MÖD 2000:10

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Koncessionsnämndens för miljöskydd beslut 1998-12-17, nr 203/98, se bilaga A

KLAGANDE

Karlit Aktiebolag, 556266-6510, 810 64 KARLHOLMSBRUK

Ombud

Advokaten OB

SAKEN

Tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamhet vid boardfabrik i Tierps kommun, Uppsala län

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen gör följande ändringar i Koncessionsnämndens beslut.

1. Karlit AB:s tillstånd enligt Koncessionsnämndens beslut 1985-11-08, nr 197/85, att förbränna färgavfall i bolagets panna för fastbränsleeldning samt därtill knutna villkor skall alltjämt gälla.

2. Miljööverdomstolen upphäver Koncessionsnämndens förordnande om uppskov enligt 21 § miljöskyddslagen av frågan om villkor för förbränning i fastbränslepannan av målat träavfall och färgspill samt därtill knutna utredningsålägganden U9, U10 och U11 och provisoriska föreskrifter P7 och P8.

3. Utredningen av sambanden mellan utsläppen av CO och PAH samt CO och totalkolväten (U8) skall redovisas till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen senast den 31 december 2000.

Miljööverdomstolen lämnar i övrigt bolagets överklagande utan bifall.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Karlit AB (bolaget) har framställt följande yrkanden.

1. Bolaget yrkar tillstånd i enlighet med beslut av Koncessionsnämnden 1985-11-08, nr 197/85, att förbränna färgavfall i bolagets panna för fastbränsleeldning, exklusive färgavfall som innehåller andra tungmetaller än titan. Om detta yrkande inte skulle bifallas yrkar bolaget i andra hand att Koncessionsnämndens beslut om upphävande av nu gällande tillstånd undanröjs i avbidan på att ett tillstånd till förbränning av färgavfall senare meddelas.

2. Bolaget yrkar att Koncessionsnämndens beslut om uppskov under en prövotid i frågan om förbränning av målat färgavfall och färgspill undanröjs liksom föreskriften om utredning enligt utredningspunkterna U 10 och U 11 samt att utredningen U9 kopplas till uppskovsbeslutet avseende frågan om slutliga villkor för punktutsläppen till luft.

3. Bolaget yrkar att Koncessionsnämndens beslut om uppskov under en prövotid med fastställandet av vilka villkor som slutligt skall gälla i fråga om utsläpp till vatten begränsas till att gälla utsläpp till vatten av spill- och spolvatten samt processvatten (bakvatten och eventuellt kondensvatten).

4. Bolaget yrkar att vad som i bullervillkoret 3 föreskrivits: "dock att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder efter den 1 januari 2004 inte får överstiga 45 dB(A) nattetid (kl. 22.00 - 07.00)" upphävs.

MÅLETS HANDLÄGGNING

Bolaget överklagade Koncessionsnämndens beslut enligt då gällande föreskrifter till regeringen i januari 1999. Regeringen inhämtade yttranden från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Uppsala län och Tierps kommun. Länsstyrelsen vidarebefordrade också till regeringen en skrift från Claus Volker med anledning av överklagandet. I juli 1999 överlämnade regeringen med stöd av 23 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (införandelagen) målet till Miljööverdomstolen för prövning.

Miljööverdomstolen har kungjort målet i Arbetarbladet och Upsala Nya Tidning. Det har inte kommit in några synpunkter med anledning av kungörelsen. Miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

Målet inleddes före miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999. Därför skall enligt 6 § införandelagen tillåtlighetsreglerna i miljöskyddslagen tillämpas, medan miljöbalkens bestämmelser skall reglera förfarandet.

UTREDNINGEN I REGERINGEN OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget, remissmyndigheterna och Claus Volker har anfört i huvudsak följande.

Bolaget

Förbränning av färgavfall

Bolaget har idag tillstånd att förbränna färgavfall i bolagets panna för fastbränsleeldning utan andra restriktioner än att sådant avfall inte får förbrännas som innehåller andra tungmetaller än titan. Bolaget har medgivit att nu gällande tillstånd får upphävas vid bifall till bolagets ansökan. Ansökan har bifallits vad gäller yrkandet om tillstånd att tillverka 168 000 ton träfiberskivor per år men inte beträffande yrkandet om tillstånd att förbränna färgavfall. Bolaget är alltså inte bundet av sitt medgivande om upphävande av nu gällande tillståndsbeslut. Laga grund för att mot bolagets bestridande återkalla tillståndet att förbränna färgavfall föreligger inte.

