MÖD 2002:8

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingrätts, miljödomstolen, beslut 2001-06-26 i mål nr M 367-00, se bilaga A

KLAGANDE

Håfreströms Aktiebolag, 556058-6595, 464 82 ÅSENSBRUK

Ombud

Advokaten TN

SAKEN

Avvisad ansökan om tillstånd till ökad produktion vid Håfreströms pappersbruk i Melleruds kommun, Västra Götalands län, m.m.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Miljööverdomstolen avslår överklagandet

_____________________

YRKANDE I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Håfreströms AB (bolaget) har yrkat att miljödomstolens avvisningsbeslut skall undanröjas och målet visas åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning,

UTVECKLING AV TALAN

Bolaget har anfört i huvudsak följande.

Bolaget har idag tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till en årlig produktion av högst 160 000 ton bestruket papper. Ansökan avser tillstånd till en produktionsökning med 15 000 ton per år. Produktionsökningen avses bli genomförd med samma produktionsmedel som för nuvarande tillstånd.

Bolaget var vid ansökningstillfället väl medvetet om att införandet av miljöbalken medfört en diskussion om s.k. påbyggnadstillstånd. Diskussionen återfinns i förarbetena men satte inga spår i lagtexten.

Inom ramen för reglerna om tidigt samråd bedömde tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, att produktionsökningen inte på förhand kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med utgångspunkt från detta beslut förbereddes ansökan utan ytterligare samråd.

Eftersom en tillståndsgiven produktionsvolym utgör ett tak för verksamheten måste varje förändring föregås av en tillståndsprövning oavsett hur liten ändringen är. Även om systemet med påbyggnadstillstånd kritiseras i förarbetena till miljöbalken föreligger inget totalt stopp för prövning av sådana yrkanden. Därför upptogs bara yrkandet om produktionsökning i ansökan. Huruvida detta yrkande på anförda skäl och gjorda utredningar kunde rymmas inom det tillåtna området kan bara en sakprövning ge svar på.

22 kap. 2 § miljöbalken reglerar uttömmande på vilka grunder en ansökan kan avvisas. En ansökan får enligt nämnda lagrum avvisas bara om den är ofullständig och bristen så väsentlig att ansökan inte kan ligga till grund för prövning. Ansökan uppfyller de krav som anges i 22 kap 1 § miljöbalken. Miljödomstolen har inte i något avseende angett att ansökan är bristfällig. Kompletteringsföreläggandet avsåg en argumentering för rätten att få en ansökan om påbyggnadstillstånd prövad. Ett yrkande om påbyggnadstillstånd får således inte avvisas utan skall prövas i sak.

En mindre ändring behöver inte föranleda att hela tillståndsfrågan tas upp till en ny samlad prövning. Den kunskap länsstyrelsen besitter om verksamhetens och produktionsökningens inverkan på miljön grundad på åtskilliga års tillsynsarbete måste tillmätas stor betydelse vid bedömning av frågan om ansökan avser en mindre ändring. Även denna bedömning måsta ske inom ramen för en sakprövning.

Den svenska rättsordningen bygger på principen att varje rättssubjekt har rätt att få ett yrkande prövat av domstol om ansökningshandlingen uppfyller de formella krav som ställts i varje enskilt fall och om inte lag eller annan författning förbjuder prövningen. Ansökningshandlingen innehåller alla de uppgifter som krävs enligt 22 kap. 1 § miljöbalken. Det finns ingen lagregel eller annan författning som förbjuder prövning av ett yrkande om tillstånd till produktionsökning utan en ny samlad prövning av verksamheten.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Bolagets ansökan avser tillstånd till en ökning av tidigare tillståndsgiven produktion från 160 000 ton per år till 175 000 ton per år. Frågan är hur prövningen skall ske, dvs. om ett s.k. påbyggnadstillstånd kan meddelas eller om en samlad prövning av hela verksamheten skall genomföras.

Som miljödomstolen framhållit bör huvudprincipen vid tillståndsprövning enligt miljöbalken i fall som detta vara att en samlad prövning av hela verksamheten genomförs. Miljööverdomstolen delar också miljödomstolens bedömning att det kan finnas skäl som motiverar att undantag görs från huvudprincipen och som alltså motiverar att en produktionsökning tillståndprövas för sig. Några sådana skäl finns inte i detta fall.

Miljööverdomstolen delar således miljödomstolens uppfattning att den ansökta produktionsökningen inte bör prövas för sig. Miljödomstolen har företagit den prövning som varit påkallad. Att domstolen sedan i stället för att avslå bolagets ansökan avvisat denna torde sakna betydelse.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2002-02-18

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Anders Holmstrand och Eva Wagner, referent, samt miljörådet Rolf Svedberg. Enhälligt.