MÖD 2004:19

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2003-01-31 i mål nr M 77-01, se bilaga A

KLAGANDE

Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 801 70 GÄVLE

MOTPART

Woxna Graphite Aktiebolag, 556478-0632, Älmesbo 32, 828 92 EDSBYN

Ombud

Advokaten L V

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av grafit vid Kringelgruvan i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom på det sättet att den provisoriska föreskriften nr 1 skall ha följande lydelse.

Halterna klorid, nitrat och fluorid vid utskovet från klarningsmagasinet får som riktvärde* och månadsmedelvärde för klorid inte överskrida 100 mg/l och för nitrat inte överskrida 150 mg/l inklusive det av Koncessionsnämnden bestämda riktvärdet 4 mg/l i villkor 3 i beslutet av den 17 september 1992, samt för fluorid inte överskrida 1 mg/l.

_________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har yrkat att den provisoriska föreskriften nr 1 skall ha följande ändrade lydelse.

Halterna klorid, nitrat och fluorid vid utskovet från klarningsmagasinet får som riktvärde* och månadsmedelvärde för klorid inte överskrida 100 mg/l och för nitrat inte överskrida 150 mg/l inklusive det av Koncessionsnämnden bestämda riktvärdet 4 mg/l i villkor 3 i beslutet av den 17 september 1992, samt för fluorid inte överskrida 1 mg/l.

Woxna Graphite AB (bolaget) har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen

Bolagets verksamhet kommer att medföra en kraftig höjning av nitrat- och kloridhalterna i recipienten Älman. Även sulfat, natrium och kalcium kommer att släppas ut i större koncentrationer. Konduktiviteten i vattendraget kommer att öka. Detta får i sin tur negativa konsekvenser för djur- och växtlivet i Älman.

Vattendraget har stor betydelse som uppväxt- och reproduktionsområde för den s.k. Voxnaöringen. Även om ökningen av nitrat- och kloridhalterna inte medför direkta konsekvenser på fisk kan fiskbeståndet påverkas indirekt genom påverkan på övrigt växt- och djurliv.

Växter i anslutning till vattendraget kommer att påverkas av en kraftigt gödande effekt till följd av ökad nitrathalt. Halten i Älman kommer att uppgå till 50 mg/l vid föreskrivna nitrathalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag är en kvävehalt över 5 mg/l att anse som extremt hög. Nitrathalten i Älman ligger idag på omkring 0,04 mg/l. Enligt samma bedömningsgrunder är värden under 0,3 mg/l låga värden. Kvävehalterna kommer således att gå från låga till extremt höga då lakverket tas i drift.

Även utsläppet av klorid kommer att ge en halt på 50 mg/l i Älman vid utsläpp enligt föreskriften. Idag ligger halten under 1 mg/l.

Bolaget återtar vatten från klarningsbassängen till processen. Vatten med kloridhalter överstigande 100 mg/l uppvisar korrosiva egenskaper. Problem med låga pH-värden i klarningsbassängen har förekommit under gruvans hela drifttid.

Bolaget strävar efter att släppa ut så lite vatten som möjligt från klarningsbassängen och driva vattenhanteringen mot ett slutet system. Detta är positivt från miljösynpunkt. Utsläppen kommer att ske i perioder. Halterna av utsläppta ämnen kommer att variera mycket kraftigt över tiden. Detta medför ytterligare risker för störningar på växt- och djurliv.

Under den tvååriga prövotiden måste utsläppen hållas på en sådan nivå att risken för irreversibel skada på omgivningen minimeras.

Bolaget

Den tvååriga prövotid, som föreskrivits av miljödomstolen, skall föregås av undersökningar enligt ett program som utformats bland annat efter förslag från Fiskeriverket. Länsstyrelsen har i sitt överklagande bland annat åberopat risken för korrosionsproblem i bolagets anläggningar. Det finns inte anledning att befara korrosion eller andra störningar på anläggningen under den i tiden begränsade prövotiden.

YTTRANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket

Fiskeriverket kan i nuläget inte yttra sig om hur de i den provisoriska föreskriften angivna utsläppen av klorid, nitrat och fluorid kommer att påverka fiskbestånden i Älman. Fiskeriverket utgår från att utsläppen till Älman och deras påverkan på bottenfauna och fiskbestånd noggrant kommer att utvärderas under den tvååriga prövotiden. Denna bör utsträckas till fem år.

Miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun

Miljökonsekvensbeskrivningen saknade redovisning av eventuella biologiska effekter på Älman på grund av de kraftigt ökade kloridutsläppen. Kompletteringen av ansökan och modifiering av processen skickades inte ut på formell remiss. Miljö- och byggnämnden har därför inte tidigare yttrat sig om bolagets yrkande att få släppa ut nitrat i så stora mängder att kvävehalterna i Älman enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder går från låga till extremt höga.

De i deldomen tillståndsgivna halterna av klorid och nitrat får till följd en markant höjning av konduktiviteten och näringsnivån i ån. Bolaget bör innan investeringen i den nya anläggningen redovisa vilka åtgärder som kan vidtas i processen för att minska utsläppen av klorid och nitrat om undersökningarna efter prövotiden visar att icke acceptabla effekter uppstår. Utsläppen står i direkt proportion till den processade mängden grafit. Om reningsmetoder saknas kommer bolagets expansionsmöjligheter att begränsas.