Bolaget kan inte godta Koncessionsnämndens skäl för att inte ge något nytt tillstånd till förbränning av färgavfall - att förbränningen bör behandlas som en villkorsfråga. Färgavfallet är ett bränsle i pannan. Frågan om särskilda villkor bör föreskrivas beträffande utsläppen får som Koncessionsnämnden föreskrivit vad gäller punktutsläppen till luft skjutas upp för avgörande efter utredning om sambanden mellan utsläppet av CO och PAH samt CO och totalkolväten.

Länsstyrelsen har vitsordat att andelen färg som kommer att brännas i pannan är mindre än 1 promille av den tillförda bränslemängden och har därför inte sett någon anledning att motsätta sig att nytt tillstånd lämnas i huvudsaklig överensstämmelse med det tillstånd som redan gäller. Det finns inga godtagbara sakskäl som talar mot denna ståndpunkt.

Det finns inget skäl att utreda möjligheterna att minska innehållet i färgen av från miljöskyddssynpunkt ej önskvärda komponenter (utredningsföreläggandet U 10) eller att utreda alternativ som kan föreligga för att på annat sätt ta hand om det målade träavfallet och färgspillet (utredningsåläggandet U 11). Utredningsåläggandet U 9 som avser sambandet mellan utsläppen av CO och PAH samt totalkolväten kan kopplas till den uppskjutna frågan om punktutsläppen till luft.

Utsläpp till vatten

Uppskovsbeslutet avseende utsläpp till vatten är inte utformat i överensstämmelse med redovisade beslutsskäl. I beslutsskälen har Koncessionsnämnden konstaterat att några föreskrifter inte erfordras beträffande sanitärt avloppsvatten, avloppsvatten från laboratorier, spillvatten från oljeavskiljare i fordonsverkstad, dagvatten, kylvatten, tätningsvatten, pannvatten och sotningsvatten. Detta måste innebära att Koncessionsnämnden ansett sig slutligt kunna avgöra frågan om behovet av villkor för dessa vatten. Som följd av detta borde själva uppskovsbeslutet ha inskränkts till att omfatta endast spill- och spolvatten samt processvatten (bakvatten och eventuellt kondensvatten).

Buller

Det är inte rimligt att ålägga bolaget att vidta bullerskyddande åtgärder utöver vad som redan utförts. Genom dessa åtgärder bör det vara möjligt att klara värdet 50 dB(A) nattetid, men för att komma till lägre nivåer måste ytterligare åtgärder vidtas vilka skulle innebära betydande kostnader. Andra åtgärder som är betydligt mer angelägna från miljösynpunkt måste prioriteras. Det har inte riktats några klagomål mot bullernivån. Ingenting talar för att en avvägning av vad som är angeläget från miljösynpunkt skulle komma att utfalla annorlunda därför att tidpunkten för eventuella åtgärder senareläggs till år 2003.

Yttranden m.m.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande. Det är rimligt att bolaget gör de utredningar Koncessionsnämnden föreskrivit innan slutlig ställning tas till förbränning av bl.a. målat träavfall. Några uttalade klagomål på buller i omgivningen har inte förekommit men ljudnivån bör på sikt reduceras till den nivå som normalt krävs för befintlig industriverksamhet.

Sammanfattningsvis har länsstyrelsen föreslagit att bolagets överklagande lämnas utan bifall, utom vad gäller tiden för redovisning av utredningspunkterna U 8 - 11 som enligt styrelsen bör kunna utsträckas till ett år efter beslutsdatum.

Naturvårdsverket har instämt i länsstyrelsens yttrande med tillägget att den uppskjutna frågan om villkor för utsläpp till vatten bör gälla allt vatten utom det sanitära avloppsvatten som leds till kommunens reningsverk.

Tierps kommun har hänvisat till vad kommunen angivit i tidigare yttranden (se s. 22 ff. i det överklagade beslutet).

Claus Volker har anfört att bolagets bullernivå upplevs som störande framför allt under den tid då man kan vistas utomhus på tomten. Han har vidare uttryckt oro över att bolaget använder formaldehyd och bränner färgrester.

Bolaget har i en slutskrift vidhållit sina yrkanden och grunder samt anfört att tiden för redovisning av relevanta prövotidsutredningar i enlighet med länsstyrelsens förslag bör utsträckas till ett år efter Miljööverdomstolens dom.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Förbränning av färgavfall

Koncessionsnämnden lämnade genom beslut 1985-11-08, nr 197/85, bolaget tillstånd att utöka målningen vid anläggningarna till att omfatta 16 miljoner m2 board. Nämnden uttalade därvid att färgavfall fick förbrännas i bolagets panna för fastbränsleeldning. Som villkor föreskrevs att sådan förbränning skall ske på sätt länsstyrelsen godkänner och att färgavfall som innehåller andra tungmetaller än titan inte får förbrännas. Vad Koncessionsnämnden sålunda föreskrev får uppfattas som ett tillstånd att förbränna färgavfall, vilket förknippades med vissa villkor.

