MÖD 2004:65

Anmälan om nötköttsproduktion-----Nyetablering av djurhållning (tjurar) på en tidigare sågverksfastighet har förbjudits med hänsyn främst till befarade luktstörningar vid bostadshus på 70-100 meters avstånd från ett öppet stall.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2004-02-26 i mål nr M 3244-03, se bilaga

KLAGANDE

1. KL

2. ML

3. RJ

4. ES

5. KS

6. MJ

7. MarJ

8. LJ

MOTPARTER

1. Söraby Tjur AB

Ombud

Advokaten BJ

2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö kommun

SAKEN

Anmälan om nötköttsproduktion

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av underinstansernas avgöranden förbjuder Miljööverdomstolen den med anmälan avsedda verksamheten i form av tjuruppfödning på fastigheten X 2:1 i Växjö kommun.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

KL, ML, RJ, ES, KS, MJ, MarJ och LJ (KL och medparter) har yrkat att Miljööverdomstolen skall förbjuda den med anmälan avsedda verksamheten.

Söraby Tjur AB och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö kommun har bestritt ändring.

Miljööverdomstolen, som har hållit syn, har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken tagit målet till avgörande utan muntlig handläggning.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

I Miljööverdomstolen har parterna åberopat i huvudsak samma förhållanden som framförts vid underinstanserna, dock med följande tillägg.

KL och medparter

De ifrågasätter tillåtligheten av att etablera en ny storskalig miljöfarlig verksamhet tätt intill befintliga bostäder och verksamheter samt vattendrag och anser att det för verksamheten bör sökas efter en lämpligare lokalisering. Den största källan till lukt och buller blir det öppna slutgödningsstallet med 300 tjurar på endast 70 meters avstånd från närmaste bostadshus. Övriga klagande bor på ett avstånd av 100-500 m. Riktvärdet för skyddsavstånd avseende djurhållning i lantbruk är 500 m.

Söraby Tjur AB

Farhågorna om stora lukt- och bullerstörningar från verksamheten är klart överdrivna. En ändring i förhållande till vad som angavs vid underinstanserna är att den stora gödselbehållaren med en diameter om 32 m nu kommer att förläggas ute på en åker medan endast en mindre gödselbehållare skall finnas på fastigheten. Den skall ha en volym om 480 m3. Denna behållare kommer att tömmas var tredje månad.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö kommun har framhållit att en sattelitbehållare på 2360 m3 kommer att anläggas i anslutning till spridningsarealen och långt från bostadshus och vattendrag. På fastigheten kommer att finnas en mindre behållare med lock av betong.

Jordbruksverket har yttrat sig över frågan om lukt och buller och därvid hänvisat till ett förslag till allmänna råd för djurhållning samt ett referensdokument om bästa tillgängliga teknik (BREF-dokument) vid intensiv uppfödning av fjäderfä och svin som bygger på det informationsutbyte som har genomförts i enlighet med artikel 16.2 i rådets direktiv 96/61/EG.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att den planerade djurhållningen kommer att bedrivas så att under det avslutande skedet av uppfödningen 300 tjurar samtidigt kan komma att vistas i ett stall vars ena sida är helt öppen. Denna stallbyggnad är så belägen att avståndet till RJs bostadshus på fastigheten X 1:4 är 70 m och avståndet till K och MLs bostadshus på fastigheten X 1:1 är 100 m. Det får med hänsyn till verksamhetens omfattning antas att störningar från stallet i form av framförallt lukt kommer att förekomma vid dessa bostadshus och vara av betydande olägenhet för de boende. Även störningar från verksamheten i övrigt kan antas förekomma även om dessa blir av mindre omfattning.

Störningar från djurhållningen kan alltså antas förekomma vid bostadshusen på X 1:4 och 1:1. Däremot är övriga klagandes bostäder inte så belägna att djurhållningen bör medföra några olägenheter av betydelse för dem även med beaktande av riktvärdet 500 m som skyddsavstånd. Fråga är då om störningarna på X 1:4 och 1:1 blir större än vad som skäligen bör tålas.

Olägenheter i form av lukt från djurhållning får i viss mån tålas i en jordbruksbygd och det nödvändiga skyddsavståndet kan därför variera. När det gäller utökning eller förändring av djurhållning på en jordbruksfastighet kan ett mindre avstånd än 500 m accepteras. I detta fall skulle avståndet komma att krympa till 70-100 m. När avståndet blir så litet måste det - även om det bara rör sig om störningar för enstaka bostadshus - finnas mycket starka skäl för att finna den anmälda djurhållningen acceptabel. Det har i målet egentligen endast gjorts gällande att fastigheten X 2:1 genom förvärv från ett konkursbo kommit i Söraby Tjur AB:s hand och att fastigheten med befintliga byggnader är lämplig för ändamålet. Tidigare bedrevs där en sågverksrörelse och någon verksamhet med djurhållning har alltså inte varit etablerad tidigare. Det har inte gjorts gällande att det inte skulle gå att hitta en bättre plats för verksamheten.

