MÖD 2005:60

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 11 augusti 2004 i mål nr M 184-02, se bilaga A

KLAGANDE

SilverTec AB, 556641-2564, 577 02 Silverdalen

Ombud: Advokaten JN

SAKEN

Lagligförklaring

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av den överklagade domen lagligförklarar Miljööverdomstolen den år 1997 på fastigheten H X:X, Hultsfreds kommun, anlagda bron över Silverån.

Lagligförklaringen förenas med följande villkor:

- Försegling skall ske av dörr till intilliggande industrifastighet, vars tröskel har nivån +108,48 m alternativt skall tröskeln höjas till betryggande nivå.

- Det befintliga erosionsskyddet skall förstärkas med sprängsten d50=230-250 mm, tjocklek 0,5-0,6 m med överkant på nivån +105,80 m.

Höjdangivelserna avser rikets höjdsystem RH70.

De föreskrivna åtgärderna skall ha genomförts senast sex månader efter det att domen vunnit laga kraft.

___________________

YRKANDE I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

SilverTec AB (bolaget) har yrkat att ansökan om lagligförklaring av den år 1997 anlagda bron över Silverån skall bifallas.

UTREDNING I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

Miljödomstolens slutsats att vägbanan kommer att översvämmas vid ett hundraårsflöde torde bero på en missuppfattning. Vattennivån vid ett hundraårsflöde har beräknats till 109,05 m. Brobanans uppströmskant har nivån 109,48 m, alltså nästan en halvmeter högre. Här bör även framhållas att dammanläggningen strax uppströms gör att det är mycket osannolikt att några större föremål skulle nå bron ens vid höga vattenflöden. Viss risk för erosionsskador föreligger dock vid extremt höga flöden. Miljödomstolen har föreslagit att brons kulvertar skall rensas för att minska risken för skador vid höga flöden. Som framgår av den kompletterande hydrotekniska utredningen skulle en rensning få motsatt effekt eftersom risken för erosionsskador skulle öka. Detta beror på brons konstruktion. Att komplettera bron med en extra kulvert skulle bli mycket kostsamt.

Bolaget har låtit Jordbruksverket utföra en kompletterande hydroteknisk utredning. Av denna framgår i korthet följande. Den befintliga bron kan anses något underdimensionerad enligt den gängse praxis som oftast ligger till grund för brodimensionering. Det föreligger dock ingen risk för att bron översvämmas vid extremt höga flöden. En utökning av den vattenförande arean i befintlig bro tillråds inte på grund av att brons grundläggning kan skadas om brobotten sänks. Plansituationen medför också att det är mycket kostsamt att komplettera bron med ett extra brogenomlopp med erforderliga dimensioner som medför en väsentligt lägre dämning. För att säkerställa och förstärka brons konstruktion för belastningar som skulle kunna uppnås vid extremt höga flöden (exempelvis orsakade av ett framtida förändrat klimat), kan det befintliga erosionsskyddet vid broöppningarnas inlopp förstärkas med grov sprängsten d50 = 230-250 mm, tjocklek 0,5-0,6 m och bottenivån +105, 80 m. Även om bron ger upphov till relativt hög dämning vid HHQ100 bedöms bron inte kunna ge upphov till att några allmänna eller enskilda intressen påverkas. En dörr in till bredvidliggande fabrikslokal bör dock flyttas eller byggas om. Vattenståndet som bron orsakar uppströms påverkar ej avbördningen genom uppströms liggande dammanläggning. Vad gäller betydelsen av klimatförändringar är den allmänna uppfattningen att sådana som påverkar vattendragens hydrologi redan har inträffat eller kommer att ge sig till känna i framtiden. Vid översiktlig eftersökning av forskning inom området framträder bilden av en komplex frågeställning. Modellberäkningar ger för närvarande endast indikationer åt vilket håll klimatet sannolikt kommer att påverkas. Storleksordningen av förändringarna, hur dessa kommer att påverka olika delar av landet och vilka momentana händelseförlopp som kommer att kunna förväntas är dock mycket osäkra. Med beaktande av detta torde en ”riskkalkyl” med ett tillägg av 10 procent på de karakteristiska flödena ge en god marginal för ett scenario av en förväntad klimatförändring.

