MÖD 2005:41

Tillstånd till inrättande av en avloppsanläggning-----Lokalisering av en avloppsanläggning för infiltration av WC-vatten har inte godtagits då jordlagret som mest bestod av lera och mjäla, var ytterst tunt samt att det saknades utredning om sprickbildning i berggrunden.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2004-09-13 i mål nr M 3153-04, se bilaga A

KLAGANDE

Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun, Box 52, 387 21 Borgholm

MOTPARTER

1. IK

2. BH

3. AH

4. MH

5. YE

Ombud för 3-5: BH

SAKEN

Tillstånd till inrättande av avloppsanordning

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Med ändring av miljödomstolens dom fastställer Miljööverdomstolen Länsstyrelsens i Kalmar län beslut 2004-03-31, dnr 505-10381-03.

2. Miljööverdomstolen återlämnar till Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun en till nämnden ställd och den 23 februari 2005 dagtecknad ansökan om avloppsanläggning för fastigheterna B X:X och X:Y i Borgholms kommun

__________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun har yrkat att det av miljödomstolen meddelade tillståndet till avloppsanläggning upphävs.

Motparterna har bestritt ändring

Under målets handläggning i Miljööverdomstolen har motparterna till miljö- och byggnadsnämnden lämnat in en ny ansökan om tillstånd till en avloppsanläggning med en annan utformning än den som prövats i underinstanserna. Nämnden har uppfattat den nya ansökan som en komplettering i det pågående målet och har överlämnat den till Miljööverdomstolen. Motparterna har härefter i andra hand yrkat att de skall meddelas tillstånd till inrättande av avloppsanläggning enligt den nya ansökan.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och byggnadsnämnden

Tillståndet bör upphävas av såväl hälsoskydds- som miljöskyddsskäl. Den aktuella platsen saknar grundläggande förutsättningar för att kunna omhänderta avloppsvatten från vattentoalett. Motparternas utredning visar inte att vattentoalett kan anslutas utan att människors hälsa eller miljön i alltför hög grad riskerar att skadas.

Fastigheterna ligger inom det yttre skyddsområde för Hornsjöns ytvattentäkt och omges till största delen av alvarmark med ett mycket tunt jordtäcke. Söder om infiltrationsplatsen är jordtäcket endast några centimeter tjockt. Alvarmarken tenderar att säsongsvis vara snustorr och säsongsvis översvämmad. Infiltrationsbädden är belägen på en plats där jordtäcket är tjockare. Jordmaterialet antas utgöra rester från tidigare kalkstensbrytning och bestå av lerhaltig kalkstenskross.

Berggrunden på Öland är rik på sprickor vilket medför ökad risk för förorening av grundvattnet. Även om berget runt den sprängda brunnen på B X:X sannolikt är utan sprickor kan det inte uteslutas att det finns sprickor i närområdet. Miljödomstolen har inte angett åt vilket håll grundvattenytan lutar i området eller huruvida närliggande vattenbrunnar är borrade eller sprängda

Syftet med en infiltrationsbädd är att avloppsvattnet infiltreras genom omgivande marklager. För detta krävs att det finns en tillräcklig mängd jord runt infiltrationsbädden. Jordmassorna skall dessutom varken ha för hög eller för låg genomsläpplighet, dvs. inte bestå av alltför grovkornigt eller finkornigt material.

Siktanalys av jordmaterialet på infiltrationsplatsen har utförts. Analysen visar att inslaget av lera och mjäla är ganska stort. Det ger de omgivande jordmassorna en lägre genomsläpplighet, dvs. de blir fortare vattenmättade. Om omgivande jordmassor blir vattenmättade ökar risken för att lakvatten skall tränga upp. Uppträngande lakvatten i omedelbar anslutning till en infiltrationsbädd innebär risk för att avloppsvattnet inte har hunnit renas tillräckligt och därmed kan sprida smitta. Att jordmassorna runt bädden har låg genomsläpplighet kan därför inte kompensera för att området saknar ett tjockare jordtäcke. Det är inte heller någon fördel att infiltrationsplatsen ligger i närheten av ett dike dit lakvatten kan söka sig.

