MÖD 2002:45

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-01-25 i mål nr M 143-01, se bilaga A

KLAGANDE

OAH

MOTPART

1. Miljönämnden i Göteborg, Box 360, 401 25 GÖTEBORG

Ombud

HE

2. BA

Ombud

Advokaten MM

SAKEN

Borttagande av stödmur av kreosotimpregnerade sliprar

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut.

2. OAHs och BAs yrkanden om ersättning för rättegångskostnader lämnas utan bifall.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

OAH har yrkat bifall till sin vid miljödomstolen förda talan.

Miljönämnden i Göteborg och BA har bestritt ändring.

Såväl OAH som BA har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. De har bestritt bifall till varandras ersättningsyrkande.

Parterna har i Miljööverdomstolen åberopat i huvudsak samma omständigheter som vid miljödomstolen. Miljööverdomstolen har hållit förhandling i målet samt syn på de berörda fastigheterna.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den fråga som Miljööverdomstolen har att pröva i målet är om den stödmur av kreosotbehandlade sliprar som finns på BAs fastighet i gränsen mot OAHs fastighet utgör en sådan belastning för människors hälsa eller miljön att BA skall föreläggas att avlägsna muren.

Av kemikalieinspektionens föreskrifter framgår att kreosotimpregnerat virke får användas av privatpersoner endast sedan 30 år förflutit efter det att impregneringen skedde. En tillåten användning av sådant virke förutsätter även att det finns ett behov av ett särskilt effektivt skydd. Så är exempelvis fallet när virket är nedgrävt eller på annat sätt fast anbringat i varaktig kontakt med fuktig mark eller vatten (KIFS 1998:8 9 kap. 33-34 §§).

Av utredningen i målet framgår att leverantören av sliprarna till muren har lämnat uppgift om att sliprarna är impregnerade med kreosot och att minst 30 år förflutit sedan de impregnerades. Det har inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta denna uppgift; att vissa av sliprarna kan framstå som obegagnade behöver inte betyda annat än att de inte utsatts för samma slitage som övriga. Med tanke på den tid som sålunda förflutit sedan impregneringen gjordes och då sliprarna delvis är nedgrävda och i övrigt åtminstone tidvis i varaktig kontakt med fuktig omgivning har BA inte på grund av kemikalieinspektionens föreskrift varit förhindrad att använda sliprarna för ändamålet.

Mot bakgrund av Kemikaliinspektionens föreskrift angående tillåtligheten för privatpersoner att använda sliprar och den bakomliggande kunskapen angående urlakning av kreosot utgår Miljööverdomstolen från att de av BA för stödmuren använda sliprarna typiskt sett inte utgör någon fara för omgivningen. Vid sådant förhållande och då varken utredningen i övrigt eller iakttagelser vid synen ger stöd för att det skulle förekomma någon giftspridning från sliprarna finner Miljööverdomstolen inte anledning anta att människors hälsa eller miljön är i fara på grund av muren. Miljödomstolens dom skall därför stå fast.

Av 20 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken framgår att bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall tillämpas i Miljööverdomstolen i förevarande mål. Några allmänna regler i förvaltningsprocesslagen om skyldighet för part att ersätta motpart för rättegångskostnader finns inte. Enligt praxis utgår som regel inte heller någon sådan ersättning. Miljööverdomstolen finner inte skäl att i detta mål förordna om ersättning för rättegångskostnader. Yrkandena om ersättning skall därför avslås.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Henrik Runeson och hovrättsassessorn Åsa Marklund BA. Enhälligt.