MÖD 2003:121
Förbud mot uppförande av radiomast-----Länsstyrelsen i Dalarna hade förbjudit uppförandet av en radiomast på Sollerön med hänvisning till att masten skulle skada riksintressena i området (kulturmiljön och naturmiljön). Förbudet upphävdes av miljödomstolen. Efter överklagande av länsstyrelsen fastställde Miljööverdomstolen det ursprungliga förbudet och uttalade att det som framkommit i målet talade för att mastanläggningen skulle komma att skada riksintressena i området för i första hand kulturmiljövård men även naturvård. Det kunde även hållas för troligt att andra möjligheter än den valda placeringen stod till buds för nätbolaget för etablerandet av ett telenät på Sollerön, men någon utredning om möjliga alternativ hade inte presenterats. Vid en sammantagen bedömning fann därför domstolen att intresset av att värna om det kulturhistoriskt intressanta området vägde tyngre än nätbolagets intresse av att få uppföra mastanläggningen på platsen.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-04-16 i mål nr M 68-03, se bilaga A
KLAGANDE
Länsstyrelsen i Dalarnas län
MOTPART
Svenska UMTS-nät AB genom
AKTELO AB
Ombud
LH
SAKEN
Förbud mot uppförande av radiomast
_________________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsens i Dalarnas län beslut den 30 december 2002.
_________________________
YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Dalarnas län har yrkat att Miljööverdomstolen med upphävande av miljödomstolens dom fastställer länsstyrelsens beslut av den 30 december 2002.
Svenska UMTS-nät AB (nätbolaget) har bestritt ändring.
Miljööverdomstolen avgör, efter att ha hållit syn på Sollerön, målet utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna har utöver vad som anförts vid miljödomstolen tillagt i huvudsak följande.
Länsstyrelsen
En mast på den föreslagna platsen skadar påtagligt riksintressena för natur- och kulturmiljövården på Sollerön. Några alternativa placeringarna där skadan på riksintressena skulle bli mindre än med den aktuella placeringen har inte presenterats av nätbolaget. Inte heller har nätbolaget redovisat skäl för att just den platsen har valts. Lokaliseringen är från kulturmiljövårdssynpunkt den sämsta tänkbara mitt i ett område med bl.a. talrika odlingsrösen, stensträngar och åkerhak, dvs. i den typ av miljö som är en av grunderna för riksintresset för kulturmiljövård. De agrara lämningarna som mastanläggningen gör fysiska ingrepp i, är ett fast fornlämningsområde med Solleröns äldsta och bäst bevarade agrarhistoriska lämningar. - Sollerön är också av riksintresse för naturvården. Norr om den centrala bebyggelsen på ön utbreder sig ett öppet och kuperat odlingslandskap med vidsträckta vyer. En mast på den föreslagna platsen skulle synas alltför väl och därigenom orsaka påtaglig skada på riksintresset. Till detta kommer att ön även ingår i den nationella planen för bevarandet av odlingslandskapet. Även ur detta perspektiv är den föreslagna placeringen inte acceptabel. En annan placering av en eller flera master inom det område som utpekas som riksintresse leder inte självklart till att detta intresse kommer till skada. Någon annan placering har emellertid länsstyrelsen inte haft anledning att pröva eftersom något förslag inte lämnats från nätbolaget.
Nätbolaget
Det har redovisats åtminstone en alternativ placering, nämligen i tornet på Sollerö kyrka, som dock avvisats av kyrkorådet. Oavsett placering kommer en eller flera mindre master på Sollerön i konflikt med kultur- och naturvårdsintressena. En mast i det öppna landskapet norr om gravfältsområdet kommer i än högre grad att skada riksintresset för kulturmiljövård. Ett västligt eller sydligt alternativ innebär att masten ändå kommer att placeras inom riksintresseområdet för naturvård och friluftsliv.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Miljööverdomstolen har vid synen fått utpekat i landskapet det som gör området där masten avses placeras kulturhistoriskt intressant. Det som därvid och i övrigt framkommit talar för att mastanläggningen kommer att skada riksintressena för i första hand kulturmiljövård men även naturvård. Det kan hållas för troligt att andra möjligheter än denna placering står till buds för nätbolaget när det gäller behovet att etablera ett telenät på Sollerön, men någon utredning om möjliga alternativ har inte presenterats.
Miljööverdomstolen finner vid anförda förhållanden att intresset av att värna om det kulturhistoriskt intressanta området väger tyngre än nätbolagets intresse av att få uppföra mastanläggningen just där. Miljödomstolens dom skall därför upphävas och länsstyrelsens beslut fastställas.
Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand och Rose Thorsén, referent, fastighetsrådet Anders Dahlsjö samt adjungerade ledamoten Jan Darpö. Enhälligt.