För att undanröja eventuella tveksamheter beträffande den intilliggande fabriksbyggnaden åtar sig bolaget att försegla den dörr vars tröskel har nivån +108,48 m, alternativt att höja tröskeln till betryggande nivå.

Bolaget accepterar att det föreskrivs att dessa åtgärder skall vara genomförda inom sex månader från det att beslutet vunnit laga kraft.

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen tillstyrker lagligförklaring av bron, under förutsättning att det som villkor föreskrivs att bolaget skall vidta de åtgärder som det åtagit sig. Dessa bör vara genomförda inom sex månader från det beslutet vunnit laga kraft.

Miljö- och byggnadsnämnden i Hultsfreds kommun

De uppgifter om underdimensionering som förts fram i ärendet och de nederbörds situationer som varit de senaste åren medför att nämnden ändrat uppfattning angående lagligförklaring av bron. Nämnden anser att bron, om den skall vara kvar, inte får utgöra något dämningshinder som riskerar förhöjda vattennivåer uppströms bron över Bruksgatan i Silverdalen. Vidare bör industrilokalerna skyddas så att det inte föreligger någon risk för översvämning vid ett 100-års flöde.

SMHI

Det råder stor osäkerhet om hur en framtida klimatförändring kan komma att påverka extrema vattenflöden i Sverige. Med tanke på denna osäkerhet kan det vara rimligt att i detta fall öka marginalerna i dimensionsberäkningen med i storleksordningen 10 procent. SMHI har beräknat vattenföringar i Silverån för återkomsttiderna 10, 50 respektive 100 år. Enligt beräkningarna är vattenföringen ca 20-25 % lägre vid aktuella återkomsttider än vad Jordbruksverkets beräkningar resulterat i. Följande vattenföringar har beräknats av SMHI.

10 års återkomsttid 25 m3/s

50 års återkomsttid 33 m3/s

100 års återkomsttid 37 m3/s

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolen tar först upp till bedömning för vilken vattenföring bron bör dimensioneras.

I Vägverkets publikation 1990 ”Hydraulisk dimensionering. Diken, trummor, ledningar, magasin” anges på sidan sex att broar dimensioneras för vattenföring med 50 års återkomsttid. Anvisningen avser broar för vilka Vägverket är huvudman, dvs. broar för allmän väg. För en enskild bro inom ett industriområde, varom här är fråga, kan den dimensionerade återkomsttiden vara kortare än 50 år.

Miljööverdomstolen bedömer att bron skulle behöva dimensioneras för 30 m3/s, om ingen hänsyn tas till framtida klimatförändringar. Det är emellertid motiverat att ta hänsyn till det. Miljööverdomstolen finner mot bakgrund av vad SMHI anfört att bron bör dimensioneras för ett flöde som är tio procent större, dvs. för (1,1x30=) 33 m3/s. Enligt Jordburksverkets utredning i miljödomstolen blir vattenståndet uppströms bron +108,45 m vid 33,5 m3/s. Eftersom högsta nivån på brobanan är +109,5 m, kommer brobanan inte att överspolas och därmed kan det inte anses att det föreligger en risk för stora skador. Hinder enligt 3 kap. 3 § vattenlagen (1983:291) föreligger därför inte. Några hinder för vattenföretaget föreligger inte heller enligt 3 kap.1-2 §§vattenlagen. Eftersom fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna och olägenheterna av det, föreligger inte heller något hinder enligt 3 kap. 4 § vattenlagen. Bron skall därför lagligförklaras. Följande villkor bör gälla.