Att, som miljödomstolen angivit, eventuellt lakvatten hamnar i ett dike som leder till ett sankområde några hundra meter öster om infiltrationsplatsen och där kan tas upp av vegetationen ter sig som en orimlig lösning på problemet. Miljödomstolen har inte beaktat hur lakvattnet kan tas upp av vegetationen utanför vegetationssäsongen, hur smittspridning kan förhindras på ett bra sätt eller hur extra tillförsel av växtnärings-ämnen påverkar den biologiska mångfalden i sankmarken.

Avloppsvatten från vattentoalett utgör en större risk än BDT-vatten och det är därmed motiverat att ställa högre krav för en avloppsanordning med ansluten vattentoalett. Det går inte att anta att ett hus bara skall användas under en viss del av året. I Borgholms kommun är det inte ovanligt att fritidshus blir permanentbostad eller tvärtom. Ett tillstånd att ansluta vattentoalett gäller för framtiden oavsett vem som äger fastigheterna.

Motparterna

Den aktuella platsen har goda förutsättningar för att omhänderta avloppsvatten från såväl BDT-vatten som från vattentoalett. Enligt den riskbedömning de utfört är risknivån mycket låg. Renat restvatten kan inte rinna mot Hornsjön på grund av bergets lutning mot nordost. Infiltrationsanläggningen ligger inte på alvarmark med ett fåtal centimeters jordmån utan på en ås med 1,5-2 meters förhöjning över omgivande alvarsmark. Marken på åsen består av 0,5-1 meter jordtäcke med riklig vegetation och med goda förutsättningar för en miljösäker hantering av toalettavlopp.

Det finns inget som talar för att det finns sprickbildning i berget i närområdet. Krav på undersökning av detta måste anses vara ytterst högt ställda krav på en sommar-anläggning för avlopp. Krav på sådan undersökning har inte heller ställts på befintliga äldre anläggningar. Infiltrationsanläggningen ligger frånströms de närliggande vattentäkterna.

De kan tänka sig att utföra anläggningen på ett än mer kvalificerat sätt, enligt den nya ansökan de lämnat in till miljö- och byggnadsnämnden. Anläggningen skulle då få en tät botten med kontrollerad infiltration av eventuellt restvatten. En sådan lösning skulle i än högre grad säkerställa att miljön inte kommer att påverkas negativt.

REMISSINSTANS I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket

En infiltrationsanläggning uppbyggd enligt Naturvårdsverkets faktablad ”Små avloppsanläggningar - hushållsspillvatten från högst fem hushåll” från 2003 utgör normalt en ur miljö- och hälsoperspektiv acceptabel avloppslösning där de olika lagren under infiltrationsrören renar avloppsvattnet från framför allt smittämnen. En grund infiltrationsanläggning kan byggas ovanpå ursprunglig marknivå om det är ett litet avstånd till berg eller grundvatten om infiltrationsmöjligheterna i övrigt är goda.

I aktuellt fall är detta inte en lämplig metod. Alvarsmarken består här av ett mycket tunt jordlager och därunder rester från ett kalkstensbrott med risk för direktkontakt med grundvattenförande lager. Det minsta avstånd som kan anses acceptabelt mellan grundvattenyta och den nivå där infiltrationsrören ligger är en meter.

En infiltrationsanläggning skall inte orsaka lakvatten på det sätt som framkommer i handlingarna i ärendet. Att redan i planeringsstadiet kalkylera med avrinning längs marken till ett våtmarksområde flera hundra meter längre bort är en felaktig tillämpning av en dylik anläggning. Detta är olämpligt med hänsyn både till smittrisk och till transport av närsalter. En torr eller ofta översvämmad alvarmark på ner till några centimeters tjocklek torde inte utgöra ett tillräckligt stort infiltrationsmaterial för en avloppsanläggning.

Det är inte redovisat om intilliggande vattentäkter på ett varierande avstånd på mellan 40 och 100 meter från den planerade infiltrationsanläggningen är bergborrade eller grävda. En borrad brunn i sprickig mark löper större risk att bli utsatt för inläckande avloppsvatten än en grävd. Risk för inläckage föreligger emellertid i båda fallen eftersom det inte finns redovisat något resultat från en hydrogeologisk undersökning av området. De skyddsavstånd i horisontalled som finns angivna i Naturvårdsverkets faktablad är baserade på att avloppsinfiltrationen sker nedströms vattentäkterna. I det aktuella fallet är förhållandena oklara med avseende på avrinningsriktning. Fortsatt användning av torr lösning, gärna med sortering, bör övervägas. Andra möjliga alternativ är sluten tank för WC-vattnet eller ett minireningsverk.