Ett tillstånd enligt miljöskyddslagen kan mot tillståndshavarens bestridande endast upphävas efter framställning av Naturvårdsvårdsverket om en prövning enligt 23 § miljöskyddslagen. Någon sådan prövning har det inte varit fråga om i det föreliggande målet. Som bolaget har anfört saknas därför laga grund för att utan bolagets medgivande upphäva tillståndet i fråga.

Det är enligt Miljööverdomstolens uppfattning inte lämpligt att, såsom bolaget i första hand har yrkat, meddela ett nytt tillstånd till förbränning av färgavfall på grundval av utredningen i målet. Vidare saknas det anledning att ändra de villkor för sådan förbränning som gäller enligt 1985 års beslut.

Ovanstående innebär att förutsättningarna bortfaller för att uppskjuta frågan om att meddela villkor rörande vilka mängder och kvaliteter målat träavfall och färgspill som skall få förbrännas. Koncessionsnämndens uppskovsbeslut i den frågan med därtill knutna utredningsålägganden och föreskrifter skall således upphävas. Det får anses ligga inom ramen för länsstyrelsens befogenheter enligt det i 1985 års beslut angivna villkoret att fordra in det utredningsunderlag av bolaget som från tid till annan krävs för att länsstyrelsen skall kunna godkänna vilka typer av färgavfall som skall få förbrännas i pannan.

Redovisningen av utredningspunkten U 8 bör ske till miljödomstolen senast den 31 december 2000.

Utsläpp till vatten

När det gäller utsläppen till vatten avser bolagets överklagande frågan om omfattningen av uppskovsförordnandet, dvs. i vilken utsträckning olika delavlopp skall omfattas av förordnandet.

Koncessionsnämnden har i sitt beslut uppskjutit fastställandet av vilka villkor som slutligt skall gälla i fråga om utsläpp till vatten. Bolaget har ålagts att genomföra ett antal utredningar och att följa en provisorisk föreskrift till dess annat förordnas. Under rubriken "KONCESSIONSNÄMNDENS ÖVERVÄGANDEN", "Prövotid, föreskrifts- och villkorsfrågor m m" anför nämnden att det för vissa delavlopp inte fordras några föreskrifter.

Miljööverdomstolen uppfattar de något otydliga övervägandena så att nämnden inte funnit skäl att för prövotiden och till dess annat bestäms meddela några särskilda provisoriska föreskrifter för de angivna vattnen - vilket heller inte skett. Detta torde dock inte innebära att nämnden ansett sig slutligt kunna avgöra behovet av villkor i dessa delar.

Enligt Miljööverdomstolens uppfattning är det lämpligt att i samband med så omfattande utredningar och åtgärder som det är fråga om i det här fallet, lämna möjligheten öppen att kunna föreskriva slutliga villkor inom ett något bredare fält än vad som täcks av de mest centrala utredningsfrågorna. I det aktuella målet kan utredningarna komma att visa att det finns behov av villkor - t ex beträffande sättet för avledning - även för de delavlopp för vilka det inte lämnats några provisoriska föreskrifter.

De föreskrivna utredningarna är huvudsakligen inriktade på de mest förorenade delavloppen, dvs. spill- och spolvatten samt processvatten. Bolagets åligganden under prövotiden blir alltså inte mer betungande med den vidare omfattning av uppskovsförordnandet som Koncessionsnämnden föreskrivit än om omfattningen skulle begränsas enligt bolagets yrkande.

Miljööverdomstolen finner sammanfattningsvis att bolagets överklagande i frågan bör avslås.

Buller

Sedan 1974 har 45 dB(A) gällt som ekvivalent nattvärde för buller utomhus vid bostäder. I samband med komplettering av den nu aktuella ansökan under år 1997 konstaterades att värdet överskrids, och bolaget åtog sig att vidta åtgärder för att begränsa nattbullret till 50 dB(A). Med undantag för vissa uttalanden vid Koncessionsnämndens sammanträde angående de ungefärliga kostnader som skulle vara förknippade med att nå 45 dB(A), har det inte i målet redovisats någon utredning om förutsättningarna för att klara detta värde - varken i form av specificerade åtgärder eller i fråga om kostnader. Bolaget har alltså inte visat att det nu skulle vara omöjligt eller oskäligt att nå det sedan lång tid gällande bullervärdet. Miljööverdomstolen finner därför inte skäl att mildra villkoret.

_____________

Enligt 23 kap. 8 § miljöbalken får Miljööverdomstolens dom inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, hovrättsrådet Hans Karlbom och hovrättsassessorn Göran Starkebo, referent. Enhälligt.