De lägsta tröskelnivåerna för dörrar till fabriksbyggnaden uppströms bron är +108,48 m, dvs. (108,48-108,45=) 0,03 m över det beräknade vattenståndet. Eftersom vattenståndberäkningar alltid innehåller ett visst mått av osäkerhet, är det likväl lämpligt att som villkor föreskriva vad bolaget åtagit sig, i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Bolaget har vidare åtagit sig att förstärka det befintliga erosionsskyddet i brons inlopp med sprängsten i enlighet med vad som sägs i domslutet, dvs. att överkanten på det förstärkta erosionsskyddet skall förläggas på nivån +105,80 m.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande 2005-11-29

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Lars Hydén, hovrättsrådet Marinette Andersson, referent, och hovrättsassessorn Paul Magnusson. Enhälligt.

___________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

1. M-real i Sverige AB

577 02 SILVERDALEN

Ombud: advokaten NL,

2. SilverTeck AB

577 02 SILVERDALEN

SAKEN

Lagligförklaring av dels år 1987 ändrad uttagspunkt för råvatten samt anläggandet av sandfilter för rening av vatten, dels en år 1997 anlagd bro över Silverån, allt på fastigheten X 11:3, Hultsfreds kommun, Kalmar län.

___________

1 DOMSLUT

1.1 Lagligförklaring

Miljödomstolen lagligförklarar:

a) År 1987 ändrad uttagspunkt för råvatten samt anläggandet av sandfilter för rening av vatten. Anläggningen är utförd inom ett område som numera har fastighetsbeteckningen X 11:3, Hultsfreds kommun, Kalmar län.

b) År 1996 inom fastigheterna Bäckefall 1:6 och Hällerfors 13:1, Hultsfreds kommun, Kalmar län, utförd igenfyllning av intagskanal.

1.2 Ogillade yrkanden

Miljödomstolen ogillar följande yrkanden:

a) Lagligförklaring av en år 1997 anlagd bro över Silverån.

b) Länsstyrelsens i Kalmar län yrkande om villkor för begränsning av vattenuttaget vid den ändrade uttagspunkten.

1.3 Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

1.4 Prövningsavgift

Miljödomstolen ändrar inte den med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken den 5 juni 2002 fastställda avgiften om fem-tusen (5 000) kr för målets prövning.

2 BAKGRUND

I utslag den 16 juli 1934 (AD 35/1933) lämnade dåvarande Söderbygdens vattendomstol (nedan vattendomstolen) tillstånd för AB Brusafors- Hällefors att anlägga en regleringsdamm i Lillån samt att med dammen reglera avrinningen i sjön Linden i Hultsfreds kommun, Kalmar län, för att bl.a. säkerställa tillgången till fabrikationsvatten vid bolagets pappersbruk. För hushållningen med vattnet i Linden stadgade vattendomstolen bl.a. att avrinningen från sjön skulle göras så jämn som möjligt, dock att under månader-na juni - september en vattenmängd om högst 0,25 m3/s fick avtappas. Utslaget innehöll dock inte något om vattenmängden för själva uttaget till fabriken. I utslag den 31 de- cember 1934 (AD 17/34) gav vattendomstolen bolaget tillstånd att anlägga bl.a. tre fasta jorddammar och en samlingsbassäng i Silverån. Genom en senare dom den 11 februari 1946 (AD 19/43) lämnade vattendomstolen bolaget tillstånd att höja dämningsgränsen i sjön Linden med 0,30 m för att säkra tillgången till fabrikationsvatten. Inte heller detta tillståndet innehöll något om vattenmängden för själva uttaget till fabriken. I ansökan anfördes dock att det vid full drift av pappersbruket med nuvarande utbyggnad erfordras en vattenmängd av minst 0,20 m3/s.

