MÖD 2006:38

Föreläggande att återställa strandområde-----Grävd kanal inom strandskyddsområde ansågs behövas för jordbruket, bland annat för djurs åtkomst till vatten. Anläggningen omfattades därmed inte av förbudet i 7 kap. 16 § miljöbalken och strandområdet behövde inte återställas.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 22 augusti 2005 i mål nr M 1037-05, se bilaga

KLAGANDE

Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona

MOTPART

LS

Ombud: Jur kand BIB

SAKEN

Föreläggande enligt 7 kap.miljöbalken att återställa strandområde

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet.

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har yrkat att Miljööverdomstolen skall upphäva den överklagade domen och fastställa länsstyrelsens beslut av den 15 december 2004.

LS har bestritt ändring.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har vidhållit vad de tidigare anfört med följande tillägg.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsens bedömning utgår från att kanalen grävts som förberedelsearbete för byggnader. Topografin är inte lämplig för de ändamål som LS beskriver. Massorna är upplagda på sådant sätt att de hindrar boskapen från att komma åt att dricka av vattnet. Massornas placering sammanfaller i stället med den utformning på det lovsökta båthuset och bastun som har behandlats av kommunen. Normalt anläggs ett staket en bit ut i vattnet från platsen där korna ska dricka för att korna inte skall kunna gå längre ut i vattnet. Det kan inte behövas en grävd kanal för att anordna pumpning av vatten för bevattningsändamål om man använder en längre slang. Om området återställs kommer strandkanten att återhämta sig.

Strandskyddsbestämmelserna innebär att strandområden generellt är skyddsvärda. Det finns inget krav i strandskyddsreglerna att det måste vara skyddsvärda djur- och växtarter för att syftet att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet skall vara tillämpligt. Omkring 1 050 av landets för närvarande 3 653 rödlistade arter är knutna till strand- eller vattenmiljöer (Artdatabanken, rödlistan, 11 maj 2005).

Det är omöjligt för länsstyrelsen att i efterhand göra en bedömning av om livsvillkoren väsentligen försämrats då livsmiljön avlägsnats. Länsstyrelsen kan således inte utreda om det uppstått en väsentlig förändring på platsen till följd av grävningsarbetena. Det kan inte vara rimligt att i ett tillsynsärende, där åtgärd redan är utförd, kräva att tillsynsmyndigheten i varje strandskyddsområde skall känna till platsens djur- och växtliv.

LS

På fastigheten bedrivs ranchdrift med ca 50 - 100 köttdjur, mestadels Hf-kor, som går lösa på ett område om ca 135 - 140 ha. Kanalen grävdes för att möjliggöra åtkomst av vatten för bevattningsändamål och för säker åtkomst till vatten för boskapen utan att den trampar upp och fördärvar stranden. Det finns naturlig förhöjd och fast mark ca 15 meter från vattenlinjen. Marken mellan den fasta marken och vattenlinjen är mjuk och kan inte utan åverkan och endast med stor svårighet beträdas av boskapen. Kanalen är anlagd så att vattnet når in till fastmarken där pumpning med traktor kan ske obehindrat. Massorna är upplagda i nivå med den fasta marken och sluttande ut till vattenlinjen, så att djuren kan komma åt vattnet oberoende av vattenstånd, utan att trampa upp den mjuka marken eller fördärva kanalen. Korna går ut på pirarna, en och en eller några i taget, för att dricka vatten från sjön. Tidigare föredrog korna att gå till badplatsen för att dricka men nu använder de sig av pirarna istället. Kanalen har fungerat utmärkt under de år den funnits och ser ut att kunna göra så för en lång tid framöver.

Vattnet används för bevattning av en åker om ca 3-4 ha men det är möjligt att på detta sätt bevattna upp till 20 ha. Framöver kan även grönsaksodling komma att återupptas på fastigheten vilket kräver en del bevattning.