För att göra en bedömning av påverkan på dricksvattentäkten Hornsjön bör en undersökning göras av bergets sprickighet och hydrologiska förhållanden mellan infiltrationsanläggningens planerade läge och Hornsjön.

Naturvårdsverket anser att inrättandet av vattentoalett normalt innebär en sådan standard som möjliggör permanent boende på fastigheten. Det bör därför krävas att avloppsanordningen har reningskapacitet för ett sådant boende, även om sökanden vid ansökningstillfället avser att nyttja fastigheten för fritidsboende.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av handlingarna i målet framgår att den avloppsanläggning motparterna i första hand yrkat tillstånd till kan ifrågasättas av flera skäl. Det jordlager som omger den tänkta infiltrationsplatsen är på vissa ställen ytterst tunt, även om själva infiltrationsbädden är belägen på en plats där jordtäcket är tjockare. Siktanalys av jordmaterialet på infiltrationsplatsen visar att inslaget av lera och mjäla är stort. Det saknas utredning beträffande eventuell sprickbildning i berggrunden. Vidare är det tänkt att lakvatten från anläggningen skall transporteras via ett dike till ett sankområde och där tas upp av vegetationen. Dessa förhållanden medför enligt Miljööverdomstolen att en avloppsanläggning med den utformning som avses med den ursprungliga ansökan inte kan godtas på den aktuella platsen.

Den nya ansökan avser en avloppsanläggning med en helt annan utformning än som avses i den ursprungliga ansökan. Underinstansernas prövning har därmed inte omfattat en sådan anläggning som avses i den nya ansökan. Och denna bör heller inte behandlas vid Miljööverdomstolens överprövning av Miljödomstolens dom. Den nya ansökan bör därför återlämnas till miljö- och byggnadsnämnden.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Rose Thorsén och tf. hovrättsassessorn Liselott Yngve.

____________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. IK

2. BH

3. AH

4. MH

5. YE

Ombud för 3 - 5: BH

MOTPART

Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun, Box 52, 387 21 Borgholm

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Kalmar län beslut den 31 mars 2004, dnr 505-10381-03, se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd till inrättande av avloppsanordning

__________

DOMSLUT

Miljödomstolen upphäver Miljö- och byggnadsnämndens beslut den 27 mars 2003 (§ 96) och länsstyrelsens beslut den 31 mars 2004 (dnr 505-10381-03). Miljödomstolen ger IK, BH, AH, MH och YE tillstånd till ändring av befintlig avloppsanordning så att vattentoalett kan installeras enligt ansökan den 11 november 2002 med kompletteringar.

För tillståndet skall som villkor gälla att ändringar av den befintliga anläggningen sker i samråd med Miljö- och byggnadsnämnden.

BAKGRUND

IK äger fastigheten X:X1:7 i Löttorp. BH, MH och YE äger grannfastigheten X:X1:10. För fastigheterna finns avloppsanordning med infiltration. IK och MH ansökte hos Miljö- och byggnadsnämnden om tillstånd till ändring av den befintliga avloppsanläggningen så att vattentoalett kan installeras. Nämnden avslog deras ansökan och motiverade sitt beslut bl.a. med att den föreslagna platsen för infiltration ligger i kanten av Mensalvaret där jorddjupet är mindre än 1 decimeter, att platsen ligger inom yttre skyddsområde för ytvattentäkt samt att området är av riksintresse för naturvård. IK och MH överklagade Miljö- och byggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen, som avslog överklagandet.

YRKANDE M.M.

IK, BH, AH, MH och YE (klagandena) har yrkat att miljödomstolen ger tillstånd till inrättande av avloppsanläggning enligt deras ansökan. De har bl.a. anfört följande.