I beslut den 14 juni 1985 lämnade Koncessionsnämnden för Miljöskydd Mo och Domsjö AB (MoDo), som år 1970 köpt AB Brusafors-Hällefors, tillstånd till viss produktionsökning. Den tidigare pappersrörelsen inom MoDo har senare överlåtits till M-real Sverige AB (nedan M-real). Rörelsen har bedrivits inom fastigheterna X 1:6 och X 13:1. År 1987 ändrades uttagspunkten för råvatten samt anlades ett sandfilter för rening av vatten. En kanal fanns tidigare i anslutning den gamla uttagspunkten. År 1996 fylldes kanalen igen och året därefter anlades en ny bro över Silverån inom fabriksområdet. Det mark-område på vilket den ändrade uttagspunkten, sandfiltret och den nya bron är belägna har år 2003 avstyckats och fått fastighetsbeteckningen X 11:3. M-real har samma år överlåtit denna fastighet till SilverTeck AB (nedan SilverTeck). M-real är alltjämt ägare till fastigheterna X 1:6 och X 13:1. På dessa fastigheter ligger den numera igenfyllda kanalen.

3 YRKANDEN

SilverTeck har ansökt om lagligförklaring av dels den år 1987 ändrade uttagspunkten för råvatten samt anläggandet av sandfiltret för rening av vatten, dels den år 1997 anlagd bron över Silverån. Åtgärderna är utförda inom ett område som numera har fastighetsbe-teckningen X 11:3, Hultsfreds kommun, Kalmar län.

M-real, som ursprungligen framställt de yrkanden som framförs av SilverTeck, har yrkat att igenfyllningen av kanalen skall omfattas av ansökan om lagligförklaring. Åtgärderna för igenfyllning, som ägde rum år 1996, har skett inom fastigheterna X 1:6 och X 13:1, Hultsfreds kommun, Kalmar län.

4 SÖKANDENAS REDOGÖRELSE FÖR ANSÖKAN

Sökandena har i ansökan till miljödomstolen anfört följande.

4.1 Höjdsystem

Samtliga i målet förekommande höjdangivelser hänför sig till Rikets höjdsystem 1970 (RH 70).

4.2 Rådighet

Sökandena är ägare till den/de fastighet/er på vilka de åtgärder som yrkas lagligförklarade är utförda.

4.3 Stadsplan

Enligt gällande stadsplan upprättad den 17 juni 1976 får det berörda området endast användas för industriändamål. De utförda åtgärderna bedöms inte strida mot planen.

4.4 Samråd

Samråd beträffande tidigare genomfört ändrat uttag av processvatten samt tidigare utförd byggnation av brodel över Silverån har genomförts. Länsstyrelsen i Kalmar län har den 30 oktober 2001 beslutat att verksamheten inte medför betydande miljöpåverkan.

4.5 Ändrat uttag av processvatten m.m.

Den tidigare vattenförsörjningen skedde med vatten från Lillån genom en friskvattenkanal. Eftersom olägenheter uppstod för vattenkvalitén i Silverån vid de årliga rengöring-arna av kanalen, installerades år 1987 ett nytt uttag i anslutning till fabriksbyggnaden. Vatten tas numera direkt från Silverån. Sex stycken sandfilter monterades på uttaget för att inkommande vatten skall renas. Placeringen och utformningen av det nya uttaget framgår av aktbil. 4, bil. 8 - 10.

Eftersom kanalen inte längre fyllde någon funktion lades den igen år 1996. De fastighe-ter som gränsade till kanalen fick därmed en naturligare och mer estetisk gräns mot Silverån. Marklov beviljades den 20 oktober 1992 för igenläggning av kanalen.

4.6 Ny bro över Silverån

Inom området för pappersbruket uppfördes år 1997 en ny bro bestående av två halvcirkelformade korrugerade plåttrummor i Silverån. Bron, som ligger inom fabriksområdet, ingick som del i ett projekt att övergå från landvägstransporter till järnvägstransporter av papper till och från bruket. Placeringen av bron framgår av aktbil. 4 bil. 11 och 12. Utformningen av bron framgår av aktbil. 4, bil. 19 - 22.