Fiskevårdsföreningarna har i samarbete med kommunen och länsstyrelsen lagt ned ett omfattande arbete på fiskevårdande åtgärder i Voxnans vattensystem. Förbättrad avel av naturliga lokala fiskstammar har varit högt prioriterad.

Länsstyrelsen har i bemötande anfört i huvudsak följande. Om det visar sig att nödvändiga åtgärder för begränsning av utsläppen är tekniskt ogenomförbara eller för kostnadskrävande faller det provisoriska villkoret. Risken för negativa effekter på Älman kan inte uteslutas eftersom lakningsprocessen medför kraftiga ökningar av klorid- och nitrathalterna. Länsstyrelsen instämmer därför i Miljö- och byggnadsnämndens åsikt att ett provisoriskt riktvärde måste kopplas till redovisade möjligheter att vid behov ändra processen eller vidta reningsåtgärder så att utsläppsmängderna kan minskas.

Riktvärden för klorid och nitrat under den tid deras lämplighet utreds måste sättas till en sådan nivå att risken för irreversibla effekter på omgivningen minimeras. Av samma skäl bör prövotiden om två år behållas. Försiktighetsprincipen är av största vikt eftersom kunskapen om effekterna av en kraftig höjning av nitrat- och kloridhalterna är mycket bristfällig.

Bolaget har i bemötande godtagit Fiskeriverkets förslag att förlänga prövotiden till fem år.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Länsstyrelsen har yrkat att de provisoriska begränsningsvärdena för utsläppen till vatten av klorid och nitrat skall ändras från 600 mg/l vardera till 100 respektive 150 mg/l. Länsstyrelsen har särskilt framhållit risken för irreversibla skador på växt- och djurlivet i Älman genom den mycket kraftiga förhöjningen av halterna av nitrat och klorid som utsläppen beräknas medföra. Även risken för korrosion i processutrustningen har angivits som skäl att minska utsläppen av klorid.

Bolaget har invänt att risken för korrosion i processutrustningen är liten, men i övrigt inte bemött vad länsstyrelsen anfört i fråga om utsläppens påverkan på växt- och djurliv i Älman. Bolaget har inte heller belyst de tekniska och ekonomiska konsekvenserna av utsläppsbegränsningar enligt länsstyrelsens yrkande.

Miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Miljööverdomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att den verksamhet som bolaget nu ansöker om tillstånd till kommer att leda till kraftigt förhöjda halter av klorid och nitrat i Älman och att detta i sin tur kan leda till betydande negativa konsekvenser för miljön. Halterna bör därför sänkas till de av länsstyrelsen yrkade nivåerna.

Det kan ifrågasättas om ens dessa nivåer, och det är bara de som är föremål för Miljööverdomstolens bedömning, kommer att leda till acceptabla förhållanden i Älman. Det är därför viktigt som både Miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun och länsstyrelsen har påpekat att bolaget innan det gör dyrbara investeringar i nya anläggningar gör klart för sig vilka åtgärder som kan vidtas och kostnaderna för dem, om det efter prövotidens utgång visar sig att de nu fastställda provisoriska villkoren inte räcker till för att klara miljöskyddskraven. Bolaget har visserligen redan erhållit tillstånd till den sökta verksamheten men en förutsättning för att bolaget skall kunna utnyttja tillståndet är att både de provisoriska villkoren och de slutliga villkoren som skall fastställas efter prövotidens utgång kan innehållas.

Miljööverdomstolen kan i detta sammanhang inte underlåta att påpeka att det underlag som bolaget presenterat i miljödomstolen men också i Miljööverdomstolen är bristfälligt och inte ger underlag för några säkra bedömningar om bolagets möjligheter att tekniskt och ekonomiskt klara de begränsningsvärden som nu fastställs eller de strängare villkor som kan komma att fastställas efter prövotidens utgång. Det understryker vikten av att bolaget innan man tar tillståndet i anspråk bedömer förutsättningarna att klara villkor som kan komma att fastställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2004-05-06

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Roland Halvorsen, referent, miljörådet Rolf Svedberg och hovrättsassessorn Charlotte Håkansson. Enhälligt.

_________________________________

BILAGA A

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Woxna Graphite Aktiebolag, 556478-0632, Älmesbo 32, 828 92 EDSBYN

Ombud: advokaten L V, adress

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av grafit på fastigheten Södra Edsbyn 13:53 vid Kringelgruvan i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län (SNI-kod 13.2-1, koordinater i rikets nät x=681090, y=148920).

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Woxna Graphite Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken att på fastigheten Södra Edsbyn x:x vid Kringelgruvan i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län, anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av 6 500 ton grafit till 98 procent renhet, varav 3 000 ton till 99,5 procent renhet, per år.

Villkor

För tillståndet skall följande villkor gälla

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av denna deldom.

2. Processavloppsvatten samt förorenat dag- och dräneringsvatten skall avledas till sandmagasinet. Utgående vatten från lakningsverket skall behandlas så att pH håller 8-10.

