MÖD 2002:30

Täktavgift-----Länsstyrelsen hade debiterat ett företag täktavgift beräknad på total tillståndsgiven mängd grus. Efter överklagande ändrade miljödomstolen avgiften i enlighet med vad Naturvårdsverket hade yttrat i målet, nämligen utifrån den genomsnittliga uttagsmängden per år. Miljööverdomstolen uttalade att bestämmelsens lydelse inte ger utrymme för en annan tolkning än den som länsstyrelsen gjort och ändrade därmed miljödomstolens dom.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2001-04-23 i mål nr M 179-00, se bilaga A

KLAGANDE

Länsstyrelsen i Hallands län, 301 86 HALMSTAD

MOTPART

Kungs-Grus, Viking Johansson & Co AB, 556204-1615, Pl. 1555, 420 33 FJÄRÅS

Ställföreträdare

FW

SAKEN

Avgift enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av miljödomstolens dom fastställer Miljööverdomstolen Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 23 maj 2000, dnr 233-8710-98, att bestämma täktavgiften till 10 500 kr per år.

________________________

YRKANDEN M. M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Hallands län har yrkat att Miljööverdomstolen med upphävande av miljödomstolens dom fastställer länsstyrelsens beslut den 23 maj 2000 om avgift enligt 4 kap. 2 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Kungs-Grus, Viking Johansson & Co AB har bestritt länsstyrelsens yrkande.

DOMSKÄL

Parterna har i Miljööverdomstolen i allt väsentligt vidhållit vad de till stöd för sina ståndpunkter anförde vid miljödomstolen enligt vad som finns antecknat i dess dom.

Länsstyrelsen i Hallands län har tillagt följande. Den aktuella bestämmelsen måste tolkas efter sin lydelse och utan hänsyn till Naturvårdsverkets yttrande i målet. Tillståndsgiven mängd i förordningen kan inte avse annat än total tillståndsgiven mängd. En tolkning i enlighet med Naturvårdsverkets inställning kräver en författningsändring. Länsstyrelsen i Hallands län har frågat samtliga länsstyrelser om hur bestämmelsen tillämpas. Samtliga länsstyrelser utom en tar ut avgift beräknad på total tillståndsgiven mängd. Miljödomstolen har inte tillräckligt tagit hänsyn till de allmänna intressena, såsom full kostnadstäckning, administration m. m.

Miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Frågan i målet är om den årliga täktavgiften enligt 4 kap. 2 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall beräknas utifrån den totala tillståndsgivna mängden, på det sätt som Länsstyrelsen i Hallands län gjort, eller om beräkningen skall göras utifrån den genomsnittliga uttagsmängden per år. Miljööverdomstolen finner, oavsett vad som uttalats av Naturvårdsverket i målet, att bestämmelsens lydelse inte ger utrymme för någon annan tolkning än den Länsstyrelsen i Hallands län har gjort. Länsstyrelsen i Hallands läns beslut att bestämma avgiften till 10 500 kr per år skall därför fastställas.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Arne Kardell och Roland Halvorsen, referent, samt miljörådet Rolf Svedberg. Enhälligt.