MÖD 2003:107

Ansökan om förlängning av arbetstid nu fråga om jäv -----Två sakkunniga ledamöter i miljödomstolen hade tidigare haft funktioner – som miljövårdsdirektör vid länsstyrelsen resp. som ledamot i Bräcke kommunstyrelse – som gjort att de kommit i kontakt med det aktuella kraftverksprojektet. Miljööverdomstolen (MÖD) bedömde att deras tidigare positioner i förhållande till olika beslut om kraftverksprojektet var sådana att det fanns anledning till tvivel på deras opartiskhet i målet. På grund av jäv har de därmed varit förhindrade att delta i handläggningen av målet. Domen undanröjdes och återförvisades för fortsatt behandling.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-02-21 i mål nr M 122-02, se bilaga

KLAGANDE

Ljungåfors Kraft Aktiebolags konkursbo, 556408-6469, c/o advokaten MC

Ombud

WJ

SAKEN

Ansökan om förlängning av arbetstid m.m.; nu fråga om jäv

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom och visar målet åter till miljödomstolen för fortsatt behandling.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Ljungåfors Kraft Aktiebolags konkursbo har yrkat bl.a. att Miljööverdomstolen skall undanröja miljödomstolens dom på grund av jäv och visa målet åter dit för fortsatt behandling.

Miljödomstolen har yttrat sig över jävsinvändningen.

Sedan bolaget försatts i konkurs genom beslut av Sundsvalls tingsrätt den 24 mars 2003, har konkursförvaltaren meddelat att konkursboet inträder som sökande i konkursbolagets ställe.

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Konkursboet har till stöd för jävsinvändningen anfört i huvudsak följande.

Den sakkunnige ledamoten MD har ett förflutet som miljövårdsdirektör på länsstyrelsen i Jämtlands län. Han var närvarande när projektet första gången presenterades för länsstyrelsen under våren 1991. Länsstyrelsen intog en negativ hållning till projektet redan från början, och det är framför allt miljövårdsenheten som under projektets handläggning motarbetat detta.

Motståndet mot projektet kulminerade i ett beslut den 24 juni 1996. Genom beslutet meddelade länsstyrelsen med stöd av 11 § naturvårdslagen förbud

mot att anlägga det tillståndsgivna vattenkraftverket eller utföra förberedelser för detta såsom t.ex. skogsavverkning, grävning och schaktning. I handläggningen av beslutet deltog bl.a. MD.

Mot bakgrund härav anser konkursboet att MD varit starkt påverkad av sin tidigare roll på länsstyrelsen. Det förhållandet att MD har varit involverad i ärendet under en stor del av 1990-talet gör honom högst olämplig som sakkunnig ledamot i det aktuella målet.

Den andre sakkunnige ledamoten, CHH, sitter i kommunstyrelsen för Bräcke kommun. Det är kommunen som tillsammans med länsstyrelsen har varit den som visat det största motståndet mot tillkomsten av kraftverket.

YTTRANDE AV MILJÖDOMSTOLEN

Ordföranden har yttrat följande. Målet avgjordes utan huvudförhandling med rättens ordförande som föredragande. Inför föredragningen informerades rättens övriga ledamöter i korthet om vad målet avsåg. På fråga från honom uppgav dessa att någon jävsgrund inte förelåg.

Den sakkunnige ledamoten MD har yttrat följande. Han slutade sin tjänstgöring vid länsstyrelsen i juli 1998 och har sedan dess inte haft någon verksamhet kopplad till myndigheten. Arbetet inom miljövården på länsstyrelsen har givetvis medfört att han aktivt arbetat för att stärka miljövårdens roll i samhällsutvecklingen. Detta har också kommit att gälla utbyggnaden av nya kraftverk. Hans kompetens på miljövårdsområdet har också medfört att han engagerats som sakkunnig vid miljödomstolen. - Det aktuella målet avser frågan huruvida en i grunden olaglig verksamhet skall tillåtas fortsätta eller inte. Miljöfrågan är i detta fall helt försumbar, eftersom tillåtligheten till utbyggnaden redan har avgjorts av Vattenöverdomstolen. Av den anledningen har hans tidigare ställningstagande i ärendet som tjänsteman på länsstyrelsen inte påverkat miljödomstolens dom i det aktuella målet. - Hans uppgift i miljödomstolen är i första hand att företräda och bevaka miljöintressena från mera generella utgångspunkter. Detta har också varit hans tidigare roll på länsstyrelsen. Tidigare ställningstaganden i ärenden av aktuellt slag kan därför inte läggas till grund för att en jävssituation skall anses råda. Hans verksamhet på länsstyrelsen är dessutom sedan många år avslutad.