3. Halterna i det vatten som släpps ut från klarningsmagasinet till Älman får vid utskovet från magasinet som riktvärden*, inklusive utsläppen från den av Koncessionsnämnden tillståndsgivna verksamheten enligt beslut den 17 september 1992, nr 136/92, inte överstiga följande värden.

Sammanlagda halten av ämnena Zn, Cu, Pb, Cr, Cd, As: 0,5 mg/l

SÄ (GF/A): 15 mg/l

Mineralolja: 0,5 mg/l

pH-värdet skall överstiga 6,5

4. Utsläpp till luft av saltsyra och fluorvätesyra från kemikalielagring och lakningsverk får som riktvärde* ej överstiga 5 mg/normal m3.

5. Stoftutsläpp från krossar, siktar och övrig utrustning får som riktvärde*, inklusive utsläppen från den av Koncessionsnämnden tillståndsgivna verksamheten enligt beslut den 17 september 1992, nr 136/92, inte överstiga 20 mg/normal m3.

6. Kemiska produkter och avfall skall förvaras och hanteras på ett sådant sätt att spill och läckage inte kan nå avlopp och förorena mark eller vatten. Bolaget skall redovisa en riskanalys avseende kemikaliehanteringen i det nya lakningsverket och en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna för en olycka. Miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa vilka åtgärder som skall vidtas.

7. Bolaget skall ombesörja att oljespill, kasserade oljor och annat miljöfarligt avfall samlas in och transporteras till SAKAB eller annat företag med tillstånd att omhänderta sådant avfall.

8. Om det uppstår för omgivningen besvärande damning från transportvägar skall bolaget vidta åtgärder för att undvika sådan damning.

Provisoriska föreskrifter

Med uppskjutande av frågorna om slutliga villkor beträffande utsläpp i vatten från klarningsdammen till Älman avseende klorid, nitrat och fluorid samt hantering av uppkommet slam, beslutar miljödomstolen att följande provisoriska föreskrifter skall gälla tills vidare eller tills annat bestäms.

1. Halterna av klorid, nitrat och fluorid vid utskovet från klarningsmagasinet får som riktvärde * och månadsmedelvärde för Cl‾ respektive NO3‾ inte överskrida 600 mg/l vardera, för NO3¯ inklusive det av Koncessionsnämnden bestämda riktvärdet 4 mg/l i villkor 3 i beslutet den 17 september 1992, samt för F¯ inte överskrida 1 mg/l.

2. Bolaget skall avyttra uppkommet slam till mottagare med tillstånd att ta emot sådant avfall.

Bolaget skall, innan verksamheten påbörjas, i samråd med Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Gävleborgs län genomföra och dokumentera elfiske-, vattenkemiska- och bottenfaunaundersökningar. I samråd med och efter anvisningar av dessa myndigheter skall även fortsatt recipientkontroll äga rum och dokumenteras.

Senast två år från det lakningsanläggningen tagits i drift skall bolaget till miljödomstolen redovisa drifterfarenheter samt förslag till skyddsåtgärder och slutliga villkor avseende de uppskjutna frågorna. Då den nya verksamheten igångsatts skall bolaget omgående underrätta miljödomstolen därom.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.

Igångsättningstid

Den med tillståndet avsedda verksamheten skall ha satts igång före den 1 januari 2005 vid påföljd att tillståndet annars förfaller.

Övriga frågor

1. Miljödomstolen finner att bolagets miljökonsekvensbeskrivning uppfyller kraven i 6 kapmiljöbalken.

2. Woxna Graphite Aktiebolag skall betala vissa kostnader för målet enligt redovisningsräkning från miljödomstolen.

ANSÖKAN M M

Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade i beslut den 17 september 1992, nr 136/92, ANRO Grafit Aktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom och i anslutning till utmålet Kringelgruvan i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län, bedriva gruvverksamhet för utvinning och beredning av höst 100 000 ton grafitmalm per år. Den tillståndsgivna verksamheten bedrivs numera av Woxna Graphite Aktiebolag.

Woxna Graphite Aktiebolag yrkar nu - såsom ansökan slutligen utformats - att miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd att vid Kringelgruvan anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av 6 500 ton grafitråvara till 98 procent renhet, varav 3 000 ton till 99,5 procent renhet, per år.

Bolaget föreslår följande villkor för verksamheten.

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår av ansökningshandlingar och av vad som bolaget i övrigt åtagit sig i ärendet, om inte annat följer av övriga villkor. Mindre ändring, som bedöms ej medföra ökning av utsläpp eller annan störning, får dock ske efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

2. Processvatten skall före avledning till sandmagasin pH-justeras så att det ligger i intervallet pH 8-10.

3. Kemiska produkter och avfall skall förvaras och hanteras på ett sådant sätt att spill och läckage inte kan nå avlopp och inte förorena mark eller vatten.

4. Gällande kontrollprogram för befintligt anrikningsverk skall kompletteras efter det att beslut meddelats för kontroll av villkor även för upparbetningsanläggningen och senast sex månader innan denna tas i drift tillställas tillsynsmyndigheten. Förstagångsbesiktning skall ske av opartisk besiktningsman i anslutning till idrifttagandet.

