MÖD 2006:59

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 15 december 2005 i mål nr M 1660-05, se bilaga

KLAGANDE

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

462 82 Vänersborg

MOTPART

A-L.G.

Ombud: advokaten A.W.

SAKEN

Strandskyddsdispens

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 20 maj 2005, dnr 521-66089-2004.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yrkat att miljödomstolens dom, i den del som avser fråga om strandskyddsdispens, upphävs och att länsstyrelsens beslut den 20 maj 2005 vad avser strandskyddsdispens fastställs.

A-L.G. har bestritt bifall till överklagandet.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen

Platsen för den planerade bryggan är belägen inom strandskyddsområde och upplevs väl avskild från bebyggelse. Stranden består av såväl flacka som branta klippor och längs strandremsan saknas i dag närliggande bryggor. På platsen har det tidigare legat en brygga men om detta vittnar endast några sönderrostade järnfästen i berget samt resterna av en gammal snipa. Trots dessa rester uppfattas platsen som orörd och opåverkad.

Ansökan gällde ett 10 m långt bryggdäck längs stranden med 3,5 m lång och 1,5 m bred utskjutande brygga. Platsen ligger lite otillgängligt och omges av högre klippor och man ville därför även bygga en trätrappa uppför berget.

Att orörda strandremsor, om än svårtillgängliga, är just orörda ses av länsstyrelsen som en viktig del av naturupplevelsen då man utövar friluftsliv längs Bohuskusten. Nya bryggor skall därför, i de fall dispens medges, etableras i redan ianspråktagna områden som i praktiken saknar betydelse för såväl rörligt friluftsliv som djur- och växtliv.

Miljödomstolens motivering, att en brygga på rätt plats och lämpligt utformad kan ha en positiv inverkan för det rörliga friluftslivet, kan endast appliceras på platser som redan är ianspråktagna för båtliv, alternativt etablerade badanläggningar. Att medge dispens i områden som är orörda strider mot länsstyrelsens hittillsvarande tolkning av strandskyddsbestämmelsernas innebörd. Följdverkningarna befaras bli att man får svårt att hindra nästa brygga intill den som nu fått dispens, alternativt på en plats med liknande förutsättningar. Orördheten är ett av de viktiga argument som i dag används för att värna strandskyddade områden men detta argument riskerar att förlora sitt värde genom miljödomstolens dom. Risken att strandskyddet på sikt urholkas genom summan av ett antal successiva dispenser är ett reellt hot.

Miljödomstolen grundar sin dom på en förmodad sedvana i Bohusläns kustområden att även andra än fastighetsägaren har rätt att utnyttja bryggor som inte är belägna i omedelbar anslutning till områden som omfattas av tomtmark för tillfällig tilläggning och förtöjning, liksom för bad och fiske. Det finns ingen sådan sedvana som alla friluftsidkande besökare känner till. I själva verket tvekar många besökare inför att längre stunder uppehålla sig på eller invid privata bryggor. Detta gäller i synnerhet om bryggans ägare är på platsen.

A-L.G.

Miljödomstolen har korrekt beskrivit platsen där hon önskar anlägga bryggan. Platsen är obebodd och om man önskar angöra platsen från sjösidan finns det inget som antyder att det finns bebyggelse i närheten. Närmaste bebyggelse ligger ett antal hundra meter bort och för att ta sig dit krävs att man kliver både upp och ner genom berg och skog.

På grund av den tänkta bryggplatsens svårtillgängliga plats och det faktum att platsen inte utan fast brygga är lämplig att angöra med båt kan den inte nyttjas som badplats eller för annan rekreation. Hon har inte vid något tillfälle noterat att någon nyttjat området som badplats eller för annan rekreation. På grund av baksug och vissa vattenvirvlar från Malö strömmars utlopp i Björnsundsfjorden är området inte utan att fast brygga finns lämpligt som tillfällig anläggningsplats för båtar. För det fall brygga i någon form får anläggas ökar tillgängligheten till området.

Miljödomstolens dom bör fastställas med de villkor som följer av domslutet, men att domslutet i stället anger att bryggan får vara max 10 x 2,40 m.