I samband med att förhandsbesked söktes för uppförande av två bostadshus diskuterades frågan om lämplig plats för att bygga en bastu. Den handläggare från miljö- och byggnämnden som besökte fastigheten ansåg att det var lämpligt vid kanalen. Han ansökte därför om att få bygga en bastu över kanalen. Eftersom kanalen var så bred blev byggnaden enligt förslaget större än vad han ursprungligen hade avsett.

Eftersom kanalen med tillhörande pirar uppförts för lantbrukets försörjning är dessa inte dispenspliktiga. Enligt bestämmelsen i 7 kap. 17 § miljöbalken gäller förbuden under 16 § inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för till exempel jordbruket. Det bestrids att 7 kap. 16 § 4. och 5. miljöbalken kan åberopas i målet.

___________________

Miljööverdomstolen har företagit syn på platsen. Vid synen kunde konstateras att marken sluttar kraftigt ned mot sjön och planar ut strax innan strandkanten där kanalen är anlagd samt att det på båda pirarna fanns märken av koklövar och kospillning.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Med hänsyn till vad LS uppgett och vad Miljööverdomstolen iakttagit vid synen, får vattenanläggningen anses behövas för det jordbruk med djurhållning som bedrivs på fastigheten. Anläggningen omfattas därmed inte av förbudet i 7 kap. 16 § miljöbalken och kräver således inte strandskyddsdispens.

Länsstyrelsen har inte lagt någon annan omständighet än att anläggningen uppförts utan strandskyddsdispens till grund för föreläggandet om att området skall återställas. Länsstyrelsens överklagande skall därför avslås. Länsstyrelsens föreläggande är därmed upphävt.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Liselotte Rågmark och tf. hovrättsassessorn Helén Leijon, referent. Enhälligt.

___________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

LS

Ombud: B-I B

MOTPART

Länsstyrelsen i Blekinge län

371 86 KARLSKRONA

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Blekinge län beslut den 15 december 2004, se bilaga 1

SAKEN

Föreläggande enligt 7 kap.miljöbalken att återställa strandområde

_________

DOMSLUT

Miljödomstolen upphäver länsstyrelsens överklagade beslut.

Miljödomstolens beslut den 27 maj 2005 om inhibition har förfallit.

YRKANDE M. M.

LS yrkar att länsstyrelsens beslut undanröjs och hemställer att miljödomstolen förordnar att länsstyrelsens beslut inte får verkställas innan det vunnit laga kraft samt anför. Grävningen har inte skett för att bygga båthus och bastu. Syftet med ”kanalen” är densamma som när den först grävdes på 1960-talet, nämligen att få åtkomst till vatten inom rimligt avstånd för lantbruket. Det är inte fråga om en ny ”kanal” utan upprensning och breddning av befintlig. Arbetet har inte medfört hinder eller avhållande för allmänheten att beträda området utan tvärt om underlättat för allmänheten. Livsvillkoren för växter och djur har förbättrats. Grävningen har därför inte medfört någon skada. Den utfördes ett och ett halvt år innan han hos miljö- och byggnadsnämnden i samband med ett besök angående bygglov för bostadshus frågade om det var lönt att ansöka om tillstånd för ett båthus med bastu. - LS har hemställt om syn på fastigheten X 1:20.