Mot bakgrund av det anförda finner Miljööverdomstolen att Söraby Tjur AB med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken bör förbjudas att bedriva den anmälda verksamheten.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Henrik Runeson samt tf. hovrättsassessorn Paul Magnusson. Enhälligt.

__________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. KL

2. ML

3. RJ

4. ES

5. KS

6. MJ

7. MJ

8. LJ

MOTPARTER

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ,

2. Söraby Tjur AB, c/o MJ

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Kronobergs län beslut den 29 oktober 2003, dnr 505-9913-9915-02, se bilaga 1

SAKEN

Anmälan om nötköttsproduktion

__________

DOMSLUT

Miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet på så sätt att punkt 10 i Miljö- och byggnämndens beslut ges följande lydelse.

10. Lukt från gödselhanteringen i samband med de tre spridningstillfällena skall begränsas genom att svämtäcket på gödselbehållaren skall gynnas att bildas genast efter det att spridningen är slutförd. Gödselbehållaren skall även förses med inneslutande lock.

Länsstyrelsens beslut i övrigt står fast.

BAKGRUND

Söraby Tjur AB ingav en anmälan till Miljö- och hälsoskyddsnämnden om uppfödning av tjurar för slakt på fastigheten X 2:1 i Växjö kommun. På fastigheten har det tidigare bedrivits sågverk och bolaget avser att bygga om sågverksbyggnaderna till stall, som kommer att innehålla 631 djurplatser. Bolaget avser att försälja cirka 500 tjurar för slakt per år. Omfattningen av djurhållningen anges vara cirka 180 djurenheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att den anmälda verksamheten inte föranleder erinringar om denna bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i anmälan och i enlighet med följande förelagda försiktighetsmått (miljödomstolens rubriceringar):

Allmänt

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ärendet.

Skydd för Mörrumsån

2. För att säkerställa att inga förorenade utsläpp kommer i Mörrumsån, skall tomtgränsen i öster längs Mörrumsån och tomtgränsen i norr och söder skyddas med en tät invallning.

3. Ytvattenavledning från samtliga byggnaders tak (rent regnvatten) skall avledas via ett slutet system till Mörrumsån.

4. Från alla hårdgjorda ytor, som skall vara täta, skall dagvatten och tvättvatten samlas upp i en sluten brunn. Som alternativ kan vattnet infiltreras på plats som skall godkännas av Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

5. För att ha möjlighet att kontrollera om flytgödselbehållaren är tät, skall dräneringsledningar anläggas på schaktbotten före gjutning av gödselbehållarens botten.

6. För att kontrollera att inga förorenade utsläpp förekommer från dagvattenledningen (byggnadernas tak) till Mörrumsån, skall det finnas en brunn för provtagning före utloppsröret på utgående dagvattenledning.

Buller

7. Ljudnivån från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmsta bostad X 1:4 än:

Vardag kl. 07.00 – 18.00 50 dB(A)

Lör- sön- och helgdagar kl. 07.00 – 18.00 45 dB(A)

Kväll kl. 18.00 – 22.00 45 dB(A)

Natt kl. 22.00 – 07.00 40 dB(A)

Under den tid ensilering pågår, dock maximalt 18 dagar per år, får ljudnivån vara 5 dB(A) högre mellan kl. 07.00 – 22.00.

Oljor och kemikalier

8. Dieseloljor och hydrauloljor skall hanteras och förvaras slutet, så att spill och läckage förhindras ske till mark, vatten eller avlopp.

9. Kemikalier skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan ske till mark, vatten eller avlopp.

Lukt

10. Lukt från gödselhanteringen i samband med de tre spridningstillfällena skall begränsas så, att svämtäcket på gödselbehållaren gynnas att bildas genast efter spridningen är slutförd.

11. Lukt från ventilationsfläktarna på stallbyggnaderna skall begränsas så att placeringen på fläktarna är från närmsta bostadsfastighet X 1:4.