I beslut den 16 juli 1997 angående ”Brobyggnad över Silverån inom Silverdalens Bruk industriområde” anförde Länsstyrelsen i Kalmar län bl.a. följande: ”Från plansynpunkt finns heller inga hinder enligt stadsplan från 1976-09-17. Med hänvisning till vad som bolaget redovisat och vad som anförts ovan bedömer länsstyrelsen att det inte föreligger någon uppenbar risk för skador på allmänna eller enskilda intressen med anledning av det planerade vattenföretaget. Det slutliga avgörandet om vattendom skall sökas eller ej får bolaget själva ta ställning till.”

Bygglov för bron beviljades den 7 november 1997.

4.7 Miljökonsekvensbeskrivning

En förenklad miljökonsekvensbeskrivning har upprättats (intagen i aktbil. 4). I denna anförs sammanfattningsvis följande.

Det ändrade uttaget har medfört positiva effekter på den yttre miljön, eftersom avfall kan tas om hand på ett betydligt bättre sätt. Dessutom sker reglering av nivån i tidigare vattenmagasin (sjön Linden) nu med mindre variationer av vattenuttaget, vilket innebär att en jämnare vattennivå hålls i Linden.

Den nya bron var en förutsättning för övergång till järnvägstransporter. Detta har inneburit att lastbilstransporter i det närmaste eliminerats, vilket är en klart positiv miljöeffekt. Någon miljöpåverkan har inte kunnat identifieras vad gäller vattenflödet vid bro fundamenten.

5 MOTSTÅENDE INTRESSEN M.M.

Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Miljö- och byggnadskontoret i Hultfreds kommun har i skrifter till miljödomstolen inte haft någon erinran mot den sökta lagligförklaringen.

Länsstyrelsen i Kalmar län (nedan länsstyrelsen), som i skriftligt yttrande till miljödomstolen yrkat villkor om begränsning av vattenuttaget, har anfört bl.a. följande: ”Länsstyrelsen tillstyrker ansökan för uttaget i Silverån. Uttaget yrkas vara begränsat till högst 0,04 m3/s och högst 10 procent av aktuell vattenföring vid Silverdalens Bruk. Vattenuttaget yrkas vara knutet till verksamheter på den aktuella industrianläggningen. - Bolaget bör komplettera ansökan med vattenföringsuppgifter från pegelmätningar vid Silverdalens Bruk. - Länsstyrelsen tillstyrker också lagligförklaringen av bron på industriområdet.”

M-real, som i skriftligt genmäle ifrågasatt om den nu sökta lagligförklaringen kan förenas med villkor enligt länsstyrelsens yhrkande, har anfört följande: ”Enligt 17 § fjärde stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken får visserligen en lagligförklaring förenas med villkor. Efter miljöbalkens ikraftträdande kan emellertid endast vattenanläggningar utförda före miljöbalkens tillkomst, inte vattenverksamheter, lagligförklaras. (jfr. Miljööverdomstolens dom 2001-12-20 i mål nr M 1817-00). I och med att lagligförklaringen inte kan avse vattenverksamheten som redan är tillståndsprövad är det enligt bolagets uppfattning tveksamt om beslutet lagligen kan förenas med ett villkor avseende denna. Om miljödomstolen skulle finna att vattenuttaget kan begränsas i samband med lagligförklaring har M-real ingen erinran mot att så sker och medger då den av länsstyrelsen yrkade begränsningen. Länsstyrelsen har vidare föreslagit att ansökan skall kompletteras med uppgifter från pegelmätningar vid bruket. Sådana uppgifter finns tyvärr inte tillgängliga och M-real har därför inte möjlighet att tillmötesgå länsstyrelsens önskemål. Dessa uppgifter torde inte vara av avgörande betydelse för målets avgörande.”

6 MILJÖDOMSTOLENS HANDLÄGGNING M.M.

Miljödomstolen finner att målet kan avgöras utan huvudförhandling samt att målet är av enkel beskaffenhet, varför domstolens sammansättning varit ordförande och ett miljöråd. Sökandena har inte haft någon erinran häremot.