Därjämte föreslår bolaget att villkoren 2-5 i Koncessionsnämndens ovan nämnda beslut skall gälla beträffande utsläpp till vatten, att Koncessionsnämndens villkor 6-8 skall gälla beträffande utsläpp till luft samt att Koncessionsnämndens villkor 11 skall gälla beträffande avfall.

Som provisoriska föreskrifter under en prövotid om två år från det att lakningsverksamheten tagits i drift föreslår bolaget beträffande utsläpp till vatten att föroreningshalterna vid utskovet från klarningsmagasinet som riktvärde och månadsmedelvärde inte får överskrida 600 mg Cl¯/l, 600 mg NO3¯/l inklusive det värde om 4 mg/l som Koncessionsnämnden bestämt för gruvverksamheten och 1 mg F¯/l samt beträffande avfall att bolaget skall avyttra uppkommet slam till godkänd mottagare.

Bolaget åtar sig att vid prövotidens utgång till miljödomstolen redovisa drifterfarenheter, förslag till förekommande skyddsåtgärder och slutliga villkor.

Till stöd för ansökan anför bolaget i huvudsak följande. I enlighet med Koncessionsnämndens tillstånd bryter och anrikar bolaget grafitmalm vid Kringelgruvan, ca 10 km nordväst om Edsbyn i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län. Bolaget har för avsikt att fortsätta den verksamheten, kompletterad med den nu aktuella anläggningen för kemisk rening av grafit. Marknaden för de hittills framställda grafitprodukterna, vars renhet uppgår till 85-94 procent, är i avtagande och prisutvecklingen svag, vilket har lett till dålig lönsamhet för bolaget. Däremot är marknaden för den högrena grafiten i stigande, då de högrena produkterna används i högteknologiska produkter såsom batterier och bränsleceller. Råvaran som skall användas i det planerade lakverket kommer i första hand från ordinarie produktion av grafit i nuvarande anrikningsverk vid Kringelgruvan. Bolaget avser att driva den nya lakningsprocessen i och i anslutning till befintlig kallförrådsbyggnad, som isoleras och byggs ihop med nuvarande anrikningsverk.

Den nya upparbetningsprocessen består av två steg, dels behandling med lutlösning under värme med efterföljande tvättning med svavelsyra och vatten, dels syraupplösning med en blandning av fluorvätesyra, salpetersyra och saltsyra. Den närmare processuppbyggnaden framgår av teknisk beskrivning, bifogad till ansökan jämte kompletteringar. Utlösta föroreningar ur grafitråvaran fälls ut genom att samtliga sura vatten blandas med alkali från det första steget och neutraliseras med kalk. Genomförda fällningsförsök i tidigare utredning visar på god utfällning av spårämnen. I stället för att, som tidigare redovisats, använda en damm för sedimentering är avsikten numera att en sedimentationsutrustning, t ex lamell, skall användas för att i ett första steg höja torrsubstanshalten (TS-halten) från ca 1 procent till 5 procent. Slamfasen förtjockas därefter till 30 procent TS-halt i centrifug eller kammarfilterpress. På detta sätt erhålls betydligt mindre mängder slam än tidigare, varvid dammen inte blir nödvändig. Klarfasen avleds till befintligt sandmagasin, varvid det tillkommande vattnet har ett högt pH. Detta höjer pH-halten i sandmagasinet, som har en tendens att surna på grund av sulfiderna som finns i materialet. Den ansökta produktionen kommer att kräva 25 m3 processvatten per timme. Från sandmagasinet rinner vattnet ner i en klarningsdamm, Uxatjärnen, där kalk tillsätts för pH-reglering. Från klarningsdammen pumpas vattnet åter till anrikningsverket och eventuellt överskottsvatten släpps till vattendraget Älman, som 10 km nedströms mynnar i Voxnan. Sett som årsmedelvärden sker en utspädning av processvattnet från lakverket med 10 ggr i sandmagasinet och 12 ggr efter utrinning i Älman. Huvudkomponenterna i lösningarna utgörs av F¯, Cl¯, NO3¯, SO42¯, Na⁺ samt Ca2⁺ som kommer från tillsatskemikalier. Därtill kommer svavel och kisel som lösts ut ur grafitråvaran samt spårämnen. Halterna av spårmetaller i klarfas får betraktas som mycket låga och svarar mot de värden som normalt sätts som villkor i samband med prövning av fällningsanläggningar för rening av processvatten i industrin. Klorid liksom nitrat kommer i stort sett att passera rakt igenom processen då dessa föreningar är lättlösliga och inte fälls ut. Efter utspädning beräknas Älman få en kloridhalt på initialt ca 100 mg/l och en fluoridhalt på 0,1 mg /l. Fluoridhalten räknas som låg medan kloridhalten klassas som relativt hög. Dessa koncentrationer är dock inte hälsofarliga och ger inte upphov till smakförändringar. De beräknade utsläppen av kväveföreningar i Älman kommer att ha en gödande effekt på vattendraget.