Den sakkunnige ledamoten CHH har yttrat följande. Han har som ordinarie ledamot i Bräcke kommunstyrelse fram till den 31 december 2002 inte deltagit i något beslut som ensidigt från kommunens sida inneburit hinder för kraftverksutbyggnaden. - Han deltog inte i avgörandet genom vilket vattendomstolen avslog ansökan om tillstånd till kraftverksutbyggnaden. Däremot deltog han vid handläggningen av målet sedan Vattenöverdomstolen återförvisat det till vattendomstolen för fastställande av villkor för tillståndet. - Han är från och med innevarande mandatperiod, som avser åren 2003-2006, enbart ersättare i kommunstyrelsen och har ännu inte tjänstgjort i den egenskapen. - Han varken har eller har haft någon negativ inställning personligen till kraftverket och har inte heller låtit sig påverkas av kommunstyrelsens majoritet. Det faktum att han inte avstod från att tjänstgöra när villkoren för tillståndet skulle fastställas är ett uttryck för hans ambition att i egenskap av nämndeman i vattendomstolen alltid verka objektivt och obundet i målet. - Vad gäller hans medverkan som sakkunnig i det aktuella målet kan han inte se vad en ersättareplats i kommunstyrelsen har för betydelse i sammanhanget, eftersom målet gäller en ansökan om förlängning av arbetstiden. Miljödomstolens dom grundas ju på gällande lagstiftning som tillsammans med tillgängliga rättsfall avseende liknande fall innebär att utgången inte kan bli någon annan än den som meddelades.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Det har i rätt tid gjorts jäv mot de båda sakkunniga ledamöter som deltog i miljödomstolens avgörande, MD och CHH. Konkursboet har hävdat att de i andra funktioner kommit i kontakt med kraftverksprojektet i Ljungån och att de därför inte borde ha fått ta del i miljödomstolens prövning av frågorna om förlängning av arbetstiden för projektet m.m. MD har fram till juli 1998 varit miljövårdsdirektör vid länsstyrelsen, medan CHH fram till utgången av år 2002 var ordinarie ledamot i Bräcke kommunstyrelse, där han numera är ersättare.

När det gäller deras tidigare kontakter med kraftverksprojektet framgår följande. På ansökan av Bräcke kommun och Bräcke naturskyddsförening förordnade länsstyrelsen den 24 juni 1996 med stöd av 11 § naturvårdslagen (1964:822) om förbud mot att anlägga vattenkraftverket i Ljungån eller utföra förberedelser för detta genom exempelvis skogsavverkning, grävning och schaktning. Kommunens och naturskyddsföreningens syfte med ansökan var att utverka en tidsfrist för att bl.a. utreda förutsättningarna att bilda ett naturreservat för Gimån och Ljungån.

MD deltog i handläggningen av länsstyrelsens ärende. Det beslut som fattades enligt naturvårdslagen kan visserligen inte anses i processuell mening gälla samma sak som målet vid miljödomstolen. Beslutet fick ändå direkt betydelse för bolagets möjlighet att genomföra just det kraftverksprojektet som också det nu aktuella målet om förlängning av arbetstid m.m. gäller. Vid bedömning efter en objektiv måttstock får det därför anses föreligga ett befogat tvivel om MDs opartiskhet i målet vid miljödomstolen.

Bräcke kommun har varit en av sökandena i ärendet om förbud enligt naturvårdslagen. Kommunen har således - i vart fall i ett tidigare skede - gjort ett ställningstagande av betydelse för kraftverksprojektets genomförande. CHH har intagit en framträdande position i kommunen, låt vara att han enligt egen uppgift inte tagit del i något beslut som ensidigt inneburit något hinder för utbyggnaden av bolagets kraftverk. Det utesluter emellertid inte att hans inställning till en förlängning av arbetstiden m.m. kan ha påverkats av hans uppdrag hos kommunen. Även i CHHs fall finns det därför anledning till objektivt grundande tvivel om hans opartiskhet.

Miljööverdomstolens slutsats blir därmed att det beträffande båda de sakkunniga ledamöterna har förelegat särskilda omständigheter, som har varit ägnade att rubba förtroendet till deras opartiskhet i målet vid miljödomstolen ( 4 kap. 13 § 10 rättegångsbalken). De har därför på grund av jäv varit förhindrade att delta i handläggningen av målet. Den överklagade domen skall följaktligen undanröjas och målet visas åter till miljödomstolen för fortsatt behandling.

Detta beslut får enligt 54 kap. 8 § rättegångsbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Gudmund Toijer, referent, Arne Kardell och Lars Dirke samt hovrättsassessorn Inge Karlström. Enhälligt.