REMISSYTTRANDE

Naturvårdsverket tillstyrker bifall till överklagandet. En brygga påverkar naturmiljön och uppfattas i de allra flesta fall som privatiserande av allmänheten. Lokaliseringen måste prövas utifrån de lokala förhållandena eftersom en brygga placerad utanför en ianspråktagen tomtplats under vissa förhållanden är allemansrättsligt tillgänglig.

Enligt det beslutsunderlag som Naturvårdsverket har tagit del av saknas sådana särskilda skäl som enligt 7 kap. 18 § miljöbalken krävs för att medge strandskyddsdispens. Bryggan strider även mot strandskyddets syfte. Den planerade bryggan kan motverka strandskyddets syften såväl när det gäller att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv som att den kan påverka förutsättningarna för växt- och djurlivet.

Bryggor placerade utanför tomtplats kan nyttjas kortvarigt av allmänheten under vissa förhållanden. Om en brygga för tillfället inte används av ägaren kan den nyttjas av andra personer för t.ex. bad eller under kortare tid för förtöjning av båt. Om ägaren nyttjar bryggan kan inte andra personer ha tillträde till bryggan utan ägarens lov. En brygga är således inte alltid tillgänglig för allmänheten och har därmed en avhållande effekt för gemene man.

I det aktuella fallet delar Naturvårdsverket länsstyrelsens bedömning att den planerade bryggan på ett från strandskyddssynpunkt sett, felaktigt sätt skulle ta i anspråk en oexploaterad strand i ett område som är av riksintresse för friluftslivet. Eftersom bryggan har en avhållande effekt för allmänheten och det finns andra platser i området som är lämpliga för båtförtöjning bör inte bryggan få uppföras på den planerade platsen.

Naturvårdsverket vill betona vikten av en strikt tillämpning av strandskyddsbestämmelserna i det långsiktiga perspektivet.

A-L.G. har yttrat sig över Naturvårdsverkets skrivelse.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Huvudregeln är att bryggor och andra typer av byggnationer inte får uppföras inom strandskyddat område. Dispens får ges endast om det föreligger särskilda skäl, t.ex. om stranden utgör tomtmark som redan är privatiserad. Dispensregeln är avsedd att tillämpas mycket restriktivt. Enligt proportionalitetsprincipen i 7 kap. 25 § miljöbalken får inte en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på en skyddsbestämmelse i kapitlet gå längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddsbestämmelserna skall tillgodoses. I lagmotiven betonas dock att de allmänna intressen som ligger bakom strandskyddet i de flesta fall tar över. Strandskyddets syften är långsiktiga och områden som för tillfället verkar vara av begränsat intresse kan bli betydelsefulla i framtiden. (jfr prop. 1997/87:45 del 1 s. 321 f).

Den aktuella platsen är oexploaterad och allemansrättsligt tillgänglig. Området är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och även av riksintresse enligt 4 kap.1 och 4 §§miljöbalken. En brygga på platsen medför att stranden av allmänheten kan uppfattas som icke allemansrättsligt tillgänglig. Även om allemansrätten under vissa förutsättningar kan ge allmänheten tillträde till privata bryggor och en privat brygga till och med kan underlätta ett besök på platsen, innebär inte detta att dispens skall ges för bryggor på oexploaterade och/eller otillgängliga platser. Att området är olämpligt för bad och friluftsliv godtas inte som särskilda skäl för dispens (se ovan nämnd prop. del 2 s. 89). En regional sedvana, att det är tillåtet att använda privata bryggor, medför inte att platsen av den breda allmänheten uppfattas som tillgänglig. När ägaren använder bryggan är den inte tillgänglig för allmänheten.

Miljööverdomstolen finner mot bakgrund av det anförda att bryggan skulle hindra allmänheten från att vistas i ett område där den annars skulle ha kunnat ha färdas fritt. Särskilda skäl för strandskyddsdispens saknas. Bryggan strider även mot strandskyddets syfte. Därtill kommer att området är av riksintresse. Miljödomstolens dom skall därför upphävas och länsstyrelsens beslut fastställas.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, referent, fastighetsrådet Anders Dahlsjö, hovrättsrådet Liselotte Rågmark samt kammarrättsassessorn Lina Törnqvist. Enhälligt.

