MÖD 2003:52

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, beslut 2003-03-17 i mål nr 54-03, se bilaga A

KLAGANDE

Rådasand AB, Rullagergatan 9, 415 26 GÖTEBORG

Ombud

Jur. kand. EE

MOTPARTER

Se bilaga B

ANNAN PART

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 542 85 MARIESTAD

SAKEN

Tillstånd till grustäkt, nu fråga om verkställighetsförordnande

MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens beslut.

_____________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Rådasand AB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens beslut, interimistiskt förordnar att bolaget omedelbart får ta av länsstyrelsen meddelat täkttillstånd i anspråk.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till bolagets yrkande.

Motparterna har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har till grund för sitt överklagande anfört bl.a. följande.

Det har bedrivits täktverksamhet i det aktuella området sedan början av 1900-talet. Det har funnits olika exploatörer, men Rådasand AB är det enda bolag som bedrivit verksamhet i området under de senast 40 åren. En av de grundläggande tankarna bakom den täktplan som skapades över täktområdet 1979 var att bolaget som enda kvarvarande exploatör skulle ta ett samlat grepp avseende brytningen och ansvara för efterbehandlingen.

Bolagets verksamhet baseras på framtagande av en unik specialsand. Den s.k. Rådasanden är av SGU och Naturvårdsverket klassad som att vara av riksintresse enligt 3 kap. 7 § miljöbalken. Rådasanden uppfyller t.ex. extrema krav på renhet, torrhet, fältspatsandel, kornform, kornfördelning, sintringstemperatur och expansion vid upphettning. Mot bakgrund av dessa egenskaper är Rådasanden ett mycket bra alternativ när det gäller att motverka sprickgrader i samband med gjutning, utan att andra gjutdefekter uppkommer. De egenskaper Rådasanden besitter återfinns inte i någon annan täkt i Sverige.

Eftersom Rådasanden är unik kan de få, men stora, verksamheter som använder sanden i sina processer inte ersätta Rådasanden med annan sand utan stora tekniska inkörningsproblem och kostnader för import av specialsand. Blir de berörda verksamheterna tvingade att genomföra förändringar till följd av att bolaget inte kan fortsätta sin verksamhet fordras omfattande anpassning av verksamheternas processer till ny specialsand. Då de erforderliga förändringarna innebär stora kostnader är det högst osannolikt att verksamheterna kommer att ändra sina processer ännu en gång till följd av att bolaget senare kan återuppta sin verksamhet.

Bolagets förra tillstånd löpte ut den 31 december 2002. Erhåller bolaget inte interimistiskt förordnande, innebär det således mycket långtgående konsekvenser för bolagets verksamhet. Verksamheten bedrivs idag uteslutande med tidigare utbrutet, processat och lagat material och mängden av detta material minskar i snabb takt. Bolaget klarar inte de ekonomiska konsekvenserna av ett längre stillestånd. Enligt Lidköpings kommuns beräkningar påverkar dessutom ett stillestånd i bolagets verksamhet omkring 300 arbetstillfällen inom Lidköpings kommun.

Ett ianspråktagande av länsstyrelsens tillståndsbeslut innebär begränsade miljömässiga risker. Inhämtade yttranden påvisar entydigt att det saknas grund för de farhågor som framförts i inkomna yttranden. Samtliga invändningar som framförts mot ett fortsatt täkttillstånd har beaktats av länsstyrelsen i villkoren. Dessa risker skall vägas mot de katastrofala följder en fortsatt avbruten täktverksamhet skulle få för bolaget.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har anfört bl.a. följande. Länsstyrelsen anser att Miljööverdomstolen skall ändra miljödomstolens avgörande så att verkställighetsförordnande nu medges. Materialet är av stor betydelse för regionens näringsliv, ett avbrott i produktionen medför stora omställningsproblem för bl.a. motortillverkningen inom bilindustrin. Brytningen i området har pågått sedan lång tid och tillstånd har funnits sedan tillståndsplikten infördes i naturvårdslagen. Under denna tid har verksamheten kunnat bedrivas utan att påverkan på grundvattnet i kommunens vattentäkt kunnat påvisas. Länsstyrelsen anser att en fortsatt brytning under prövningstiden för överklagan inte hotar grundvattnet ytterligare och inte heller påverkar områdets övriga värden väsentligt. Lidköpings kommun har inte heller överklagat tillståndet. Länsstyrelsen anser fortfarande att brytningen av det som riksintresse utpekade materialet, bör medges. Materialet i täkten har fram till nu i stor grad använts för kvalificerade ändamål. I den här täkten kan ett avbrott i produktionen, om än tillfälligt under prövotiden för överklagan, innebära negativa effekter ur samhällsperspektivet. Kunderna blir vid ett stopp tvungna att ställa om produktionen efter andra sandkvaliteter, eventuellt kan import av sand bli aktuellt. Om tillstånd senare meddelas efter överprövning, kan de ibland höga omställningskostnaderna få till effekt att kunderna inte vänder tillbaka till bolaget. Materialet från den här täkten riskerar då att säljas till mindre kvalificerade ändamål. Länsstyrelsen befarar alltså att ett avbrott kan medföra att riksintresset tillgodoses i mindre grad efter att överklagan av tillstånd till täkt avgjorts, även om beslutet blir till sökandens förmån.

Länsstyrelsen finner att nu gällande lag, eller tolkning av lagen, medför bekymmer för materialförsörjningen i samhället. Detta då ett tillstånd till täkt inte vinner laga kraft förrän efter det att överklagningar har drivits till högsta instans, vilket i realiteten innebär en fördröjning på upp till ett par år.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

AL m.fl.har anfört bl.a. följande. Som föräldrar till barn i Råda skola värnar vi om miljön i våra barns närhet. Täktverksamheten medför bestående skador på omgivningen. Bolaget gräver bort stora sandmängder och till följd av detta förstörs den fina kultur- och naturmiljön i anslutning till skolan och den vackra 1100-tals kyrkan. Fortsätter täktverksamheten betyder det att skolan snabbt kommer att ligga på kanten av ett industriområde. Barnens säkerhet äventyras ju närmare täktverksamheten kommer. Närheten till skola och bebyggelse gör att det är helt olämpligt att bedriva täktverksamhet på platsen. Det skulle få katastrofala följder om täktverksamheten fortsätter med tanke dels på barnens säkerhet, dels på natur- och kulturmiljön som är av mycket stor betydelse för våra barn nu och i framtiden.

G H m.fl.har bl.a. anfört följande. Täktverksamheten medför otvetydigt bestående skador på omgivningen. Råda ås är en unik geologisk formation. Den sand som grävs ut och forslas bort går aldrig att ersätta. Påståendet att ett stillestånd skulle påverka 300 anställda kan ifrågasättas. Bolagets platschef har uttalat sig, och har då sagt att antalet anställda är ca. 22 st. Bolaget gör också en stor sak av att verksamheten pågått under en längre tid, ända sedan 1900-talets början. Detta är dock irrelevant eftersom verksamheten då var mycket begränsad och hölls på behörigt avstånd från bebyggelsen i Råda samhälle.

U G m.fl.har bl.a. anfört följande. Bolaget har uppgett att dess kunder vid ett stillestånd kan komma att anpassa sina processer till ny specialsand. Detta uttalande visar att gjuterierna och de övriga verksamheterna uppenbarligen kan ställa om till annan gjutsand/sand. Därmed är sanden i Råda inte unik ur naturresurssynpunkt och dess utpekande som riksintresse borde sakna laglig grund. Bolaget påstår att man företett utredningar i ärendet som visar att täktverksamheten inte medför några bestående skador på omgivningen. Påståendet är anmärkningsvärt. Hela omgivningen blir skadad när man tar bort gruset och lämnar efter sig en stor djup grusgrop som tillsammans med tidigare täktverksamhet blir en gigantisk jättegrop. Hela Råda ås har av Naturvårdsverket i beslut den 7 februari 2000 bedömts utgöra riksintresse för naturvård och bör därför skyddas. Grundvattnet kan komma att påverkas eller skadas. Lidköpings kommun tar en viss mängd vatten från åsen som fungerar som en vattenreserv. Den skog som skulle försvinna vid fortsatt täktverksamhet utgör idag en skyddsbarriär mot buller, damm, flygsand och avgaser. Naturen med sin rika flora och fauna försvinner vid brytning. Kulturmarken på åsen är värdefull, eftersom man i området har funnit lerskärvor från gravurnor från forntiden. Vidare används området idag av en stor mängd kommuninvånare som rekreationsområde. Råda ås är den enda stora höjd som Lidköpings kommun har.

Svenska Naturskyddsföreningen har bl.a. anfört följande. Verkställighetsförordnanden kan inte aktualiseras för en täktverksamhet enligt miljöbalken och dess förordningar. Därmed kan konstateras att huvudregeln vad gäller täktverksamhet är att ett täkttillstånd inte skall få tas i anspråk förrän det vunnit laga kraft. Regleringen är helt logisk eftersom täktverksamhet är fråga om irreversibla ingrepp i naturen, dvs. ett utnyttjande av naturtillgångar som är oåterkalleligt. Det finns emellertid, som sökanden påpekat och vill utnyttja, en teoretisk möjlighet för miljödomstolen att ändå förordna interimistiskt att ett täkttillstånd får tas i anspråk innan det vunnit laga kraft. En sådan möjlighet, som i sig är ett avsteg från den ekologiskt hållbara huvudregeln, måste tillämpas restriktivt. Länsstyrelsens beslut är mycket bristfälligt i fråga om miljöpåverkan, inte minst frågan om påverkan på grundvattenförhållandena. Att få tillstånd att bedriva täktverksamhet i ett vattenskyddsområde och på ett sätt som kan komma att påverka känslig naturmiljö och omintetgöra möjligheten för kommande generationer att använda råvaran för mer hållbara ändamål är som tur är inte någon självklarhet enligt svensk miljölagstiftning. Allmänheten och naturmiljön skall därmed numera inte stå risken för att bolaget inte innan det förra täkttillståndet löpte ut hade ett lagakraftvunnet tillstånd till täktverksamhet i detta känsliga område klart.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att 28 § förvaltningsprocesslagen är tillämplig i denna typ av mål och att denna bestämmelse kan tillämpas av en miljödomstol för att förordna att en länsstyrelses tillstånd till en täkt skall gälla omedelbart utan hinder av att tillståndsbeslutet inte vunnit laga kraft.

Bolaget har som skäl för sitt yrkande om verkställighet bl.a. angett att det är mycket osäkert om bolaget ekonomiskt klarar ett fortsatt uppehåll i verksamheten. Det finns inte anledning att betvivla bolagets uppgift.

Miljööverdomstolen konstaterar att det är en omfattande täktverksamhet som avses bedrivas i närheten av skola, kyrka och bostadsbebyggelse. Ett stort antal närboende inklusive den lokala miljönämnden har ifrågasatt tillåtligheten. Deras invändningar framstår som befogade och skall beaktas i tillåtlighetsprövningen, och Miljööverdomstolen kan därför konstatera att starka intressen står mot varandra. Mot bakgrund härav är det i det läge målet nu befinner sig i inte möjligt att bedöma utgången av miljödomstolens kommande prövning. Av det skälet bör ett verkställighetsförordnande nu inte meddelas.

Av handlingarna i målet framgår att miljödomstolen planerar att hålla muntlig förhandling inom en snar framtid. Bolaget har då möjlighet att hos miljödomstolen åter aktualisera sin begäran om verkställighetstillstånd.

Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Marinette Andersson, referent, och hovrättsassessorn Anna Förander. Enhälligt.