Fastigheterna ligger inom ett område där sju fastigheter avstyckades för bostadsändamål på 1950-talet. Fastigheterna bebos huvudsakligen sommartid. Miljö- och byggnadsnämnden och länsstyrelsen har ställt krav på utredning som är oproportionerliga i förhållande till de ringa miljökonsekvenser som skulle uppstå om vattentoaletter användes. Att installera en torrtoalett är en dålig lösning eftersom en sådan bullrar, luktar och tar stor plats. Naturvårdsverket anger i rapport 5224, s. 36, att ett sådant system har stort behov av utveckling för att bli tekniskt och socialt fungerande. Sluten tank med tanktömning godtas inte av Miljö- och byggnadsnämnden enligt besked från miljöskyddsinspektören. Därmed återstår endast alternativet med befintligt utedass med latrintömning och borttransport.

Infiltrationsplatsen ligger 1,5 - 2 meter över fast berg på en 20 - 30 meter bred grusås och intill ett dike. Området är bevuxet med tät vegetation. Avvägning av området har utförts, se bilaga ingiven i målet. Berget lutar från söder mot norr, d.v.s. mot infiltrationsplatsen och från väster mot öster med lägsta nivån i diket. Befintligt jordmaterial utgör rester från tidigare kalkstensbrytning och består av lerhaltig kalkstenskross. Siktanalys har utförts av prov taget vid infiltrationsplatsen, se bilaga ingiven i målet. Denna visar att inslaget av lera och mjäla är ganska stort. Detta innebär att omgivande jordlager har en viss vattenmagasinerande och fördröjande effekt vilket torde gynna reningsprocessen. Det hindrar eventuellt lakvatten att nå fast berg och grundvattnet. Det fasta kalkstensberget i området är relativt plant. Vid en rengöring av brunnen på X:X1:7 tömdes allt vatten. Det tog då sju månader innan vattnet återkom till pumphuvudet som ligger cirka 60 cm från brunnens botten. Detta visar att grundvattnet rör sig extremt långsamt i berget och att brunnen sannolikt har ett litet tillrinningsområde. Det visar också på liten sprickbildning. Hos grannfastigheterna har flera försök gjorts att borra brunnar, men tillräcklig vattentillförsel har inte uppnåtts.

Vid tillståndsbedömningen bör man se till följande aspekter; graden av kvarvarande föroreningar efter rening, frågan om vart eventuellt lakvatten tar vägen samt de eventuella omgivningsfaktorer som kan påverkas av resterna.

Den aktuella platsen har befunnits lämplig för infiltrationsbädd av Miljö- och byggnadsnämnden. Anläggningen är nu i drift för det tredje året och fungerar väl. Det har inte förekommit några olägenheter i form av lukt eller lakvatten. Reduceringseffekter för kväve, fosfor och bakterier är mycket goda i en infiltration (se Naturvårdsverkets rapport 5224 s. 78 f.). Detsamma gäller reduktionen av bakterier. Härtill kommer att det naturliga kalkstensmaterialet som omger infiltrationen starkt bidrar till reningsprocessen. Fastigheterna kommer i framtiden endast att användas under växtperioden och den rikliga vegetationen i området tar sannolikt hand om eventuella växtnäringsöverskott. Det är enligt Naturvårdsverkets rapport mindre sannolikt att grundvattnet skulle bli förorenat. Omgivningen kan inte komma att påverkas i någon nämnvärd omfattning. Höjdmätningen visar att eventuellt lakvatten inte kan rinna ut som ytvatten på alvarsmarken. De tröga grundvattenrörelserna gör att eventuellt påverkat vatten inte kan nå Hornsjöns vattentäkt. Det omgivande materialets vattenmagasinerande effekt torde innebära att grundvattnet inte kommer att påverkas. Vid de dricksvattenbrunnar som finns i området kan provtagning ske kontinuerligt. Det finns ingen skyddsvärd vegetation i området. Närmaste bebyggelse med permanent boende ligger på 400 meters avstånd.

Miljö- och byggnadsnämnden har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet.

Miljödomstolen har hållit syn i målet.

DOMSKÄL

Som en av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalkens finns den s.k. lokaliseringsregeln i 4 §. Enligt första stycket i denna bestämmelse skall för verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till vad som anges i bl.a. 4 kap.miljöbalken. 4 kap.miljöbalken innehåller särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Av 4 kap.1 och 2 §§miljöbalken framgår att hela Öland är av riksintresse och att ett ingrepp i miljön där får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärden.

