomstolen konstaterar att I.S., H.A-J., M.R., A.Z., E.L., B.S., E.N., A.J., J.H., M.J., P.P. och K.S. äger eller är bosatta på fastigheter som gränsar till planområdet. Beslutet om antagande av detaljplan angår därför dessa. Mark- och miljödomstolen finner även att dessa klagande har yttrat sig innan granskningstidens utgång i kommunens detaljplaneprocess.

E.S.J., K och L.W. samt A.B. äger fastigheter som är belägna utmed B ca 14 m, 26 m respektive 57 m från planområdet. För att de nu nämnda ska tillerkännas klagorätt krävs att de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden, natur- och trafikförhållandena på platsen m.m.

Mark- och miljödomstolen bedömer att E.S.J. är särskilt be-rörd av kommunens beslut på grund av det korta avståndet från hans fastighet till planområdet. Han har även yttrat sig innan granskningstidens utgång och ska därför tillerkännas klagorätt.

Sida 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

K.W. och L.W.s samt A.B.s fastigheter är be- lägna på ett sådant avstånd från planområdets gräns att de inte kan anses sär- skilt berörda av beslutet. Deras överklaganden ska därför avvisas.

Sammanfattningsvis ska överklagandet avvisas i de delar det avser K.W., L.W. och A.B..

Domstolens prövning i sak

Mark- och miljödomstolen ska därmed pröva överklagandet såvitt det avser I.S., H.A-J., M.R., E.S.J., A.Z., E.L., B.S., E.N., A.J., J.H., P.P., M.J. och K.S..

Dessa kommer nedan att benämnas klagandena.

Tillämpliga bestämmelser

Vid prövningen av frågor enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska enligt 2 kap. 1 § PBL hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

Enligt 1 kap. 2 § PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.

Enligt 2 kap. 2 § PBL ska planläggning syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken ska tillämpas.

Sida 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Enligt 2 kap. 5 § PBL ska vid planläggning enligt PBL bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, jord-, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen.

Av 2 kap. 6 § PBL framgår att vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan samt till trafikförsörjningen och behovet av en god trafikmiljö.

Av 2 kap. 9 § PBL framgår att planläggning av markområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Av 4 kap. 33 b § PBL framgår att om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § 1 st. 4.

Av 4 kap. 36 § PBL framgår att detaljplanen ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.

Sida 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

I 4 kap. 37 § PBL anges att en detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.

Mark- och miljödomstolens prövningsram

Det kommunala planmonopolet, vilket följer av 1 kap. 2 § PBL, innebär att kommunen inom förhållandevis vida ramar ges möjlighet att avgöra hur marken ska disponeras samt hur miljön ska utformas i den egna kommunen. Av 13 kap. 17 § PBL följer att den materiella prövningen är begränsad. Det innebär att prövningen i många fall stannar vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen (se MÖD 2013:47 och 2014:12). Av praxis framgår att vid bedömningen av om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme bör stor vikt tillmätas de lämplighetsbedömningar som kommunen har gjort. De politiska avvägningar som kommunen har gjort i ett planärende ska inte bli föremål för överprövning.

En kommuns beslut att anta en detaljplan bör endast upphävas om kommunen gjort en felaktig avvägning mellan enskilda och allmänna intressen, eller om kommunen förfarit felaktigt i sin handläggning av planärendet. Sammantaget har kommunen stor befogenhet när det gäller att bestämma över hur marken ska disponeras och miljön ska utformas inom den egna kommunen.

Vid lämplighetsbedömningen ska det prövas om åtgärden uppfyller de allmänna intressen som kommer till uttryck i 2 kap. PBL. De allmänna intressen som särskilt bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområde redovisas i kommunens översiktsplan. Översiktsplanen är enligt 3 kap. 2 § PBL inte bindande, men den ska vara vägledande för beslut om användning av mark- och vattenområden.

Sida 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Sammanfattningsvis bedömer mark- och miljödomstolen att kommunen har hållit sig inom det handlingsutrymme som kommunen har vid detaljplaneläggning enligt 1 kap. 2 § PBL.

Länsstyrelsens överprövning

Länsstyrelsen ska, enligt bestämmelserna i 11 kap 10 § PBL överpröva en kommuns beslut att anta detaljplan bland annat om den kan antas innebära att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, att bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade den 15 april 2025 att inte överpröva den i målet aktuella detaljplanen. Eftersom länsstyrelsen beslutade att inte överpröva kommunens beslut att anta detaljplanen, innebär det att myndigheten funnit att planbeslutet inte innebär att en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för tex olyckor. Att länsstyrelsen har bedömt planen som godtagbar innebär i många fall att det inte finns skäl för domstolen att frångå den bedömningen. Domstolen är dock inte bunden av detta ställningstagande.

