MÖD 2006:35

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 15 december 2005 i mål nr M 264-03, se bilaga

KLAGANDE

1. HL

2. IL

MOTPART

Tillståndsnämnden i Håbo kommun, 746 80 Bålsta

SAKEN

Strandskyddsdispens

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen meddelar, med upphävande av miljödomstolens dom, Länsstyrelsens i Uppsala län beslut den 3 maj 2003, dnr 403-348-03, och Tillståndsnämndens i Håbo kommun beslut den 9 december 2002, § 192, strandskyddsdispens för uppförande av en friggebod på fastigheten X 2:7 i Håbo kommun på den plats och med den yta på marken som ansökan avser.

Hela fastigheten X 2:7 får tas i anspråk för tomt.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

HL och IL har yrkat bifall till sin talan vid miljödomstolen.

Tillståndsnämnden har bestritt ändring.

Miljööverdomstolen har hållit syn på platsen.

Parterna har till stöd för sin talan i allt väsentligt åberopat samma omständigheter som vid miljödomstolen.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolen noterar inledningsvis att tillståndsnämnden i samband med beslutet att avslå ansökan om strandskyddsdispens på fastigheten X 2:7 fattat ett beslut om tomtplatsbestämning.

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Det krävs därför enligt 7 kap. 18 § miljöbalken särskilda skäl för att medge dispens från strandskyddsbestämmelsen i 7 kap. 16 § miljöbalken. Ett sådant särskilt skäl för att medge dispens är om platsen som det gäller är belägen på redan ianspråktagen mark (prop. 1997/98:45 del 2 s. 89).

På fastigheten finns förutom ett hus för åretruntbruk även ett mindre hus som är placerat 20 m från strandlinjen. Det mindre huset byggdes 1957 och har sedan dess använts som sommarstuga. Miljööverdomstolen har vid syn konstaterat att fastigheten som helhet inklusive området närmast stranden till följd av bebyggelse och trädgårdsanläggningar är en etablerad hemfridszon. Fastigheten är alltså redan ianspråktagen på sådant sätt att den inte är tillgänglig för allmänheten. Vid anförda förhållanden och då intet har framkommit om någon påverkan på djur- och växtlivet föreligger särskilda skäl att bevilja strandskyddsdispens för en friggebod. En sådan dispens kan inte anses strida mot syftet med strandskyddet.

Om strandskyddsdispens meddelas skall enligt 7 kap. 18 § första stycket miljöbalken bestämmas i vilken utsträckning mark får tas i anspråk för tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. Någon rättslig grund för att, som tillståndsnämnden gjort, meddela beslut om tomtplatsbestämning vid avslag på ansökan om strandskyddsdispens finns däremot inte. Nämndens beslut i denna del är därför utan rättsverkan. När det gäller i vilken utsträckning mark skall få tas i anspråk för tomt vid bifall till ansökan konstaterar Miljööverdomstolen att fastigheten som helhet redan är ianspråktagen. Det bör därför bestämmas att hela fastigheten får tas i anspråk som tomtmark.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand, referent, och Eva Wagner, fastighetsrådet Anders Dahlsjö samt hovrättsrådet Henrik Runeson. Enhälligt.

_________________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. H L

2. I L

MOTPART

Tillståndsnämnden, Håbo kommun, 746 80 BÅLSTA

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Uppsala läns beslut den 3 maj 2003, Dnr 403-348-03, domsbilaga 1.

SAKEN

Strandskyddsdispens

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet.

_____________

YRKANDEN M.M.

