MÖD 2003:86
Skuggbild från vindkraftverk-----Miljööverdomstolen uttalade att som riktlinje bör gälla att åtgärder för att begränsa skugga skall vidtas när den förväntade faktiska skuggtiden på en störningskänslig plats överstiger åtta timmar per år. Med störningskänslig plats avsågs i detta fall en hel fastighet. Yrkandet att verksamhetsutövaren skulle föreläggas att begränsa skuggbilder avslogs.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-02-20 i mål nr M 155-01, se bilaga A
KLAGANDE
1. J-ON
2. IN
MOTPARTER
1. KFK
Ombud: advokaten GA
2. Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun, Humlegången 6,
312 80 LAHOLM
SAKEN
Skuggbild från vindkraftverk
_________________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Miljööverdomstolen avslår överklagandet.
_________________________
YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
J-ON och IN har, som det får uppfattas, yrkat i första hand att KFK föreläggs att riva, stänga eller flytta vindkraftverket och i andra hand att han föreläggs vidta åtgärder för att begränsa skuggbilderna från detta. J-O och IN har vidare yrkat att kommunen skall utföra vissa skugg- och ljudmätningar.
KFK och miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun har bestritt ändring.
Målet har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna har anfört i huvudsak följande.
J-O och IN
Skuggorna påverkar deras hälsa och välbefinnande. Deras boendemiljö är försämrad, inte bara av skuggorna, utan av att det hela tiden snurrar, blinkar och för oväsen. Ljudet har inte uppmätts under den tid då det verkligen låter från vindkraftverket. Under den tid då skuggstörningarna pågår kan de inte vistas i stora delar av huset eller i trädgården. Skuggorna finns även runt tomten. Verket kan utan större kostnad stoppas vid de tidpunkter skuggstörningarna uppstår. Det är anmärkningsvärt att olika uppgifter godtagits av miljönämnden utan kontroll. Skuggkartan i samband med bygglovsansökan var felaktig. Vidare är vindkraftverket placerat på annan plats än den som anges i bygglovet. Vindkraftverket skall därför rivas. Vindkraftverken borde placeras i s.k. parker så att alla hamnar i samma väderstreck. Som det är nu kan de se 22 stycken vindkraftverk runt hela horisonten.
J-O och IN har åberopat en videoinspelning, beräkningar av skuggbilder samt diverse handlingar från ärendets tidigare handläggning.
Av de beräkningar som J-O och IN givit in framgår bl.a. att skuggningarna, då arean på skuggmottagaren är 35 m x 54 m, i värsta fall blir 30:36 timmar per år.
KFK
Den grundläggande skillnaden mellan den skuggutbredningsutredning som J-O och IN redovisat och de utredningar som han själv åberopat är uppgiften om storleken på skuggmottagaren. Att beräkna skuggutbredningen utifrån fastighetens bredd kan inte vara en korrekt utgångspunkt. Om två intilliggande fastigheter har olika bredd kommer skuggutbredningsberäkningen att påvisa olika resultat trots att skuggutbredningen visuellt rimligen måste uppfattas såsom likvärdig. Det mest korrekta sättet för beräkning av skuggutbredning bör därför vara utifrån betraktarens upplevelse och belägenhet. Med utgångspunkt från betraktaren måste 1 m x 1 m vara ett mer rättvisande mått. Den av J-O och IN åberopade skuggutbredningsberäkningen ger därför inte en korrekt bild av de verkliga förhållandena. Vidare tar de vedertagna beräkningarna sikte på ”värsta fallet” på så sätt att solen skiner hela dagen från soluppgång till solnedgång, att vindkraftverket är i drift hela tiden och att vindriktningen hela tiden förändras så att rotorn alltid står vinkelrät mot en linje mellan vindkraftverket och solen. I nu aktuellt fall sker skuggbildningen under morgonen i samband med soluppgång under företrädesvis månaderna februari och oktober. Med hänsyn till periodernas längd och när dessa infaller på året kan störningarna, även enligt den av J-O och IN åberopade beräkningen, inte antas vara av sådan omfattning att det finns anledning att vidta några särskilda åtgärder för att minska skuggutbredningen.
KFK har åberopat beräkningar av skuggbilder. I dessa beräkningar har, utöver ”värsta fallet”, även redovisats förväntat antal skuggtimmar utifrån dels en automatisk vindriktningsreduktion dels statistik från SMHI över faktiskt uppmätta soltimmar per månad i Göteborg. Vid beräkningarna har utöver måttet 1 m x 1 m för skuggmottagaren, även använts måtten 5 m x 5 m, 10 m x 10 m samt 35 m x 35 m. Det senare avseende hela ytan av fastigheten Ysby 2:2. Ytan uppgår enligt uppgift från skattemyndigheten till 1 229 m2. De koordinater som har använts för vindkraftverkets placering motsvarar koordinater som miljö- och byggnadsnämnden mätt upp med GPS. Som skuggmottagare har angetts koordinaterna för dels den östra fastighetsgränsen för Ysby 2:2 dels östra husgaveln på bostadshuset på Ysby 2:2
Av de av K åberopade beräkningarna framgår bl.a. följande.