Vad sedan gäller utsläpp till luft åtar sig bolaget att behandla syrahaltiga processgaser i skrubber, vilket åtagande bör inrymmas i det allmänna villkoret. Beträffande uppkommet slam i den nya anrikningsprocessen avser bolaget att under en tid av två år från det att lakverket tagits i drift behandla slammet som farligt avfall, att omhändertas av godkänd mottagare. Det planerade lakverket förväntas inte bidra med någon ökning av det buller som orsakas av befintliga anläggningar. Bolaget anser inte att den nya verksamheten vid Kringelgruvan kommer att medföra några väsentliga olägenheter i omgivningen. Det bör särskilt betonas att det skyddade området i omgivningen, Östermyrorna och Kringeltjärnsområdet, inte kommer att beröras i större grad av den nya verksamheten, som utan tvekan bör anses tillåtlig enligt miljöbalken.

Bolaget uppfyller miljöbalkens kunskapskrav genom att redan bedriva gruv- och anrikningsverksamhet. Vidare har erkänt kunniga konsulter använts vid utredningsarbetet i aktuellt mål. Försiktighetsprincipen har fått råda vid framtagande av tekniska lösningar till minimering av miljöpåverkan och optimering av det ekonomiska resultatet. Den valda lokaliseringen intill befintligt anrikningsverk är att föredra både med tanke på miljö och ekonomi. Ingen ytterligare mark behöver tas i anspråk och det befintliga vattensystemet påverkas endast marginellt. De totala transporterna minimeras också genom denna lösning. Vad gäller miljöbalkens hushållnings- och kretsloppsprincip gäller att grafit är en icke förnyelsebar råvara, varför hushållningen med råvaran förbättras om även fattigare malmer kan brytas. Högrena grafitprodukter med högre priser kan möjliggöra detta. Bolaget har alltsedan starten försökt höja utbytet i processen. Såvitt avser kretsloppsprincipen kan nämnas att vissa produkter som t ex grafittegel, återanvänds till stor del. Beträffande produktvalsprincipen kan bolaget inte se något konkurrenskraftigt alternativ till den kemiska lakprocessen. Lakning med natriumhydroxid har valts i det första steget i processen stället för en ren syralakning med tanke på att hydroxiden har en neutraliserande inverkan på syraresterna och belastar miljön mindre än syrorna. Även behovet av bränd kalk för neutralisering minskar. Grafit i sig är en riskfri produkt. Den ersätter dessutom exempelvis asbest i bromsbelägg och framstår därför som ett bra produktval med hänsyn tagen till människans hälsa.

SYNPUNKTER PÅ ANSÖKAN

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför i huvudsak följande. Tillståndsansökan är synnerligen svårläst eftersom underlaget avser även tidigare tillståndsgiven verksamhet. Med denna utformning av ansökan kan inte ett s k standardvillkor föreskrivas utan kommande villkor måste på något sätt begränsas till att gälla endast den nya anläggningen och de system som berörs av denna. I bolagets miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår bl a detaljerade tekniska beskrivningar av verksamheten. Ett godkännande av denna MKB skulle försvåra dels bolagets möjlighet till mindre ändringar av verksamheten, dels tillsynsmyndighetens arbete och innebära merarbete för prövningsmyndigheten. Bolagets slutliga utformning av sin ansökan innebär att verksamheten inte kommer att drivas på det sätt som beskrivs i MKB:n. I det fall miljödomstolen godkänner MKB:n i föreliggande form avser länsstyrelsen att hänskjuta anmälningsärenden som rör förändringar av de tekniska detaljer som beskrivits i MKB:n till prövning i miljödomstolen. Om MKB:n godkänns bör godkännandet inte avse de avsnitt som avser framtida efterbehandling, tekniska beskrivning av lakningsprocessen och varuinformationsblad. Länsstyrelsen anser det olämpligt att avleda avloppsvatten från lakningsanläggningen till sandmagasinet då magasinet inte fungerar tillfredsställande. Ett särskilt villkor av följande lydelse bör därför föreskrivas. "Innan avloppsvatten från lakningsanläggningen tillförs sandmagasinet skall magasinet vara åtgärdat så att okontrollerat läckage omöjliggörs." Såvitt avser bolagets kemikaliehantering anser länsstyrelsen att följande villkor bör beslutas. "Bolaget skall göra en riskanalys avseende kemikaliehanteringen i det nya lakverket. Bolaget skall utifrån analysen bedöma vilka åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna för en eventuell olycka. Fastställande av vilka åtgärder som skall vidtas bör överlåtas till tillsynsmyndigheten. Skyddsåtgärderna skall vara vidtagna innan anläggningen tas i drift. Kemiska produkter och avfall skall förvaras och hanteras på ett sådant sätt att spill och läckage inte kan nå avlopp och inte förorena mark eller vatten." Ett villkor om buller bör föreskrivas så att all verksamhet inom området omfattas av bullervillkor till undvikande av framtida problem i tillsynen i denna fråga. Förslaget till provisoriska föreskrifter avseende utsläpp av processvatten till Älman bör ha utloppet ur Uxatjärnen som mätpunkt. Enligt Koncessionsnämndens beslut 1992 får vatten ur Uxatjärnen inte ha en högre halt nitrat än 4 mg/l. Bolagets förslag innebär en nitrathalt i vattnet från Uxatjärnen om 1 000 mg/l. Älman är ett näringsfattigt vattendrag och bolaget har inte gett någon beskrivning av vilka konsekvenser denna haltökning skulle kunna få för vattendraget. Höga nitrathalter kan tillsammans med syrefattiga förhållanden och ett pH åt det basiska hållet i värsta fall medföra ammoniakbildning. Ammoniakgas är redan i låga doser mycket toxisk för vattenlevande organismer. En normal kloridhalt för vattendrag i länet är mindre än 1 mg/l. Med de utsläppsvärden bolaget föreslagit kommer halten klorid att öka med upp till 100 ggr i Älman. Bolaget har inte tagit upp vilka följder en sådan ökning av salthalten i ett sötvattendrag skulle kunna medföra. Ökning av salthalter i ett vattendrag kommer att få effekter i form av utslagning av arter och således en minskning av artrikedomen i vattendraget. Livsmedelsverket har ett tekniskt gränsvärde för klorid på 100 mg/l. Ett vatten innehållande högre halter kan ge upphov till korrosionsangrepp på ledningar och utrustning. Gränsen för smakförändring går vid 300 mg/l. Vatten från Uxatjärnen recirkuleras genom lak- och anrikningsverk och halten klorid i vattnet bör därför inte överstiga 100 mg/l för minimering av risken för skador på utrustning och efterföljande olyckor. Det föreslagna riktvärdet om 1 mg/l fluorid i vattnet från Uxatjärnen accepteras. Eventuella provisoriska föreskrifter bör gälla under en prövotid på tre år. Under prövotiden skall eventuell påverkan på Älman undersökas, varvid undersökningarnas uppläggning skall godkännas av tillsynsmyndigheten. Resultaten skall tillsammans med kunskap från studier av liknande påverkanssituationer redovisas senast sex månader innan frågan om slutliga villkor upptas till prövning.