____________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

A-L.G.

Ombud: A.W.

MOTPART

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

462 82 Vänersborg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 20 maj 2005 i ärende nr 521-66089-2004; se bilaga 1

SAKEN

Strandskyddsdispens för brygga på fastigheten X 2:23 i Orust kommun

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen lämnar, med ändring av det överklagade beslutet, A-L.G. dispens för uppförande av en ca 8 meter lång och två meter bred brygga. Bryggan skall placeras på fastigheten X 2:23 i samma läge som framgår av karta bifogad ansökan till länsstyrelsen.

Som villkor för dispensen föreskrivs följande.

- Bryggan skall utföras som en flytbrygga och förankras i berget samt med betongankare.

- Bryggan får inte förses med skyltar eller andra anordningar som förhindrar eller försvårar för bad eller tillfällig tilläggning och förtöjning av andra mindre båtar.

Strandskyddsdispensen upphör att gälla om byggnadsföretaget inte påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag denna dom vinner laga kraft.

_____________

BAKGRUND

Länsstyrelsen i Västra Götalands län avslog i beslut den 20 maj 2005 en ansökan från A-L.G. om strandskyddsdispens för uppförande av ett 10 meter långt trädäck längs land, en 3,5 meter lång och 1,5 meter bred utskjutande brygga samt en trappa upp till intilliggande bergsskreva.

YRKANDEN M.M.

A-L.G. har överklagat länsstyrelsens beslut med yrkande, så som talan slutligen har bestämts, att strandskyddsdispens medges för uppförande av en 8 meter lång och 2 meter bred flytbrygga. A-L.G. har anför bl.a. följande. Enligt henne har länsstyrelsen en felaktig uppgift om tillgängligheten för det rörliga friluftslivet såvitt avser det aktuella markområdet där den tänkta bryggan önskas placeras. Det är korrekt som länsstyrelsen anger att den tidigare ägaren till fastigheten X X 2:38 tidigare hade en brygga och båtplats på den aktuella platsen där hon nu önskar anlägga en brygga. På den aktuella platsen finns alltjämt järnfästena kvar i berget som vittnar om var bryggan en gång legat. Av såväl de foton som finns i länsstyrelsens akt som av till överklagandet fogade foton framgår det att det på platsen finns rester av en träsnipa. Ostridigt har hon ett servitut som ger henne rätt gentemot markägaren att anlägga en brygga och båtplats.

Hon är väl bevandrad med den aktuella delen av Flatön och delar inte länsstyrelsens uppfattning av att platsen i stället för anläggande av en brygga kan nyttjas "som badplats eller för annan rekreation". Inte vid något tillfälle under alla de år som hon varit på den aktuella delen av Flatön har hon noterat att någon nyttjat det området som badplats eller för annan rekreation. På grund av "baksug" och vissa vattenvirvlar från Malö strömmars utlopp i Björnsjönsfjorden är området inte lämpligt som tillfällig tilläggsplats för båtar med ankare/dragg. För det fall en brygga i någon form får anläggas ökar tillgängligheten till området. På de platser där bryggor finns i nära anslutning till ett bostadshus och där bostadshuset är synligt från bryggan är det troligt att länsstyrelsens uppfattning om att en brygga kan ge platsen en privat prägel och kanske minska allmänhetens benägenhet att vistas på platsen kan ha viss bärkraft. Däremot gäller enligt henne inte länsstyrelsens uppfattning området och platsen där hon önskar anlägga bryggan. Bryggan ligger enskilt utan anknytning till bostadshus. För hennes del är bostadshuset inte synligt från bryggan, varför, som i detta fall, en ödsligt belägen brygga skulle öka tillgängligheten till området vilket idag inte nyttjas vare sig som båtplats eller för annan rekreation.