H och I L har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att de skall ges dispens från bestämmelserna i 7 kapmiljöbalken för uppförande av en friggebod på fastigheten X 2:7. De har till stöd för överklagandet anfört i huvudsak följande. 1957 avstyckades fastigheten X 2:7 och en sommarstuga byggdes 20 meter från stranden. Området mellan stugan och stranden togs alltså i anspråk innan strandskyddsprövning krävdes. Den anlagda trädgården med stensatt uteplats, stentrappa, buskar, stenkantade rabatter och den stora plana gräsmattan blev då en etablerad hemfridszon runt en enskild bostad. Detta innebar också att området inte längre var allemansrättsligt tillgängligt. 1968 påbörjades byggnationen av ett fritidshus för åretruntbruk. Detta uppfördes av förklarliga skäl i anslutning till den vägförbindelse som finns till fastigheten eftersom den branta sluttningen ner mot sjön är ganska svårframkomlig vintertid. Den oisolerade och ouppvärmda sommarstugan har än idag samma faciliteter och användning som när den uppfördes. Efter fritidshusets uppförande har den fortsatt att vara ”sommarstuga” men nu för besökande barn med familjer och goda vänner som nyttjat den helt oberoende av fritidshuset. Länsstyrelsens beskrivning att sommarstugan skulle ha karaktär av äldre enkel gäststuga eller rum för tillfällig övernattning är i sak felaktig. Sommarstugan är en självständig enhet på fastigheten och kan mycket väl hyras ut till utomstående. Den etablerade hemfridszonen mellan stugan och stranden har inte upphört. Ansökt placering av friggeboden inom denna privata zon utgör ett särskilt skäl för att medge strandskyddsdispens. Länsstyrelsens bedömning att inga särskilda skäl framkommit ger felaktigt underlag för beslutet. Länsstyrelsens uttalande att fastigheten berörs av ett längre sammanhängande gångstråk längs Mälaren är missvisande. Det finns åtta avstyckade tomter längs detta sk ”fria gångstråk”. Dessa kan inte klassas som allemansrättsligt tillgängliga och bör därför inte påverka beslutet i detta ärende. Placeringen av friggeboden medför ingen utvidgning av det privata området och medför att en sammanhållen enhet bildas med sommarstugan tillsammans med mellanliggande uteplats och rabatter. För en förnuftig användning har friggeboden placerats nedanför branten på någorlunda plan mark i kanten av gräsmattan och har getts en undanskymd placering bakom ett litet men tätt bestånd av fyra till fem meter höga träd. Friggeboden påverkar inte den fysiska möjligheten till passage.

Tillståndsnämnden i Håbo kommun har motsatt sig ändring och har i yttrande anfört bl a följande. Den befintliga byggnad som klaganden benämner som gäststuga är ej att anse som ett eget boende. Då bygglov beviljades för fritidshuset 1968 skulle den tidigare byggnaden närmast stranden användas som uthus. Enligt den dåvarande ägaren, SLs, skrivelse skulle byggnaden användas som kombinerad redskapsbod, tvättstuga och bastu. Vid bygglovet beviljades alltså det nya fritidshuset och den tidigare uppförda byggnaden med användning som uthus. Någon gång har tydligen det beviljade uthuset omvandlats till gäststuga. Denna ej medgivna åtgärd används sedan som argument för att byggnaden kan fungera som ett eget boende och därmed anledning till att se stranden som privat och tomtplatsen som helt ianspråktagen. Det finns redan en beviljad förrådsbyggnad enligt ovan även om fastighetsägaren inte har fullföljt sin egen beskrivning i bygglovsansökan. Byggnadsnämndens beviljande av bygglovet för fritidshuset kan anses vara villkorat med att den första byggnaden skulle användas endast som komplementbyggnad i enlighet med sökandens skrivelse.

Makarna L har genmält enligt följande. Det protokollförda beslutet om bygglov för fritidshuset innehåller inget villkor angående användningen av den ursprungliga stugan utan endast en notering om förre ägarens avsikter. Tillståndsnämndens påstående att bygglovet kan anses vara villkorat är därför en övertolkning utan formell grund. Den ursprungliga stugan har under alla år fortsatt att vara sommarstuga och därmed har etableringen av en privat zon upprätthållits.

Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig.

Syn har hållits på fastigheten den 7 december 2005.

DOMSKÄL

Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att de skäl som klaganden anfört inte kan anses utgöra sådana särskilda skäl som erfordras för strandskyddsdispens. Vad klagandena anfört i miljödomstolen föranleder ingen annan bedömning.

Inte heller i övrigt finner miljödomstolen att det i målet framkommit någon omständighet som ensam eller tillsammans med andra omständigheter vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen utgör skäl att meddela dispens från gällande strandskydd. Överklagandet skall därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (TSH-MD 2)

Överklagande skall ges in till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, senast den 5 januari 2006 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

Sofie Klahr Lars Berggren

__________

I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Sofie Klahr samt miljörådet Lars Berggren.