Räddningsverket anser att bolagets MKB inte kan ligga till grund för prövning innan bolaget kompletterat denna med en riskanalys enligt länsstyrelsens förslag, uppgifter om maximal lagrad mängd kemiska ämnen samt uppgifter om var lagring av kemikalier skall ske m m. Av yttrandet framgår att Räddningsverkets ställningstagande grundar sig på de stora mängder fluorvätesyra som enligt bolagets ursprungliga ansökan skulle komma till användning. Sedan Räddningsverket erhållit bolagets reviderade ansökan, innehållande bl a uppgiften att den mängd fluorvätesyra som bolaget numera avser att använda uppgår till ca 7,5 procent av tidigare uppgivna kvantiteter, har Räddningsverket inte ytterligare yttrat sig.

Fiskeriverket anför bl a följande. Fisket i Älmans vattensystem förvaltas av Ovanåkers fiskevårdsområdesförening och upplåts till allmänheten genom försäljning av fiskekort. I berört vattensystem finns bl a bestånd av öring, som det bedrivs sportfiske efter. Enligt uppgift från fiskevårdsområdesföreningen bedrivs det avelsfiske i Älman på öring som vandrar från Voxnan. I samband med planerad drift av lakverket kommer påverkan av vatten att ske i Älmans vattensystem, framförallt genom ökade salthalter och nitrathalter. De salthalter som nämns i ansökan, klorid 100 mg/l och fluor 0,5 mg/l, bedöms inte medföra negativ inverkan på fiskbestånden. Eftersom Älman är ett näringsfattigt vattendrag kan ett mindre nitratutsläpp medföra positiva effekter. Fiskeriverket kan för närvarande inte ta ställning till huruvida av bolaget beräknade nitratutsläpp kan medföra de konsekvenser som länsstyrelsen befarar. Förutom analyser av vattenkemi bör ett kontrollprogram, upprättat i samråd med länsstyrelsen, också föreskriva elfiskeundersökningar. Dessa undersökningar bör utföras innan arbetet med lakverket påbörjas och sedan ingå i det löpande kontrollprogrammet. Vidare anser Fiskeriverket att dammarna i sandmagasinet bör besiktas årligen. Bolaget bör dessutom åläggas att installera erforderlig anordning för mätning av den mängd vatten och de salthalter som vid avtappning rinner från Uxatjärnen till Älman.

Miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun anför bl a följande. För boende längs skogsbilvägen till Kringelgruvan är trafiksäkerhetsfrågan mycket väsentlig. Den intensivaste perioden av fordonsrörelser kommer att ske under sommaren när även trafiken till och från fritidsbostäderna är som störst. Den ökade transportvolymen av farligt gods kräver att mötesplatserna ses över och vid behov förlängs. Sandmagasinet innehåller stora mängder svavel och att uppehålla en alkalisk miljö kommer troligen att bli svårt. MKB:n saknar redovisning av eventuella biologiska effekter på grund av ökade kloridutsläpp. Det är slutligen mycket viktigt att bolaget arbetar förebyggande för att förhindra kemikalieolyckor samtidigt som en god beredskap måste finnas om det inträffar en olycka.

Kommunstyrelsen i Ovanåkers kommun tillstyrker ansökan med förhoppningen att miljöpåverkan kan minimeras och att de närboendes säkerhet inte äventyras.

E I jämte andra närboende anför bl a följande. Skogsbilvägen från väg 301 till Kringelgruvan passerar två mindre bebyggelser, Nedre Älmesbo och Övre Älmesbo. Vägen går större delen parallellt med Älman som mynnar i Voxnan. Med tanke på vägens bredd, 3,5 m, och dåliga mötesplatser samt närheten till Älmans vattendrag och bebyggelse bör transporter av syra och kemiska ämnen inte tillåtas på vägen. Särskilt stor risk för olyckor föreligger under tjällossningen, då vägen knappt är farbar.

