MÖD 2004:44

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-04-14 i mål nr M 330-02, se bilaga A

KLAGANDE

GK

Ombud

Advokaten LM

MOTPART

Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 STOCKHOLM

SAKEN

Strandskyddsdispens avseende nybyggnad av brygga m.m. _________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens avslag på överklagande av avslag på ansökan om strandskyddsdispens att uppföra en brygga med byggnad.

2. Miljööverdomstolen avslår yrkandet om strandskyddsdispens för uppförande av en brygga utan byggnad.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

GK har yrkat att Miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens dom, bifaller hans ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av brygga med byggnad på fastigheten XX Värmdö kommun. Han har vidare i Miljööverdomstolen framställt ett yrkande i andra hand som innebär en inskränkning av hans ansökan såtillvida att strandskyddsdispens ansöks för uppförande av bryggan utan byggnad.

Länsstyrelsen har bestritt bifall till GK:s yrkanden.

Miljööverdomstolen har den 1 april 2004 hållit syn på platsen.

Målet har tagits till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

GK

En viktig anledning till att uppföra bryggan är att möjliggöra förtöjning av båtar på fastighetens västra strand när den befintliga bryggan på östra sidan inte kan användas på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden. I området finns ett servitut som ger fastighetsägare rätt att utnyttja grannars bryggor när så är påkallat på grund av rådande vindar. Det begränsade antalet bryggor är emellertid inte tillräckligt för detta behov. Klipphyllan som bryggan kommer att ligga på är belägen inom tomtgränsen. Grannfastighetens brygga och hus norr om den planerade byggnationen är belägen så att allemansrätten i det aktuella vattenområdet redan torde vara utsläckt. Båttrafiken förbi den plats där byggnationen skall uppföras är i det närmaste obefintlig. Allmänhetens vilja att uppehålla sig på den närbelägna udden torde inte påverkas av bryggan. Bryggan kommer att ligga på praktiskt taget samma avstånd från udden som befintligt fritidshus. Det skulle strida mot proportionalitetsprincipen att upprätthålla strandskyddet i förevarande fall.

Länsstyrelsen

Det finns behov av angöring med båt vid fastigheten. Det finns dock redan en brygga på fastighetens östra strand. Avståndet till huvudbyggnaden från den befintliga bryggan är ca 60 meter och terrängen är lättframkomlig. Servitutet gör det möjligt att utnyttja bryggor på grannfastigheter vid hårt väder som ligger på från öster. Det föreslagna bryggdäcket, som är ca 10 x 10 meter, är betydligt större än vad som är normalt för en brygga till ett fritidshus. Bryggdäcket har även utan byggnaderna mer karaktär av upphållsyta än brygga. Bryggdäcket kan inte anses ingå i tomtplatsen och kommer att innebära en utvidgning av hemfridszonen. Till friluftsliv räknas nyttjande av såväl fritidsbåtar som kanoter/kajaker och möjligheten att gå i land med dessa. Bryggdäcket kan ha en avhållande effekt på allmänhetens möjligheter att utnyttja vattenområdet utanför udden liksom intilliggande udde, vilken ligger utanför tomtplatsen. Ljud sprids dessutom lättare över vatten än över land. Det finns inga särskilda skäl för att medge dispens och föreslagen brygganläggning motverkar syftet med strandskyddet.

Naturvårdsverket har avstyrkt bifall till överklagandet.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den för fritidshuset på fastigheten avgränsade tomplatsen går ned till strandlinjen vid den plats där bryggan är tänkt att uppföras; bryggan kommer att ligga utanför tomtplatsen. Stranden är alltså inte tillgänglig för allmänheten. Utformningen av och storleken på bryggan, även utan byggnad, är emellertid sådan att det kan antas att den skulle få en avhållande effekt på det rörliga friluftslivet i området utanför tomtavgränsningen, särskilt när det gäller sjöfarande i bryggans närhet. Det 100 kvm stora bryggdäcket får nämligen antas komma att i betydande utsträckning utnyttjas som uppehållsplats för dem som vistas på fastigheten.

På grund av det anförda finner Miljööverdomstolen att den med ansökan avsedda bryggan, med eller utan byggnad, strider mot syftet med strandskyddsbestämmelserna. Det har inte framkommit någon omständighet som, vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen utgör särskilda skäl för dispens från strandskyddsbestämmelserna för en brygga av detta slag. Miljödomstolens avslag på överklagandet om vägrad dispens för en brygga med byggnad skall därför stå fast. Dessutom skall yrkandet om dispens för en brygga utan byggnad avslås.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Sven Bengtsson samt hovrättsråden Rose Thorsén och Marinette Andersson

Enhälligt.

_____________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

GK

MOTPART

Länsstyrelsen i Stockholms län

Box 22067

104 22 STOCKHOLM

Ombud

CGH och CW

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 17 juni 2002, dnr. 18511-02-18916, se bilaga 1

SAKEN

Strandskyddsdispens

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet.

______________________________________________

YRKANDE M.M.

GK har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att hans ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna skall bifallas.

Länsstyrelsen har avstyrkt ändring.