Mark- och miljödomstolens bedömning i sak

Planförfarande

De klagande har invänt att den föreslagna detaljplanen strider mot översiktsplanen samt att den innebär betydande miljöpåverkan och därför borde handlagts genom ett utökat planförfarande.

Det föreslagna planområdet anges i den för kommunen gällande översiktsplanen, ”Översiktsplan 2035 med utblick mot 2050”, huvudsakligen som ett befintligt område för verksamheter men berör även det som benämns tätortsområde.

Sida 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Inom ”tätortsområde” kan bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder ingå. Mark- och miljödomstolen finner därför inte att den föreslagna detaljplanen avviker från översiktsplanen. Området är sedan tidigare detaljplanelagt och de förändringar som detta planförslag innebär kan inte antas vara av betydande intresse för allmänheten. Mark- och miljödomstolen finner inte heller att ett genomförande av planen innebär betydande miljöpåverkan. Det har således inte krävts något utökat planförfarande och skäl för upphävande saknas på denna grund.

Reglering av höjd för byggnader

De klagande har invänt att den nu föreslagna detaljplanen kommer att medge väsentligt högre bebyggelse jämfört med nu gällande plan samt befintlig omgivande bebyggelse.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att i gällande plan regleras höjden på byggnader genom att byggnadshöjden begränsas till 6 meter inom område med användningsbestämmelsen A, allmänt ändamål, och inom det område som betecknats med Jmb, småindustri, bostad, till 4,5 meter. De klagandes fastigheter är belägna inom område med begränsningen 4,5 meter maximal byggnadshöjd.

I den föreslagna detaljplanen begränsas byggnaders höjd i stället genom att högsta nockhöjd anges. Detta är ett annat sätt att reglera bebyggelse vad gäller höjd och är inte direkt jämförbart med nu gällande reglering. Följden blir bland annat att detaljplanen kommer att medge högre bebyggelse närmare de klagandes fastigheter. Domstolen bedömer däremot inte att planen medger bebyggelse av sådan höjd i förhållande till de klagandes fastigheter att betydande olägenhet i PBL:s mening uppstår och finner därför inte skäl att av denna anledning upphäva planen.

Sida 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Trafik- och bullerpåverkan

Av den trafik- och bullerutredning som gjorts 2023-06-30, framgår inte annat än att den trafikökning som kan antas genereras till följd av ett genomförande av den föreslagna planen, tillsammans med generell trafikökning, inte kan antas medföra en betydande olägenhet för de boende utmed Brännerigatan eller Steglingevägen.

Inte heller vad gäller buller till omgivningen från den typ av verksamheter som planen medger finns anledning att befara att närboende kommer att utsättas för betydande olägenheter.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att trafik- och bullerutredningen inte uttryckligen baseras på handelsverksamhet. Sådan verksamhet får antas kunna generera mer trafik, även under helger, jämfört med verksamheter av typ ”småindustri” som utredningen avser. Däremot kan verksamhetsbullret antas bli något mindre från handelsverksamhet än från småindustri. Den omgivningspåverkan till följd av förändrad trafik som planen kan medföra vid fullt genomförande kan därför enligt mark- och miljödomstolens bedömning vara underskattad. Detta är en brist i utredningen. Domstolen bedömer mot nu befintligt underlag däremot inte att de störningar som kan uppkomma till följd av förändrad trafik är av sådan art att de kan antas medföra en betydande olägenhet.

Mark- och miljödomstolen noterar också att planområdet redan idag till övervägande del är avsett för allmänt ändamål. Mindre delar av planområdet liksom angränsande planlagt område möjliggör även etableringar av småindustri. Det är således inga för området väsentligt annorlunda typer av markanvändning sett till den omgivningspåverkan som kan uppkomma som möjliggörs genom nu föreslagen detaljplan. Skäl finns således inte att upphäva beslutet att anta detaljplanen på denna grund.

Sida 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Begränsning av handel

I den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, fanns viss möjlighet, där planförhållandena så krävde, att begränsa handel genom att i bestämmelser i detaljplan skilja ut områden där handeln får avse resp. inte avse skrymmande varuslag inom detaljhandeln. Av förarbeten till ÄPBL, prop. 1985/86:1, s 576 ff. framgår bland annat att det inom gruppen detaljhandel bör vara möjligt med viss reglering samtidigt som det är ett samhällsintresse att inte onödigtvis begränsa konkurrensmöjligheterna. Vissa varuslag framför allt sådana som levereras med tunga transportmedel och säljs i mycket stora byggnader, t.ex. kallager, varifrån kunden ofta hämtar varan med bil kan medföra alldeles speciella planproblem såsom krav på stora parkeringsplatser. Det kan gälla varuslag som möbler och inredning, bilar, husvagnar, båtar, byggmaterial och trädgårdsartiklar. På det sättet bör man med planen kunna åstadkomma en lämplig lokalisering och miljö för denna typ av handel.