Svenska Skogsplantor AB anför bl a. Bolaget bedriver sedan 1950-talet en betydande produktion för framförallt privatskogsbruket i Gävleborgs län. Bevattningsvatten till såväl växthus som friland tas från Älman i enlighet med given vattendom. Bolaget befarar nu att utsläppen i Älman kan komma att skada skogsplantorna.

BOLAGETS BEMÖTANDE AV AVGIVNA SYNPUNKTER

Vid upprättande av MKB för lakverket valde bolaget att även beskriva tidigare tillståndsgiven verksamhet, så att lakverkets plats i hela processen tydligt framgår för de läsare som inte är bekanta med verksamheten vid Kringelgruvan. Bolaget kan dock inte godta länsstyrelsens påstående att detta skulle göra tillståndsansökan synnerligen svårläst. Vad gäller läckaget vid nedre dammen till sandmagasinet föreligger ett föreläggande från länsstyrelsen om besiktning av dammarna med avseende främst på dammarnas stabilitet. Denna besiktning är utförd av ett företag vid namn Swedpower. Det är både Swedpowers och bolagets uppfattning att en eventuellt omkonstruerad damm, byggd enligt konstens alla regler, inte med säkerhet kommer att lösa problemet med läckande vatten från magasinet. Problemet beror sannolikt på att hela magasinet ligger på en grov morän, som är kraftigt vattengenomsläpplig. Huruvida underliggande berggrund är sprickig och därigenom vattengenomsläpplig eller inte finns ingen känd dokumentation om. Inga mätningar i intilliggande marker och vattendrag tyder dock på att det utläckande vattnet från sandmagasinet i någon större utsträckning tar någon annan väg än till Uxatjärnen. Vattnet som kommer till Uxatjärnen från magasinet är försurat. Uppmätt pH vid normaldrift ligger på ca 3,8. För att försöka hålla riktvärdet pH 6,5 på det urtappade vattnet har sammanlagt ca 300 ton sjökalk blåsts ut i tjärnen. Verkan med denna metod blir dock endast tillfällig; när kalken lagt sig på bottnen ökar surhetsgraden igen. Laboratorietester har samtidigt visat att endast små mängder av släckt kalk behövs för att höja pH till riktvärdet. En apparatur för tillsättande av sådan kalk har konstruerats och placerats vid utloppet av tjärnen. Syftet med anläggningen har uppnåtts men placeringen är dock inte helt lyckad, då tjärnens kvarvarande vatten inte påverkas, vilket är önskvärt inte minst ur processynpunkt. Anläggningen kommer därför att placeras vid inloppet till tjärnen. Dock skall påpekas att endast en av de officiella kontrollmätningarna som utförts i Älman kunnat visa på någon påverkan på Älmans vatten. Surhetsgraden nedströms bäcken mättes vid det tillfället till pH 7,1 medan pH uppströms Älman från bäcken sett mätts till 7,2. Vid alla andra tillfällen har någon påverkan inte registrerats.

Det Räddningsverket framförallt skjuter in sig på är de stora volymerna fluorvätesyra. Mängden sådan syra som nu kommer att hanteras uppgår dock till en bråkdel, 7,5 procent, av tidigare uppgivna kvantiteter. Dessutom mer än halveras den totala kemikalieförbrukningen jämfört med det ursprungliga planerna. Mycket av Räddningsverkets argumentation faller därmed. Icke desto mindre önskar bolaget påpeka att bolaget vid konstruktionen av anläggningen tar hjälp av den expertis på syror och deras hantering som finns inom landet; detta för att utnyttja all den erfarenhet som finns på området. Vidare har bolaget redan aviserat sin avsikt att senast tre månader före produktionsstart lämna ett handlingsprogram till Arbetsmiljöinspektionen för godkännande. Det bör också påpekas att transportbolagen ansvarar för att produkterna transporteras och pumpas över till bolagets förråd på föreskrivet och säkert sätt.

Något vatten har inte pumpats ur Älman sedan den extremt kalla vintern 1998-1999 då små mängder hämtades till Uxatjärnen. Om bolaget mot förmodan skulle hamna i samma läge igen måste naturligtvis hänsyn tas till risk för torrläggning. Mätning av flödet från Uxatjärnen genom utskovet sker redan i dag. Med en tät damm anlagd i höjd med utskovet kan även det läckage som i dag periodvis förekommer vid sidan om utskovet till största delen elimineras med säkrare mätresultat som följd.

Det finns inga bestämmelser som förbjuder syratransport på grusväg. Bolaget avser att i samarbete med den vägförening som förvaltar vägen till Kringelgruvan förbättra och förstora mötesplatserna. Bolaget känner inte till att tjällossning skulle ha förhindrat några transporter till och från bolagets anläggningar. Bolaget har en speciell överenskommelse med vägföreningen, som tillåter transporter året runt. Skulle vägbanan under en period bli för mjuk ombesörjer bolaget att sten och grus läggs på; material som bolaget har närmast obegränsade tillgångar av.