Till stöd för sitt överklagande har GK anfört i huvudsak följande. Den fantastiska naturen på fastigheten skall bevaras genom att den nya byggnaden tillvaratar karaktären som finns runt ön. Detta möjliggörs genom att nybyggnationen anläggs på följande vis.

1. Nybyggnationen är tvådelad i mindre kroppar som smälter in bättre än grannens brygga med bastu och som ger en sjöbodskaraktär i stilen. Järnvitriol skall användas till huskroppen.

2. Mossa på taket är planerat att användas, vilket helt smälter in i klipporna i omgivningen.

3. Bryggan är ritad så liten som möjligt. Ambitionen är att krympa den maximalt av flera anledningar, inte minst den ekonomiska. Det finns ingen anledning att bygga större än nödvändigt. Dock finns det en byggnadsteknisk situation där man behöver ställa bryggan så att den förankras i den bergklack som helt och hållet ligger som grund för byggnationen. Hela bryggan kommer att byggas innanför denna klack/klippa. Allt för att påverka miljön så lite som möjligt om den påverkas över huvud taget.

4. Byggnaden uppförs i ett naturligt närområde till huvudbyggnaden. Det är uppenbart vid en studie på platsen att det inte på något sätt utökar den befintliga tomtplatsen. Det är inte så att den nya byggnaden skulle uppfattas som att den är uppförd avsides till huvudbyggnaden. På intet sätt kan den uppfattas som att den ”bryter ny mark” på ett område som skulle användas av allmänheten. Platsen är direkt nedanför befintlig byggnad och i det område som flitigt besöks av de boende.

5. Det finns inga planer på att bygga ett stort ”Dallashus”. Andemeningen är att behålla en sparsam byggnation. Det underlättas av att bygga en mindre byggnation enligt sökt och av kommunen godkänt bygglov.

Bryggan kommer att ligga på tomtmark. Inga fritidsbåtar kan lämpligen lägga till där, ingen kan på vintern åka skridskor över klipporna och därför vågar jag påstå att inskränkningen av allmänhetens friluftsliv är obefintlig. Tvärtom kan det säkert uppskattas om det finns en brygga att vila sig på för en slutkörd skridskofamilj. Att någon skulle ha behov av att lägga till just där med en fritidsbåt har jag svårt att se. Det är precis nedanför huset och ingen vettig människa vill ligga så mitt i någons utsikt och så nära. Hemfridszonen kommer inte att förändras. Sannolikt påverkas hemfridszonen mer av att grannens brygga samt huvudbyggnad ligger så öppet.

DOMSKÄL

Miljödomstolen har hållit muntlig förhandling i målet.

Vid förhandlingen har parterna utöver vad som tidigare framkommit i målet anfört i huvudsak följande.

GK: De föreslagna byggnaderna kommer att vara anpassade till skärgårdsmiljön och det är deras funktion som kommer att vara den avgörande faktorn för deras utseende. Hemfridszonen kommer inte att utvidgas, eftersom man vid denna bedömning även måste ta hänsyn till grannfastighetens hemfridszon som utan tvekan sträcker sig in över det nu aktuella vattenområdet. Detta vattenområde erbjuder inte heller några möjligheter för båtar att lägga till eller ankra upp och något intresse för detta torde inte heller föreligga eftersom det alldeles i närheten finns flera vackra naturhamnar.

Länsstyrelsen: Utgångspunkten vid bedömningen är att förbud råder mot att ta strandområde i anspråk för nya byggnader eller andra anläggningar. Detta gäller särskilt i det område det nu är fråga om. Prövningen måste göras oberoende av vem som nu äger fastigheten. Allmänheten skall även i framtiden tillförsäkras möjligheten att färdas fritt förbi stranden och även erbjudas möjligheten att närma sig land. Genom det nya bryggdäcket med byggnaderna kommer hemfridszonen att utvidgas. Länsstyrelsen vill även påpeka att en bastu inte behöver ligga alldeles vid vattnet.

Vid förhandlingen har GK förevisat fotografier tagna på fastigheten samt bildmontage. Med stöd av dessa och av övrig utredning i målet kan följande antecknas om de geografiska förhållandena på fastigheten. Fastigheten med en areal om ungefär 8 300 m2 ligger på ön Högholmen i Värmdö kommun och upptar den södra udden av ön. På den delvis trädbevuxna fastigheten finns ett fritidshus och ett par bodar. En bod ligger i anslutning till en brygga vid den östra stranden. Boningshuset är beläget närmare den västra strandlinjen ungefär 40 meter från densamma och delvis omgivet av träd, men klart synligt från vattnet. Platsen för den tänkta bryggan med bodar ligger i princip rakt väster om boningshuset nedanför en bergklack och i anslutning till strandlinjen. Bergklacken utgör den nordliga udden vid en vik sydväst om fritidshuset. Ungefär 100 meter rakt norr om bergklacken sticker en udde ut från grannfastigheten. I anslutning till denna udde har uppförts en brygga med bastu. I viken som bildas mellan nu aktuell fastighet och grannfastigheten samt även söder därom är boningshuset på grannfastigheten synligt.

