MÖD 2002:33

Ansökan om befrielse från hämtning av hushållsavfall från en fritidsfastighet-----Klaganden uppgav att hon sällan vistades på sin fritidsfastighet och att det inte uppstod några sopor där. Hon tog med sig den mat som hon åt där och hon övernattade inte. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att klagandens vistelse på fastigheten kunde antas generera endast en sådan ringa mängd hushållsavfall att hon själv kunde ta hand om det på ett för miljön och människors hälsa betryggande sätt i enlighet med 2 kap. miljöbalken. Den lilla mängd hushållsavfall som det kunde bli fråga om ansåg MÖD inte heller svarade mot det behov av borttransport som normalt uppkommer vid användningen av en fritidsfastighet. Med hänsyn till detta ansågs särskilda skäl enligt 15 kap. 8 § 3 st. miljöbalken föreligga och dispens meddelades.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2001-01-10 i mål nr M 309-00, se bilaga

KLAGANDE

LR

MOTPART

Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun, Nämndhuset,

442 81 KUNGÄLV

SAKEN

Befrielse från sophämtning

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen bifaller, med upphävande av underinstansernas avgöranden, överklagandet och medger LR befrielse från sophämtning på fastigheten X 4:11, Kungälvs kommun.

_________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

LR har yrkat bifall till sin talan i miljödomstolen.

Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun har bestritt ändring.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 15 kap. 8 § miljöbalken skall varje kommun, med undantag av vad som kan finnas stadgat ifråga om producentansvar, svara för att dels hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen och dels hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas. När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldighet skall fullgöras skall, enligt bestämmelsen, hänsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares möjligheter att själva ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Enligt 15 kap. 11 § första stycket miljöbalken jämförd med 8 § tredje stycket samma kapitel skall det i kommunens renhållningsordning anges under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om hushållsavfall.

Oavsett vad som föreskrivs i kommunens renhållningsordning får kommunen, enligt 15 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken, i enskilda fall tillåta fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare att själva ta hand om avfall som uppkommit hos dem och som annars skall tas om hand av kommunen, om de kan göra detta på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön och det finns särskilda skäl för en sådan dispens.

LR har i målet uppgett i huvudsak följande. Hon är gammal och vistas sällan på sin fritidsfastighet, X 4:11, utan åker dit endast för att klippa gräset och ta hand om blommorna. Det uppstår inga sopor där. Hon tar med sig den mat som hon äter på fastigheten och hon övernattar inte. Hon har tidigare komposterat soporna eller tagit med sig dem hem.

Det LR uppgett om hur hon utnyttjar sin fritidsfastighet får godtas. Hennes vistelser på fastigheten kan antas generera endast en sådan ringa mängd hushållsavfall att hon själv kan ta hand om det på ett betryggande sätt med hänsyn till människors hälsa och miljön och till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken. Den lilla mängden hushållsavfall som det här kan vara fråga om svarar inte heller mot det behov av borttransport som normalt uppkommer vid användning av en fritidsfastighet. Med hänsyn härtill föreligger särskilda skäl för dispens enligt 15 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken. LRs överklagande skall därför bifallas.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Eva Wagner och Rose Thorsén, referent, miljörådet Inge Bodin och kammarrättsassessorn Malin Larsson. Enhälligt.