Kontrakt för avsättning av flytgödsel

12. För att säkerställa spridningsarealen 115,0 ha skall kontrakt finnas för att få avsättning för 3925 m3 flytgödsel per år.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut överklagades till länsstyrelsen av närboende till den tilltänkta verksamheten. Länsstyrelsen ändrade nämndens beslut endast på så sätt att föreläggandets punkt 1 gavs följande nya lydelse: ”1. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med vad sökanden angett i sin anmälan”. De närboende har överklagat länsstyrelsens beslut till miljödomstolen.

YRKANDE M.M.

KML, RJ, EKS, MJ, MJ och LJ (klagandena) har i första hand yrkat att miljödomstolen förbjuder den anmälda verksamheten. I andra hand har de yrkat att det överklagade beslutet ändras så att den anmälda verksamheten inte får medföra förorening av grund- och ytvatten, att den inte får avge buller till omgivande bostadshus och verksamheter och att den inte får avge lukt av djur och gödsel till omgivande bostadshus och verksamheter.

Klagandena har till stöd för sina yrkanden anfört att lokaliseringen av verksamheten är synnerligen olämplig med hänsyn till följande.

Verksamhetens omfattning i jämförelse med ytan för den

Det rör sig om mer än 500 djur som samtidigt skall vistas på en fastighet med en yta av endast 1,67 ha. Fastigheten begränsas av Mörrumsån, den allmänna vägen och fastigheten X 1:4. Djur är levande kännande varelser som skall behandlas enligt sina biologiska behov. I en stordrift där djuren är produktionsenheter gäller det dock att få fram så mycket kött på så liten yta så snabbt som möjligt. Söraby Tjur avser att föda upp tjurarna flera månader snabbare än vanligt. De kommer enbart att kunna röra sig mellan liggbås och foderbord. Om ett stort antal tjurar kommer lösa från anläggningen kommer det troligen att drabba angränsande och närliggande fastigheter. Ingen av bolagets ägare eller anställda bor närmare än tre kilometer från anläggningen och det skulle därför kräva en total inhägnad med kraftiga stängsel för att förhindra risk för sabotage av aktivister. Man bör även beakta risken för smittspridning till såväl tamdjur som människa.

Närheten till Mörrumsån

Tilltänkta djurstallar ligger tätt intill åkanten längs en sträcka av cirka 220 meter. Det finns risk för störningar på Mörrumsåns vattensystem genom kontinuerliga diffusa utsläpp, vid momentana driftsstörningar och vid extrema väderlekssituationer. För att minska risken för läckage till vattensystemet skulle det krävas en total invallning av verksamhetsområdet såväl mot ån som mot vägen, vars diken mynnar direkt i ån. Fastigheten X 2:1 har mycket dåliga markförhållanden. Inga skyddsåtgärder planeras för att göra de s.k. hårdgjorda ytorna ogenomsläppliga, så att läckage till ån förhindras. Därmed kommer en övergödning av ån och sjön Öjaren att ske på sikt. Eftersom invallning av området inte planeras så finns det inget som förhindrar en katastrof om den öppna gödseltanken skulle skadas eller rinna över på grund av skyfall. Vid sådana händelser kan hela Mörrumsåns vattensystem bli hotat, inklusive Åbys och Växjös vattentäkter i Helgasjön. Stora insatser och kostnader har lagts ned för att rena Mörrumsån, bygga laxtrappor samt att plantera in ädelfisk och kräftor. Ån är även en uppskattad kanotled med stora naturvärden. Dessa värden kan förstöras av den planerade verksamheten.

Gödselhanteringen

En gödselbehållare med volymen 2 700 m3 planeras. Enligt ansökan skulle enbart gödselmängden per år uppgå till 3 300 m3. Vid en årsmedelnederbörd av 600 mm blir dagvattenmängden 6 000 m3 per år. En ojämn fördelning av nederbörden ställer ökade krav på hantering och lagring. Lagringskapaciteten för gödsel och dagvatten måste anses vara grovt underdimensionerad.

Störningar på boendemiljön (lukt och buller)

En etablering skulle innebära en kraftig försämring av boendemiljön för de närboende. Det finns idag 14 bostadshus inom en radie av 500 meter från etableringsplatsen. Samtliga fastigheter skulle påverkas av en konstant gödseldoft. Det öppna slutgödningsstallet skulle ligga mindre än 100 meter från bostadshus på fastigheten X 1:1 och 1:4. Svämtäcket i gödselbehållaren kommer inte att fungera som lock under sommarhalvåret eftersom det sker omrörning vid utgödsling. Gödselbehållaren måste därför vara sluten på annat sätt. Omgivningen kommer att drabbas av buller från ventilationssystem, från djuren samt från transportarbete alla veckans dygn. Det kommer att röra sig om minst 500 fordonsrörelser med gödsel och foder per år. Miljöförsämringen kommer att leda till sjunkande fastighetsvärden och minskat boende. Verksamheter i form av stuguthyrning till turister blir omöjliggjorda i fortsättningen.