7 SYN M.M.

Miljödomstolen har hållit syn. Vid synen konstaterades att bron över Silverån består av en dubbeltrumma av korrugerad plåt med ett tjockt lager av grus i trummans botten. Eftersom misstanke förelåg om att den vattenförande sektionen genom trumman kunde vara för trång åtog sig SilverTeck att inkomma med en hydraulisk redovisning av den dämning som bron över Silverån innebär. SilverTeck åtog sig också att i samband med redovisningen ange sin inställning till att göra den vattenförande arean större genom att ta bort bottenmaterial i bron.

Genom M-real har till miljödomstolen ingetts ”Hydroteknisk utredning angående vattenståndspåverkan av befintlig valvbågsbro över Silverån vid Silverdalens Pappersbruk, Hultfreds kommun”. I utredningen, som är utförd av lantbruksingenjören Carl-Johan Rangsjö vid Jordbruksverket, anförs bl.a. fölande: ”Beräkningarna visar att bron dämmer 0,1 m vid medelvattenflöde och 0,37 m vid ett flöde motsvarande återkomstintervallet 50 år. Vid högre flöden än 10-års återkomstintervall kan vattenståndet överskrida en kritisk nivå i form av en dörrtröskel intill intilliggande fabriksbyggnad. Avbördningen genom bottenutskoven på uppströmsliggande dammanläggning påverkas inte även om flödet motsvarar 100-års återkomstintervall.”

SilverTeck har motsatt sig villkor om rensning av brons kulvertar, eftersom man anser att ett sådant villkor är obehövligt.

8 DOMSKÄL

8.1 Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen finner att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap.miljöbalken, varför den kan godkännas.

8.2 Rådighet

På de skäl som sökandena anfört har de var och en erforderlig rådighet.

8. 3 Aktuell lagstiftning

Enligt 17 § första stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (nedan införandelagen) får den som äger en vattenanläggning som har tillkommit utan till tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre lagstiftning begära prövning av anläggningens laglighet hos miljödomstolen. I fjärde stycket samma § stadgas att en lagligförklaring får förenas med villkor. Av 18 § införandelagen framgår att frågan om laglig-förklaring skall bedömas enligt de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst. De aktuella åtgärderna är utförda år 1987 (ändrad uttagspunkt), år 1996 (igenläggning av kanalen) och år 1997 (uppförande av bron över Silverån). 1983 års vattenlag var alltså gällande vid utförandet av samtliga åtgärder.

8.4 Ändrat uttag av processvatten m.m.

Miljödomstolen finner att igenläggning av kanalen får anses ingå som en del i åtgärden att ändra vattenuttaget. Någon invändning mot ansökan om denna ändring har inte framförts. Länsstyrelsen i Kalmar län har dock yrkat begränsning av själva vattenuttaget.

Enligt tidigare lämnade tillstånd skall avrinningen från sjön Linden göras så jämn som möjligt, dock att under månaderna juni - september en vattenmängd om högst 0,25 m3/s får avtappas. Något villkor om vattenmängden för själva uttaget till fabriken har emellertid inte föreskrivits. I tidigare ansökan har dock anförts att det vid full drift av pappersbruket med nuvarande utbyggnad erfordras en vattenmängd av minst 0,20 m3/s. Enligt miljödomstolen får tidigare tillstånd anses avse ett uttag av denna mängd. Ansökan innehåller inte någon begäran om ändring av detta uttag.

Av 4 kap. 5 § första stycket 1983 års vattenlag framgår att om ett vattenföretag har utförts utan tillstånd enligt denna lag eller äldre lag, får företagaren begära prövning av företagets laglighet. Bestämmelsen innefattar enligt sin ordalydelse inte någon principiell begränsning av möjligheten till lagligförklaring på annat sätt än att prövningen skall avse ett vattenföretag. I den ovan refererade övergångsbestämmelsen i 17 § införandelagen talas endast om lagligförklaring av vattenanläggning och villkor förenade med sådan lagligförklaring. Möjligheten till lagligförklaring av åtgärder företagna före miljöbalkens ikraftträdande är alltså numera begränsade till själva anläggningen och avser inte längre verksamheten. För det fall en anläggning utnyttjas för vattenverksamhet, såsom denna definieras enligt miljöbalken, skall tillstånd för själva verksamheten prövas enligt miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2, 391).