Länsstyrelsen avstyrker bifall till överklagandet och anför. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. I samband med införandet av syftet ”att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet” 1994 uttalades i förarbetet att stränder är värdefulla miljöer för djur och växter och den biologiska mångfalden generellt är mycket stor längs dessa. Bevarande av stränder bör därför ses i ett långsiktigt perspektiv. Dispens får enligt 7 kap. 18 § miljöbalken (MB) endast ges om det är förenligt med nämnda syfte och om det finns särskilda skäl. Olofströms kommun har i två beslut avslagit S:s begäran om dispens från strandskyddsförbudet. Av miljö- och byggnämndens beslut framgår att kanalgrävningen har utförts innan nämnden har haft möjlighet att ta ställning till ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för båthuset kombinerat med bastu. Detta innebär att grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten har vidtagits i strid mot förbudet enligt 7 kap. 16 § MB. Om en liknande åtgärd skulle utföras som den nu aktuella utgrävningen utan att det finns ett samband med en bygglovsprövning skulle, enligt länsstyrelsens bedömning, även den ha krävt dispens från strandskyddsförbudet. Oberoende av vad en grävning i ett strandområde syftar till så föreligger det alltid skyldighet för den som avser att utföra en åtgärd att tillse att den inte strider mot miljöbalkens bestämmelser. Detta innebär bl a att, för åtgärder som väsentligt ändrar naturmiljön, alltid skall anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § MB om åtgärden inte prövas enligt andra bestämmelser i MB. Någon sådan anmälan har ej gjorts till länsstyrelsen.

Miljödomstolen har den 27 maj 2005 förordnat om inhibition av länsstyrelsens överklagade beslut.

Miljödomstolen har den 15 augusti 2005 hållit syn på fastigheten X 1:20.

DOMSKÄL

LSs uppgifter om att det sedan slutet av 1960-talet funnits en smalare utgrävning på den aktuella platsen och att han grävt ur och fördubblat ytan för cirka fyra år sedan samt att de sistnämnda åtgärderna inte vidtagits som förberedelse för att uppföra ett båthus med bastu utan för att förbättra möjligheterna för tamboskap att nå vatten och för pumpning av vatten framstår som sannolika och vinner dessutom stöd av handlingarna i målet. Vid sådant förhållande är bestämmelsen i 7 kap. 16 § 3. miljöbalken inte tillämplig och kan inte ligga till grund för vitesföreläggandet.

Såsom länsstyrelsens beslut får uppfattas har även 7 kap. 16 § 4. och 5. miljöbalken lagts till grund för föreläggandet. Till skillnad från punkten 3 är inte alla anläggningar eller åtgärder av ett visst slag förbjudna enligt punkterna 4 och 5. Anläggningen eller åtgärden är otillåten endast om den inkräktar på något av strandskyddets syften, dvs. om den avhåller allmänheten att beträda ett sådant område eller om anläggningen eller åtgärden väsentligen försämrar livsbetingelserna för djur- och växtarter. Länsstyrelsen har inte närmare motiverat på vilket sätt anläggningen kan avhålla allmänheten att beträda området och inte heller beskrivit i vad mån det inom området finns skyddsvärda växt- och djurarter vars livsvillkor väsentligen försämrats av grävningen. Miljödomstolen finner därför att inte heller de nu nämnda punkterna i 7 kap. 16 § miljöbalken kan ligga till grund för vitesföreläggandet.

Länsstyrelsen har i sitt svar till miljödomstolen hänvisat till bestämmelserna i 12 kap. 6 § miljöbalken om samråd och miljö- och byggnämnden i Olofströms kommun har i beslut den 24 juni 2003 avslagit en ansökan av LS om dispens från strandskyddsbestämmelserna för uppförande av ett båthus med bastu på den aktuella platsen och tillagt att grävningen av en kanal kan betraktas som vattenverksamhet och bör anmälas av sökanden till länsstyrelsen.

Frågan om 12 kap. 6 § miljöbalken kan ligga till grund för ett föreläggande om rättelse eller om grävningen utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken har inte prövats av länsstyrelsen i det överklagade beslutet. En sådan fråga bör inte heller prövas av miljödomstolen som första instans i detta mål. Härav följer att länsstyrelsens överklagade beslut skall upphävas. Miljödomstolens beslut om inhibition har därmed förfallit.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2

Överklagande senast den 12 september 2005

Håkan Nordling Bertil Varenius

I avgörandet har deltagit lagmannen Håkan Nordling, ordförande, och miljörådet Bertil Varenius.