Hot mot befintlig djurhållning

Den planerade verksamheten skulle ligga insprängd i och i direkt anslutning till befintlig betesmark med ekologisk djurhållning av highland cattle och får, med betesgång året runt. Detta skulle medföra stor risk för oro bland djuren och för smittoöverföring från den planerade verksamheten.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet.

Söraby Tjur AB har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet.

Miljödomstolen har i parternas närvaro hållit syn i målet.

DOMSKÄL

Länsstyrelsen har i det överklagade beslutet redogjort för tillämplig lagstiftning i miljöbalken med förarbeten och därutöver för tillämpliga förordningsbestämmelser.

Miljödomstolen gör följande bedömning.

Påverkan på Mörrumsån

Mörrumsån, som mynnar ut i sjön Öjaren, rinner mot norr direkt öster om fastigheten X 2:1. Avståndet mellan ån och fastighetens stora östra byggnad är mycket kort. Miljödomstolen noterade vid synen att avståndet mellan byggnaden och själva åkanten är 5-7 meter och att det sluttar kraftigt ned mot ån, med en höjdskillnad på omkring 3–4 meter. Vid synen framkom även att det vid fastighetens norra del finns diken som leder ned i Mörrumsån. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i detta hänseende beslutat om försiktighetsmått till skydd för Mörrumsån i form av krav på bl.a. tät invallning i fastighetens tomtgränser i öster, norr, och söder. Nämnden har vidare bl.a. krävt uppsamling eller infiltrering av dagvatten och tvättvatten från hårdgjorda ytor. Dessa skyddsåtgärder är enligt miljödomstolens mening tillräckliga för att säkerställa att Mörrumsån inte kan förorenas vid normal drift av tjuruppfödningsanläggningen. Det måste anses högst osannolikt att läckage kan uppkomma från gödselbrunnen på grund av sprickbildning i denna. Om så ändå skulle ske bör de skyddsåtgärder som Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat anses kunna förebygga påverkan på Mörrumsån. Vägverket har anlagt ett nytt och förlängt skyddsräcke längs vägen i fastighetens norra del. Skyddsräcket bedöms effektivt hindra att ett fordon från vägen kan orsaka skada på gödselbrunnen. Risken för annan direkt yttre skada på gödselbrunnen måste enligt miljödomstolens mening anses vara närmast obefintlig.

Klagandena har anfört att risken för översvämning från gödselbrunnen vid tillfälligt mycket kraftig nederbörd bör beaktas. Den planerade brunnen är öppen, d.v.s. den avses inte ha något lock som förhindrar att regnvatten kommer ned i den. En tillfällig extremt hög nederbörd när nivån i gödselbrunnen är hög skulle kunna leda till en överbelastning av en uppsamlingsbrunn. Med hänsyn till behovet av skydd av Mörrumsån finns det därför skäl att besluta om krav på lock på gödselbrunnen.

Gödselhanteringen

Utbyggnadsbehovet för flytgödsel för den tilltänkta verksamheten har beräknats till 2 630 m3 av rådgivare vid Hushållningssällskapet. Skäl saknas att ifrågasätta denna beräkning. Den tilltänkta gödselbrunnen kan således inte anses vara underdimensionerad.

Störningar på boendemiljön (lukt och buller)

De närmast belägna bostäderna i förhållande till verksamhetsplatsen är Rolf Johanssons bostadshus på den angränsande fastigheten X 1:4, som ligger omedelbart söderut och K M L bostadshus på den angränsande fastigheten X 1:1, som ligger sydväst om denna plats. Dessa hus ligger cirka 100 meter från den planerade verksamheten. Avstånden från husen till den planerade gödselbrunnen på fastigheten X 2:1 är cirka 250 meter.

EKS bostadshus ligger på ett avstånd om något över 300 meter väster om etableringsplatsen. MJ, MJ och LJ bostadshus ligger samtliga norr om denna plats, på avstånd om cirka 350 upp till cirka 500 meter.