Av 7 kap. 13 § miljöbalken framgår att strandskydd råder vid havet, insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtliv. Strandskyddet omfattar enligt 7 kap. 14 § miljöbalken land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Enligt samma bestämmelse gäller vidare att strandskyddsområdet kan utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Inom strandskyddsområde råder enligt 7 kap. 16 § miljöbalken förbud mot bl.a. uppförande av nya byggnader och utförande av andra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Med stöd av 7 kap. 18 § miljöbalken får dispens från nämnda förbud meddelas om det föreligger särskilda skäl.

Den fråga miljödomstolen har att ta ställning till i målet är huruvida det föreligger särskilda skäl att medge dispens från strandskyddsbestämmelserna.

Av förarbetena till miljöbalken framgår till en början följande.

”Vid prövningen av strandskyddsdispenser måste (---) uppmärksammas att strandskyddets syften är långsiktiga och att områden som för tillfället verkar vara av begränsat intresse kan bli betydelsefulla i framtiden. Det är sålunda väsentligt att såväl mindre återstående obebyggda delar av hårdexploaterade kuster och insjöstränder bevaras likväl som stora sammanhängande orörda områden. Även om en dispens från förbudet i ett enstaka fall inte synes vara till större skada för strandskyddsintressena, måste det uppmärksammas att på sikt kan dispenser stegvis leda till sammantaget betydande nackdelar på sätt som redan skett genom att stora delar av landets stränder exploaterats. I normalfallet bör alltså inte ytterligare strandområden tas i anspråk. Mot bakgrund av detta innebär dispensgrunden ”särskilda skäl” att utrymmet är mycket litet för dispens från förbud som strandskyddet innebär.” (prop. 1997/98:45 del 1 s. 322)

Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland norr om Oxelösund utgör riksintresse enligt 4 kap.miljöbalken med hänsyn till natur- och kulturvärden som finns i området. Det rörliga friluftslivets intressen skall därvid, enligt 4 kap. 2 § miljöbalken, särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av ingrepp i miljön. I förarbetena till miljöbalken anges att om ett område är av särskild betydelse för naturvården eller friluftsintresset bör normalt aldrig dispens från strandskyddsbestämmelserna medges (prop. 1997/98:45 del 2 s. 89).

Bedömningen av om särskilda skäl föreligger skall alltså präglas av stor restriktivitet, inte minst med hänsyn till att nu aktuell fastighet ligger inom område för riksintresse.

Vad som då kan utgöra särskilda skäl att meddela strandskyddsdispens är bl.a. att den aktuella marken redan kan anses tagen i anspråk såsom tomtmark, varvid allemansrätten utsläckts. Placeringen av den nya byggnationen får dock inte innebära att det privata området kommer att utvidgas på bekostnad av område som är tillgängligt enligt allemansrätten (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 89).

Miljödomstolens bedömning

Den tomtplatsavgränsning som har gjorts vid tidigare tillståndsprövning avseende fastigheten innebär såsom miljödomstolen uppfattar situationen att tomgränsen på den västra sidan av fastigheten nedanför fritidshuset går ända ner till strandlinjen. En placering av ny brygga med byggnation vid denna sida skulle därmed göra att bryggan hamnar invid gränsen för tomten. Oavsett om bryggan därvid skulle hamna alldeles innanför eller alldeles utanför tomtplatsavgränsningen gör miljödomstolen den bedömningen att allmänhetens rörelsefrihet i området utanför strandlinjen skulle komma att påverkas. Visserligen begränsas denna rörelsefrihet till viss del redan av de byggnationer som finns på grannfastigheten. Denna påverkan kan dock inte anses redan i dagsläget göra att all nybyggnad längs GK:s strandlinje inte innebär någon begränsning i aktuellt hänseende. Vad som enligt miljödomstolens mening särskilt skulle komma att begränsa allmänhetens möjligheter och vilja att närma sig nu aktuell strand vid en byggnation av föreslagen omfattning är främst de byggnader som skulle komma att placeras på bryggan. Miljödomstolen ifrågasätter inte GK:s intention att verka för att, även efter bryggans färdigställande, allmänheten skall känna sig välkommen att passera hans strand på samma sätt som för närvarande. I detta sammanhang vill miljödomstolen dock poängtera att strandskyddet har tillskapats för att på lång sikt säkerställa bl.a. allemansrättens fortlevnad längs landets stränder.

På grund av det ovan anförda bör inte meddelas dispens från strandskydds-bestämmelserna för de sökta byggnationerna i dess föreslagna utformning. Denna inskränkning i GK:s rätt att använda sin fastighet är enligt miljödomstolens mening nödvändig för att syftet med strandskyddsbestämmelserna skall tillgodoses. Överklagandet skall lämnas utan bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (TSH-MD 2)

Överklagande ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skall ha kommit in till miljödomstolen senast den 5 maj 2003. Prövningstillstånd krävs.

Olof Roos Margaretha Bengtsson

I avgörandet har deltagit tingsfiskalen Olof Roos, ordförande, och miljörådet Margaretha Bengtsson. Domen är enhällig.