Se tabell nedan
Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun
Vad N anfört ändrar inte miljö- och byggnadsnämndens ställningstagande. Beräkningar av skuggbilder bör generellt göras på 1 m x 1 m på närmaste fasad.
REMISSYTTRANDEN
Miljööverdomstolen har inhämtat yttranden från Boverket och Socialstyrelsen.
Boverket
Boverkets bedömning, som till stor del grundas på tysk forskning, är att man vid bedömning av störning från periodisk skugga bör utgå från den faktiska skuggtiden då det är denna som påverkar störningens omfattning. Den faktiska skuggtiden bör inte överskrida åtta timmar per år på tomt med störningskänslig verksamhet. Med faktisk skuggtid avses den summerade tid under vilken periodiska skuggeffekter uppträder på störningskänsliga platser. Sådana platser är bostads- och fritidshus med tillhörande tomter.
Socialstyrelsen
Skuggbildning sker sällan och pågår under kortare tid. Även störningar som uppkommer sällan bör kunna leda till inskränkningar av verksamheten då störningarna riskerar att uppkomma. Då det gäller skuggbildning från vindkraftverk bör detta kunna förhindras med att vindkraftverket stängs av under den korta tid som skuggbildningen riskerar att uppkomma.
Vad gäller biologiska/psykiska effekter hänvisar Socialstyrelsen till ett yttrande inhämtat från docent LP. Han anför bl.a. följande. Även kortvarig enstaka exposition för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till biologisk skada eller bestående biologisk ogynnsam effekt. De i Tyskland gällande normer som framtagits synes vara täckande med en mycket god säkerhetsmarginal. De olägenheter som kan uppkomma i föreliggande fall är inte så frekventa eller av sådan intensitet eller varaktighet att de utgör en hälsorisk.
DOMSKÄL
Miljööverdomstolen har i detta mål att ta ställning till om skuggbilderna från vindkraftverket innebär sådan olägenhet för J-O och IN att KFK skall åläggas att upphöra med eller begränsa verksamheten. Vad J-O och IN anfört i fråga om vindkraftverkets placering jämfört med vad som anges i bygglovet samt vad de anfört i fråga om ljudmätningar kan däremot inte prövas inom ramen för detta mål.
Av 2 kap. 3 § miljöbalken följer att alla som bedriver en verksamhet, så snart det finns skäl att anta att verksamheten kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet. I 9 kap. 3 § miljöbalken definieras olägenhet för människors hälsa som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Av förarbetena till miljöbalken framgår att man vid bedömningen av vad som är att anse som en olägenhet skall utgå från hur människor i allmänhet uppfattar en störning, dock att hänsyn skall tas till personer som är något känsligare än normalt (Prop. 1997/98:45 del 2 sid. 109).
Boverket har i handboken Planering och prövning av vindkraftsanläggningar anfört att en lämplig utgångspunkt vid prövningen kan vara att utgå från den faktiska skuggeffekten på en störningskänslig plats och att den får vara högst åtta timmar per kalenderår. Miljööverdomstolen delar den bedömningen. Detta innebär, som riktlinje, att åtgärder för att begränsa skuggbildningar skall vidtas när den förväntade faktiska skuggtiden på störningskänslig plats överstiger åtta timmar per år.
I nu aktuellt fall gäller det störningar i och omkring ett bostadshus beläget på en normalstor fastighet. Av den videofilm som åberopats av J-O och IN samt av tillgängligt kartmaterial framgår att bostadshuset är placerat så att man från detta kan se en större del av fastigheten. Med hänsyn till fastighetens storlek och bostadshusets placering kan man förutsätta att hela ytan av fastigheten utnyttjas på ett intensivt sätt. Miljööverdomstolen finner därför att den störningskänsliga platsen i detta fall får anses innefatta hela fastigheten.
Den av KFK ingivna skuggberäkningen i vilken skuggmottagaren angivits till 35 m x 35 m får anses väl täcka in hela ytan av fastigheten Ysby 2:2. Av denna beräkning framgår att förväntat antal skuggtimmar per år uppgår till 3:16 timmar vid fastighetsgränsen samt 2:59 timmar vid husgaveln. Vidare framgår att skuggningarna huvudsakligen inträffar under februari och oktober.
Miljööverdomstolen finner sammantaget att skuggbilderna inte kan anses så omfattande att KFK skall föreläggas att begränsa dessa. J-ON s och INs överklagandet skall därför avslås.
Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, fastighetsrådet Anders Dahlsjö, hovrättsrådet Liselotte Rågmark samt tf. hovrättsassessorn Christina Kroon, referent. Enhälligt.