Vad gäller Svenska Skogsplantor AB:s farhågor kan noteras att någon försurning i omgivningen orsakad av bolagets verksamhet knappt har kunnat uppmätas hittills. På grund av utspädning i Älman av bolagets utsläpp i vatten bedömer bolaget att risken för skador på skogsplantorna är i det närmaste obefintlig. Om ett oförutsett utsläpp till Älman inträffar åtar sig bolaget att underrätta Svenska Skogsplantor därom.

MILJÖDOMSTOLENS SKÄL

Några remissmyndigheter anser att miljödomstolen borde pröva all bolagets verksamhet vid Kringelgruvan. Miljödomstolen finner emellertid att den tilltänkta kemiska reningen av grafit utgör en ny verksamhet, vars tillåtlighet bör bedömas fristående från tidigare tillståndsgiven gruvverksamhet och malmberedning, även om huvuddelen av råvaran avses hämtas från bolagets egen produktion.

Miljödomstolen finner den planerade verksamheten förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna i enlighet med bestämmelserna i 3 och 4 kapmiljöbalken. Anläggningen strider inte mot gällande detaljplan och en alternativ lokalisering framstår inte som rimlig.

Inte heller reglerna i 1 och 2 kapmiljöbalken utgör enligt miljödomstolen hinder mot att tillåta verksamheten. Begärt tillstånd bör därför lämnas.

För miljöfarlig verksamhet bestäms normalt ett s k allmänt villkor. Länsstyrelsen anser ett sådant villkor olämpligt med hänvisning till ansökans utformning. Miljödomstolen finner dock att bolagets ansökan med kompletteringar, innefattande bl a en modifierad processbeskrivning upprättad av Prikon Process och Industrikonsult AB, i förening med vad bolaget uppgett vid huvudförhandlingen, tillräckligt tydligt anger såväl den tilltänkta verksamhetens utformning som bolagets åtaganden. Tillståndet bör därför förenas med ett sedvanligt allmänt villkor.

Länsstyrelsen riktar vidare kritik mot läckage från nedströmsdammen i sandmagasinet och dammen i Uxatjärnen. Tillstånd till anläggandet av sandmagasinet med dammar och damm i Uxatjärnen har meddelats av Stockholms tingsrätt, Vattendomstolen, den 15 oktober 1992. Tillsynen av dammarna regleras i 26 kapmiljöbalken. Frågan om brister i dammarna och eventuella skador i anledning därav är således att hänföra till vattenverksamhet och kan inte prövas i detta mål.

Den totala mängden av starka syror och baser som kommer att transporteras till Kringelgruvan och där hanteras är betydande. Risken för oplanerade händelser, varigenom ansenliga mängder farliga kemikalier på ett okontrollerat sätt kan komma ut i omgivningen och därmed negativt påverka människors hälsa och miljön, måste förebyggas genom ett särskilt villkor. Bolaget godtar det villkor för kemikaliehantering som länsstyrelsen föreslår och även miljödomstolen finner villkoret lämpligt.

Vägtransporterna av kemikalier till verksamheten regleras av lagen om transport av farligt gods. Bolaget åtar sig vidare att i samråd med vägsamfällighetsföreningen vidta erforderliga åtgärder beträffande mötesplatser och förstärkning av vägbanan, vilket åtagande ryms inom det allmänna villkoret.

När det gäller utsläppen av klorid, nitrat och fluorid i Älman saknar miljödomstolen för närvarande underlag att bestämma slutliga villkor. Frågan om påverkan i Älman på grund av dessa utsläpp bör därför utredas under en prövotid av två år, varvid utsläppen tills vidare får regleras genom provisoriska föreskrifter. Innan lakverket tas i drift skall bolaget ombesörja elfiske-, vattenkemiska- och bottenfaunaundersökningar i samråd med Fiskeriverket och länsstyrelsen. Även den fortsatta recipientkontrollen under prövotiden skall utformas i samråd med dessa myndigheter. Bolaget har därefter, enligt åtagande, att till miljödomstolen redovisa drifterfarenheter samt förslag till skyddsåtgärder och slutliga villkor.

Miljödomstolen finner för närvarande inte erforderligt att bestämma ett särskilt bullervillkor för den nya verksamheten.

Såväl Räddningsverket som Länsstyrelsen bedömer bolagets MKB som bristfällig. Även om bolagets användning av starka syror fortfarande är betydande, anser miljödomstolen dock, bl a med hänsyn till den betydande minskning av fluorvätesyraanvändingen som bolagets reviderade ansökan innebär, att Räddningsverkets invändningar till stor del förlorat sin aktualitet. Också i övrigt bedömer miljödomstolen att MKB:n uppfyller de krav som ställs i 6 kapmiljöbalken. Tilläggas kan att lagligt utrymme saknas för ett partiellt godkännande av en MKB

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagandeskrift ställd till Svea Hovrätt, Miljööverdomstolen, senast den21 februari 2003

På miljödomstolens vägnar

Göran Simonsson

__________________________

I avgörandet (enhälligt) har deltagit rådmannen Göran Simonsson och miljörådet Ove Eriksson samt sakkunniga ledamöterna Knut Lundstedt och Svante Holmgren.