Genom en lagändring år 1992 togs denna möjlighet bort, framför allt för att inte begränsa konkurrensen. Efter ytterligare lagändring återinfördes möjligheten några år senare i ÄPBL. Av förarbetena inför denna lagändring prop. 1996/97:34 s 21 f. anges bland annat att kommunernas planer inte i onödan bör ges en sådan detaljeringsgrad att det förhindrar en vitaliserande nyetablering av handeln samt att hänsynen till en effektiv konkurrens motiverar att möjligheten att precisera handelsändamålet används restriktivt. Som skäl för en uppdelning hänvisas till de skäl som beskrivs i förarbetena till ÄPBL och som redogjorts för ovan. Vidare anges att dessa skäl inte automatiskt berättigar till en precisering av handelsändamålet utan skälen skall vara välgrundade och av betydande vikt. Därutöver tillkommer skäl som rör miljöhänsynen i vidare bemärkelse. Tillräckligt skäl för precisering av handelsändamålet skall således vara ambitionen att begränsa den totala vägtrafiken.

Sida 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Den i ÄPBL återinförda bestämmelsen återfinns numera i 4 kap. 37 § PBL som anger att en detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.

I gällande översiktsplan som antogs år 2019 anges på sidan 85 som planeringsinriktning, att mark ska erbjudas för utveckling av befintliga företag och etablering av nya. Följande anges: ”I första hand ska befintliga handelsområden stärkas vid nyetableringar och utveckling av befintliga företag. Inventera tillgänglig mark och skapa en planberedskap som ger goda förutsättningar för snabb etablering. Möjliggör för samutnyttjande av mark och byggnader.”

I den handelsutredning som kommunen gjorde år 2010 anges följande under rubrik ”Tillkommande alternativa lokaliseringar av handel”:

”Utgångspunkten för handelsutvecklingen i Höganäs är de befintliga handelslägen enligt beskrivningen i dokumentet. Fokus ligger på att inte sprida ut handeln. Handelslägen, i Höganäs, är centrum enligt definitionen i denna utredning, handeln öster om centrum i anslutning till Triangelplatsen, handel med skrymmande varor kring Brännerigatan och Höganäs Design Outlet. Handeln i de övriga tätorter koncentrerar sig till deras centra. Genom att fokusera på befintliga handelslägen utnyttjas infrastrukturen optimalt. Enbart vad gäller Höganäs Design Outlets långsiktiga utveckling anses dagens infrastruktur inte

kunna täcka utvecklingen.”

Mark- och miljödomstolen konstaterar att kommunen för den absoluta merparten av kvartersmark inom planområdet möjliggjort detaljhandel men preciserat denna användning till att endast omfatta skrymmande varor. Som framgår av redogörelsen ovan är en sådan precisering förenlig med 4 kap 37 § PBL förutsatt att tillräckliga skäl för detta finns.

Den handelsutredning som kommunen anger som underlag i planärendet är från år 2010. Mark- och miljödomstolen konstaterar att den som utgångspunkt

Sida 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

beskriver de då befintliga handelslägena av vilket handel med skrymmande varor kring Brännerigatan var ett. Domstolen finner däremot inte att handelsutredningen ger något tydligt uttryck för utvecklingen av handeln på längre sikt. Det anges att utgångspunkten är den då befintliga situationen samt en vision för handeln 2015. På s. 21 anges i vilka situationer en förnyad handelsutredning ska göras samt att så ska ske senast 2015 som är året som handelsvisionen är inriktad på.

I den relativt sett nyligen antagna översiktsplanen finns inte någon tydlig belysning av hur frågan om planering av handel i Höganäs bör ske eller vilka begränsningar som kan vara aktuella att ta ställning till och därmed inte heller något motiv för att skilja på olika typer av handel. Direkt koppling till handelsutredningen från år 2010 saknas såvitt mark- och miljödomstolen kan finna.

Mark- och miljödomstolen kan inte heller i övrigt finna att det i planhandlingarna anges eller framgår några skäl för den precisering av handeln till att avse endast skrymmande varor som gjorts. Kommunen har heller inte i yttrande angett någon förklaring eller skäl för denna begränsning. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att den föreslagna detaljplanen inte är förenlig med 4 kap. 37 § PBL. Skäl finns därför att upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Övrigt

Vad de klagande i övrigt har anfört avseende att planen bland annat strider mot kommunens bostadsförsörjningsplan och barnkonventionen utgör enligt markoch miljödomstolens bedömning inte skäl att upphäva detaljplanen.

Sida 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2784-25

Sammanfattning

Mark- och miljödomstolen finner att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas på grund av att den precisering av handel till att avse endast handel med skrymmande varor, som gjorts i planbestämmelse, inte är förenlig med 4 kap 37 § PBL, på det sätt som anförts av de klagande. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 29 september 2025.

I domstolens avgörande har rådmannen Karin Fridell, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist.