MÖD 2003:65
Tillstånd att utföra en enskild avloppsanläggning-----Miljönämnden hade vägrat tillstånd till uppförandet av en enskild avloppsanläggning med hänvisning till att avståndet till den skyddsvärda sjön Sommen var mindre än de 50 meter som kommunen normalt tillämpade som riktlinje. Beslutet upphävdes av länsstyrelsen. Miljööverdomstolen uttalade att den riktlinje som kommunen tillämpade skulle ställas mot övriga beaktansvärda faktorer i målet bl.a. att det var fråga om nyanläggning av en avloppsanläggning för toalettvatten och att det fanns en beaktansvärd risk för förorening av Sommen. Eftersom de kostnader som var förenade med en alternativ lösning på avloppsfrågan inte ansågs vara orimliga fastställdes miljönämndens förbud.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2001-10-24 i mål nr M 196-01,
se bilaga A
KLAGANDE
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Boxholms kommun, 595 80 MJÖLBY
MOTPART
KK
SAKEN
Tillstånd enligt miljöbalken att utföra enskild avloppsanläggning
_________________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av miljödomstolens dom fastställer Miljööverdomstolen Miljö- och hälsoskyddsnämndens i Boxholms kommun beslut 2000-08-22 (§ 46) att inte lämna tillstånd till enskild avloppsanläggning på fastigheten XX i Malexanders församling.
_________________________
YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Boxholms kommun (miljönämnden) har yrkat att nämndens beslut att avslå KKs ansökan om utförande av en avloppsanläggning på fastigheten XX i Malexanders församling skall kvarstå. Kaj Karlson har bestritt ändring.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna har i Miljööverdomstolen åberopat i huvudsak samma omständigheter och utredning som vid länsstyrelsen och miljödomstolen samt tillagt bl.a. följande. Miljönämnden: Fastigheten har under senare tid använts för fritidsboende. KK har flyttat dit permanent efter det att ansökan om avloppsanläggningen gjordes. Det har tidigare inte funnits någon vattentoalett i huset och vattenförbrukningen har varit mycket begränsad. Förhållandena med permanent boende, vattentoalett och dagens vattenförbrukning kan därför inte ses som befintliga. Avståndet till Sommen är litet vid den föreslagna infiltrationsplatsen. Grundvattenytan under infiltrationsbädden ligger högt och markmaterialet är genomsläppligt. Infiltration på platsen kan därför inte ske utan risk för påverkan på sjöns vatten, vilket även gäller med förhöjd markbädd. Den tillståndsprövning som skett har gällt en avloppsanläggning med det utförande som angetts i ansökan. Eftersom det inte har inkommit någon ansökan om annat utförande har miljönämnden inte givits möjlighet att pröva andra tekniska lösningar. Att pumpa avloppsvattnet till en plats med tillräckligt skyddsavstånd kan vara ett sådant alternativ, liksom paketreningsverk eller separat urinhantering. Även separat omhändertagande av toalettavfall i kombination med infiltration av BDT- vatten kan komma ifråga. Merkostnaderna för sådana ytterligare skyddsåtgärder är rimliga i förhållande till nyttan för miljön.
KK: Eftersom byggförbud råder inom 150 meters avstånd från Sommen kommer skyddsavståndet för byggande av avloppsanläggningar att automatiskt följas i framtiden. När det gäller strandnära äldre bebyggelse måste emellertid hänsyn tas till de geografiska förutsättningarna och dispens ges när en fullgod infiltration byggs enligt Naturvårdsverkets anvisningar.
MILJÖÖVERDOMSTOLEN DOMSKÄL
Miljööverdomstolen delar miljödomstolen bedömning att den av kommunerna vid Sommen antagna riktlinjen om minst 50 meters skyddsavstånd skall ställas mot övriga faktorer som bör beaktas vid prövningen i det enskilda fallet.
Vid denna prövning konstaterar Miljööverdomstolen att KKs ansökan avser en helt ny avloppsanläggning för omhändertagande av såväl BDT-vatten som toalettvatten. Enligt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken (2 kap. 3 och 7 §§) kan det då krävas att han vidtar de skyddsåtgärder, iakttar de begränsningar och vidtar de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att skydda miljön i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Av utredningen i målet får anses framgå att avloppsanläggningens placering på fastigheten medför att infiltration av avloppsvatten på den ansökta platsen inte kan ske utan påtaglig risk för näringsläckage till Sommen. Och de kostnader som är förenade med en alternativ lösning av avloppsfrågan framstår inte som så höga att de kan anses som orimliga. Under dessa förhållanden kan det krävas att KK i samförstånd med miljönämnden väljer en alternativ lösning. Han bör därför inte få tillstånd att utföra den avloppsanläggning som hans ansökan avser.
Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Liselotte Rågmark samt adjungerade ledamoten Jan Darpö. Enhälligt.