Prövningen av ansökan i nu aktuell del avser endast lagligförklaring av ändrad uttagspunkt för uttag av processvatten samt igenläggning av en kanal med anledning härav. En lagligförklaringen av den anläggning som den nya uttagspunkten utgör kan därför inte förenas med det villkor om begränsning av själva vattenuttaget, som länsstyrelsen yrkat. Inte heller kan länsstyrelsens yrkande tolkas som en begäran om omprövning av tidigare tillstånd inom ramen för omprövningsinstitutet.

Miljödomstolen finner sammanfattningsvis att den lagligförklaring som det nu är fråga om inte kan anses strida mot tillåtlighetsreglerna i 1983 års vattenlag. Ansökan om lagligförklaring av det ändrade vattenuttaget samt igenläggning av kanalen skall alltså bifallas. Med hänvisning till vad miljödomstolen tidigare anfört om länsstyrelsens yrkande om begränsning av vattenuttaget skall detta yrkande ogillas.

8.5 Ny bro över Silverån

Av CJR utredning framgår att vattenståndet vid högre flöden än 10-års återkomstintervall kan överskrida en kritisk nivå ”i form av en dörrtröskel intill intilliggande fabriksbyggnad”. Av utredningen framgår vidare att bron dämmer cirka 40 cm vid normala högvattenföringar med ett återkomstintervall om 50 år.

Miljödomstolen konstaterar att förändringen i vårt klimat medfört en ökad avrinning till vattendragen, vilket inneburit att vattenföringarna ökat i intensitet under de senaste decennierna. Ingenting talar för att detta skulle vara i avtagande. Den aktuella bron bör därför vara anpassad så att den klarar framtida avrinningssituationer. Detta förhållande skall beaktas vid den begärda laglighetsprövningen.

En beräknad dämning av den storleksordning som här redovisats i ett så stort vattendrag som Silverån, innebär stor risk för att bron kan ge vika med momentant omfattande skador på nedströms liggande anläggningar som följd. Det är inte heller visat att bron är dimensionerad för att rent hållfasthetsmässigt klara ett högvattenflöde som innebär att vatten går upp över körbanan. Detta inträffar vid ett flöde motsvarande 100-års åter-komstintervall. Vidare dämmer bron redan vid högvattenflöden med ett återkomstintervall om 10 år på ett sådant sätt att själva industrilokalen, som för närvarande uthyrs för annan verksamhet, riskerar att översvämmas.

Enligt 3 kap 3 § 1983 års vattenlag får ett vattenföretag inte komma till stånd om någon skada eller olägenhet av större betydelse därigenom uppkommer för allmänna intressen. Miljödomstolen finner - med hänvisning till vad som redovisats ovan - att bron är utformad på sådant sätt att risk föreligger för att stora skador kan uppstå vid vissa vattenförhållanden. Dessa skador får anses innebära skada av större betydelse för allmänna intressen. Med största sannolikhet skulle rensning av brons kulvertar med eventuell komplettering med en extra kulvert för högvattenflöden vara tillräckliga åtgärder för att risk inte skall uppstå. Kostnaden för dessa åtgärder torde inte uppgå till några större belopp. Silver Teck har dock motsatt sig sådana åtgärder.

Med hänsyn till det ovan anförda skall yrkandet om lagligförklaring av bron över Silverån ogillas.

8.6 Prövningsavgift

Miljödomstolen finner inte skäl till ändring av den med stöd av 3 kap förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken den 5 juli 2002 fastställda avgiften för målets prövning.

9 HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga

Överklagande senast den 8 september 2004.

På miljödomstolens vägnar

Peter Brusewitz Bertil Norén

I denna dom har deltagit lagmannen Peter Brusewitz, ordförande, och miljörådet Bertil Norén.