För att minska den risk som länsstyrelsen påstår och som hon visserligen inte delar, har hon inga som helst synpunkter på att i stället anlägga en annan typ av brygga som minskar risken att bryggan kan anses vara av privat prägel. Istället för att anlägga en brygga med trädäck m.m. på sätt som framgår av ansökan till länsstyrelsen föreslår hon istället att hon får tillstånd att nyttja de två befintliga järnfästen som redan finns i berget och ut ifrån dessa lägga en flytande brygga med två ankarfästen längst ut. Något ålgräs eller annan bottenvegetation finns inte på platsen som kan störas av två betongfästen för en flytande brygga. Platsen där bryggan är tänkt att placeras är väl skyddad från syd och västliga vindar, vilka är oftast förekommande, varför hon inte behöver överdimensionera bryggan. Bryggan bör vara ca 8 meter lång och kommer, på grund av dess ödsliga placering, att utnyttjas av såväl tillfälliga badande som båtägare som söker tillfällig natthamn, då dessa nu äntligen får en enkel tilläggningsplats på det aktuella området.

Länsstyrelsen har bestritt bifall till överklagandet och anfört följande. I sitt överklagande anger A-L.G. att den tänkta bryggan "kommer, på grund av dess ödsliga placering, att utnyttjas av såväl tillfälliga badande som båtägare som söker tillfällig natthamn". Länsstyrelsen anser att det finns en risk att bryggan istället avhåller många från att utnyttja platsen och anläggningen strider därmed mot strandskyddets syften.

Av överklagandet framgår vidare att A-L.G. aldrig noterat att någon utnyttjat området som badplats eller för annan rekreation. Länsstyrelsen hänvisar här till miljöbalkspropositionen (1997/98:45, del 2, sid 89) där det står att "som skäl för dispens åberopas ofta att platsen i fråga ligger i ett område som sällan eller aldrig besöks av någon friluftslivsidkande allmänhet eller att stranden är oländig, stenig eller dyig eller att naturförhållandena på annat sätt gör området olämpligt för bad och friluftsliv. Sådana skäl brukar inte godtas som särskilda skäl för dispens".

Att det saknas båtplatser i kommunen är inte heller ett skäl för att ge dispens för en brygga på den aktuella platsen, enligt Länsstyrelsens mening. Länsstyrelsen yrkar mot bakgrund av vad som anförs ovan och i det överklagade beslutet att överklagandet avslås.

DOMSKÄL

En brygga i det utförande som föreslagits kräver dispens från strandskyddsbestämmelserna. En sådan anläggning är förbjuden inte bara om den hindrar allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha kunnat färdas fritt, utan redan om den avhåller från detta. Särskilt vad gäller bryggor bör för dispens krävas att bryggan förläggs till en plats där den inte privatiserar området och därmed hindrar eller avhåller allmänheten från att nyttja det. En brygga bör inte heller förläggas till ett biologiskt känsligt land- eller vattenområde. Nya bryggor skall i möjligaste mån samlokaliseras med befintliga.

När det gäller den föreslagna platsen bör först noteras att fastigheten är obebodd. Vid angöring från sjösidan finns inget som antyder att det finns bebyggelse i närheten. Från landsidan ligger platsen vid en svårtillgänglig norrsida av ön.

Av utredningen framgår att en brygga på den aktuella platsen inte väsentligen skulle försvåra livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Frågan är då vilken betydelse en anläggning som den föreslagna har för inverkan på allmänhetens benägenhet att nyttja området.

När det gäller bryggor i kustområden i Bohuslän torde det sedan länge vara sedvana att även andra än fastighetsägaren har rätt att utnyttja bryggor som inte är belägna i omedelbar anslutning till områden som uppfattas som tomtmark för tillfällig tilläggning och förtöjning. Även i övrigt används sådana bryggor för t.ex. bad och fiske. Därför kan en brygga på rätt plats och lämpligt utformad ha en positiv inverkan för det rörliga friluftslivet. Enligt miljödomstolens uppfattning motverkar den föreslagna flytbryggan inte strandskyddets syfte. Det finns därför särskilda skäl för dispens. Dispensen bör förenas med de villkor som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (formulär D)

Överklagande skall ges in till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, senast den 5 januari 2006 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

Gunnar Bergelin

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Gunnar Bergelin och miljörådet Staffan Ljung. Föredragande har varit beredningsjuristen Eva Högmark.