Enligt 2 kap. 4 § andra stycket skall för all verksamhet och alla åtgärder en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Miljöbalken innehåller även en särskild bestämmelse med krav på rening av avloppsvatten i 9 kap. 7 §. Enligt första stycket i denna bestämmelse skall avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Vidare anges att lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar skall utföras för detta ändamål.

De allmänna råd av Naturvårdsverket för små avloppsanläggningar (AR 87:6) som omnämns i länsstyrelsens beslut är numera upphävda och har inte ersatts av några motsvarande allmänna råd. Naturvårdsverket har emellertid i avvaktan på nya allmänna råd utfärdat skriften ”Små avloppsanläggningar - hushållsspillvatten från högst fem hushåll” (Naturvårdsverket Fakta, oktober 2003). I denna skrift finns vissa vägledande skyddsavstånd till grundvatten och vattentäkter angivna för fall då det saknas geohydrologisk utredning (s. 17 ff). Orsaken till behov av skyddsavstånd är risken för spridning av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Det är även önskvärt att minimera tillförseln av kväve i form av nitrat till vattentäkter. För att den mikrobiella avdödningen skall bli tillfredsställande bör avståndet mellan infiltrationsytan och högsta grundvattenyta inte understiga 1 meter. Som horisontellt skyddsavstånd till vattentäkter anges 50 meter när marken består av sand grövre än finsand eller grövre material och marklutningen är mindre än 5 procent. Vidare anges att det är betydligt svårare att ange generella skyddsavstånd vid bergborrade brunnar, varför hydrogeologisk expertis då bör konsulteras.

I förevarande mål rör det sig om ett område med mycket tunt jordlager. I området finns sju brunnar. Avstånden från infiltrationsplatsen till dessa varierar mellan 40 - 100 meter. Den närmsta brunnen ligger på IKs fastighet. Hon har på sin fastighet även en annan brunn på 60 meters avstånd från infiltrationsplatsen. Övriga brunnar ligger på över 50 meters avstånd. Vad klagandena anfört om trögheten hos grundvattenrörelserna i området ger skäl att anta att berget har låg genomsläpplighet. Miljödomstolen finner därför att avståndet till de närmast liggande brunnarna är betryggande.

Hornsjön, som används som ytvattentäkt för stora delar av norra Öland, ligger cirka en kilometer väster om infiltrationsplatsen, således på tämligen långt avstånd från denna. Grundvattenrörelserna är tröga. Miljödomstolen finner därför att risken för att Hornsjön, inom överskådlig tid, kommer att förorenas via grundvattnet är mycket liten. Vid miljödomstolens syn framkom att ytvatten inte rinner långt västerut från infiltrationsplatsen, utan hamnar i ett dike som leder till ett sankområde några hundra meter öster om infiltrationsplatsen. Vid sankområdet kan eventuellt lakvatten förväntas tas upp av vegetationen. Hornsjön kan alltså inte förorenas via ytvatten från infiltrationen. Infiltrationen sker idag på 2 meters höjd. Den avses byggas ut, om tillstånd ges till infiltration av avloppsvatten från toalett. Kravet på vertikalt skyddsavstånd blir alltså uppfyllt. Miljödomstolen finner därför att den ansökta infiltrationsanläggningen inte kommer att medföra olägenheter för människors hälsa eller för miljön. Inte heller kommer natur- och kulturvärden i området att skadas om tillstånd beviljas. Den valda platsen uppfyller även kravet i 2 kap. 4 § andra stycket miljöbalken.

Med hänsyn till vad som nu har sagts finner miljödomstolen att tillstånd till anrättande av avloppsanläggning för vattentoalett på klagandenas fastigheter kan beviljas. Miljö- och byggnadsnämndens och länsstyrelsens beslut skall därför upphävas. För tillståndet bör som villkor gälla att den nya anläggningen byggs i samråd med Miljö- och byggnadsnämnden.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (prövningstillstånd krävs)

Överklagande till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, senast den 4 oktober 2004.

Marianne Nilsson Magnus Björkhem

___________________

I avgörandet har deltagit rådmannen Marianne Nilsson, ordförande och miljörådet Magnus Björkhem samt de sakkunniga ledamöterna Ingvar Carlsson och Lars Åkesson. Föredragande har varit beredningsjuristen Henrik Skanert.