Frågan om vad som är ett rimligt skyddsavstånd mellan jordbruksverksamhet och bostadsbebyggelse har behandlats av Boverket i dess Allmänna råd ”Bättre plats för arbete – planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet” (Allmänna råd 1995:5), som är författat i samråd med bl.a. Naturvårdsverket. I dessa Allmänna råd anges bl.a. följande angående djurhållning (s. 109f). De störningar som kan uppstå i samband med djurhållning är framför allt lukt (hantering av gödsel och fekalier, ventilationsluft från stallar samt vissa fodertyper), ansamling av flugor och buller. --- För att minska avgången av luktande ämnen vid hantering av flytgödsel bör gödselbehållare täckas på något sätt. --- Omgivningspåverkan från djurhållning är mer eller mindre accepterad på landsbygden men konflikter kan uppstå i samband med tätortsutbyggnad i jordbruksområden. Som riktvärde för skyddsavstånd för djurhållning i lantbruk anges 500 meter. Detta riktvärde kan dock frångås i enstaka fall i jordbruksbygder, vilket också skett i praxis. Miljödomstolen bedömer i förevarande fall att avståndet mellan den ansökta verksamheten och bostadshusen är acceptabelt.

Ljudstörningar kan tänkas uppkomma genom ljud från fläktar, från själva djuren och från fordonsrörelser. Fläktarna skall byggas in och ventilationssystemets mynning skall placeras i riktning från de närmast boende, vilket minimerar denna störning. Djurens läten kan heller inte förväntas göra att förelagda bullernivåer överskrids. I sin anmälan har bolaget angett antalet fordonsrörelser till 1–2 fodertransporter per månad och 1–2 slakttransporter per månad. Dessa skall, enligt anmälan, normalt utföras under dagtid. Vid ensileringar, tre gånger per år, bedöms intensivare transportverksamhet behöva ske, även utanför dagtid. Denna trafikökning, som totalt endast förekommer några veckor per år, kan inte föranleda ett förbud. De bullernivåer som Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelagt är i enlighet med praxis för industrier och med Naturvårdsverkets allmänna råd (AR 1978:5) för externt industribuller avseende nyetablerad industri, med det undantaget att bullernivån är satt något lägre för lördagar. Det är enligt miljödomstolens mening obehövligt att ytterligare skärpa dessa krav.

Vad gäller luktstörningar bör det noteras att det rör sig om en tilltänkt djuruppfödningsverksamhet i en lantlig miljö där det redan förekommer djurhållning. Lukt kan förekomma från det öppna stallet, men främst från den relativt stora gödselbehållaren. Bolaget skall enligt sin anmälan köra skraputkörning minst två gånger per dag och kulvertar kommer att vara täckta. Dessa åtaganden omfattas av villkor 1 enligt det överklagade beslutet och minimerar luktstörningar från det öppna stallet.

Som skyddsåtgärd för att förhindra lukt från gödselbehållaren har Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat om krav på att svämtäcke skall gynnas att bildas genast efter utförd spridning (punkten 10). Klagandena har anfört att svämtäcket i gödselbehållaren inte kommer att fungera som lock under sommarhalvåret eftersom det sker omrörning vid utgödsling och att gödselbehållaren därför måste vara sluten på annat sätt. Med hänsyn till det korta avståndet till närmsta bostäder och till den stora gödselmängd det är fråga om anser miljödomstolen att det finns fog för klagandenas invändning. Ett lock på gödselbehållaren har även, som angetts ovan, den fördelen att risk för störning på Mörrumsån vid extrem nederbörd utesluts. Föreläggandets punkt 10 skall därför kompletteras med krav på lock.

Planerad djurhållning och påverkan på befintlig djurhållning Det finns nu inte skäl att anta att tjurarna kan ha negativ påverkan på djur i området genom smittoöverföring eller annat. Om så skulle ske är det närmast en fråga om tillsyn enligt djurskydds- eller epizootilagstiftningen, som kommunen eller länsstyrelsen svarar för. Det är likaså en tillsynsfråga enligt djurskyddslagstiftningen om de tjurar som bolaget avser att uppföda kommer att ha tillräckliga rörelseutrymmen i sina stall. Miljödomstolen kan inte finna att det föreligger skäl att ändra det överklagade beslutet på grund av risk för brottsliga gärningar i form av sabotage.

Det överklagade beslutet skall således ändras endast på så sätt att ett tillägg görs i föreläggandets punkt 10 med krav på inneslutande lock på gödselbrunnen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (prövningstillstånd krävs)

Överklagande till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, senast den 18 mars 2004

Marianne Nilsson Magnus Björkhem

--------------------------

I avgörandet har deltagit rådmannen Marianne Nilsson, ordförande och miljörådet

Magnus Björkhem. Föredragande har varit beredningsjuristen Henrik Skanert.