MÖD 2000:29

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 1999-10-15 i mål nr M 347-99, se bilaga A

KLAGANDE

1. G-OL

2. EJ

3. IJ

MOTPARTER

1. EG

2. TW

SAKEN

Sanitär olägenhet

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut enligt följande.

G-OL, EJ och IJ förbjuds att hålla hundar på fastigheten XX 1:2 på närmare avstånd från bostadshuset på fastigheten XX 1:11 än 200 m.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gislaveds kommun skall, sedan målet överlämnats dit, bestämma tidpunkt för förbudets ikraftträdande samt pröva frågan om förbudet skall förenas med vite.

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

G-OL, EJ och IJ har yrkat att miljödomstolens dom upphävs och att till följd därav länsstyrelsens i Jönköpings län beslut 1999-01-29 skall stå fast.

EG och TW bar bestritt ändring.

Miljööverdomstolen har avgjort målet utan huvudförhandling enligt 23 kap. 6§ miljöbalken.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Parterna har som de får förstås i miljööverdomstolen åberopat i huvudsak samma omständigheter som vid miljödomstolen.

Som miljödomstolen angett skall målet enligt 6 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken prövas enligt bestämmelserna i den numera upphävda hälsoskyddslagen (1982:1080).

Miljööverdomstolen finner inte anledning att göra någon annan bedömning än den miljödomstolen gjort i fråga om hundgårdens lokalisering och i frågan om hundhållningen utgör sanitär olägenhet. I likhet med miljödomstolen finner miljööverdomstolen således att förutsättningar föreligger att meddela föreläggande enligt 18 § hälsoskyddslagen. Enligt 18 § hälsoskyddslagen får en miljö- och hälsoskyddsnämnd meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen skall efterlevas. Vidare föreskrivs i bestämmelsen att nämnden kan utsätta vite. I förevarande fall har miljödomstolen bifallit EGs och TWs förstahandsyrkande vid domstolen på så sätt länsstyrelsens beslut undanröjts och målet återförvisats till miljö- och hälsoskyddsnämnden för ny prövning med föreskrift att G-OL, EJ och IJ skall förpliktas flytta hundgården 200 meter från EGs och TWs fastighet och att beslutet förenas med vite.

Enligt miljööverdomstolen saknas stöd i hälsoskyddslagen för att meddela förelägganden som avser annat än åtgärder avseende en anläggning eller verksamhet på den plats där anläggningen eller verksamheten är belägen alternativt förbud mot anläggningen eller verksamheten på denna plats. Det saknas således lagligt stöd för att ålägga någon att flytta en anläggning eller en verksamhet till en annan plats.

Miljödomstolens dom kan inte uppfattas på annat sätt än att den, förutom att den innebär ett förpliktigande att flytta hundgården, innefattar ett förbud mot att ha hundgården närmare än 200 m från bostadshuset på fastigheten XX 1:11. Mot bakgrund av vad som sägs ovan och med den bedömning miljödomstolen gjort i sak borde EG och TWs talan ha bifallits på så sätt att endast förbud meddelats mot hundhållning närmare än 200 m från bostadshuset på fastigheten XX 1:11. Miljödomstolens domslut bör därför ändras i enlighet därmed.

Såväl tidpunkten för förbudets ikraftträdande som frågan om förbudet bör förenas med vite bör prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden som första instans.

______________________

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Eva Wagner, referent, och kammarrättsassessorn Johan Svensson. Enhälligt.