MÖD 2006:71
Ansökan om tillstånd till matjordstäkt-----Länsstyrelsen och miljödomstolen hade avslagit en ansökan om matjordstäkt. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att behovet av matjord i första hand bör täckas genom sådan jord som blir tillgänglig vid anläggningsarbeten samt genom tillverkad jord. Om det skulle visa sig att efterfrågan på matjord inte kan tillgodoses skall behovet av matjord vägas mot intresset av att bibehålla jordbruksmarken. Då någon behovsutredning inte förelåg fann MÖD det inte visat att ingreppen i miljön skulle stå i rimlig proportion till nyttan av täkten.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 13 februari 2006 i mål nr M 2542-05, se bilaga
KLAGANDE
H.J. med firma X.X.
MOTPART
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
SAKEN
Ansökan om tillstånd till matjordstäkt
___________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut.
YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
H.J. har yrkat att hans ansökan om tillstånd till matjordstäkt skall bifallas.
Länsstyrelsen har bestritt ändring av den överklagade domen.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna har åberopat vad som tidigare anförts och därutöver bl.a. följande.
H.J.
En av de aktuella åkrarna är beskogad till cirka 50 procent. Med tanke på beskogningen är en återgång till jordbruksmark inte realistiskt. Vid ett negativt besked tar man bort minst två resurser, ett riktigt skogsbestånd samt värdet på jorden. Det är uteslutet att dessa marker skall återgå till jordbruksmark i en framtid. Däremot skulle en ordnad plantering höja värdet såväl estetiskt som energimässigt.
Vid en rundringning till entreprenörer och lastbilcentraler i avsättningsområdet har framkommit att behovet av matjord är mycket stort och inte täcks av s.k. entreprenadjord. Under det gångna året har han tvingats att tacka nej till en order på cirka 3 000 m³ bearbetad jord till ett försäljningsvärde av 525 000 kr.
Länsstyrelsen
Behovet av matjord är begränsat och den matjord som blir tillgänglig genom anläggningsarbeten fyller i huvudsak detta behov. I den mån efterfrågan överstiger tillgången bör denna i första hand täckas upp genom matjordstillverkning i stället för exploatering av matjordstäcket på åkermark.
REMISSYTTRANDE I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Jordbruksverket
Den berörda jordbruksmarken är för närvarande inte brukningsbar. Den är inte lämplig för jordbruksproduktion eftersom den ligger avsides från företag som skulle kunna bruka den någorlunda rationellt. Den berörda arealen är liten, fälten är små och har dålig form. Marken är delvis redan beskogad.
Den berörda jordbruksmarken angränsar dock till mark som tidigare varit jordbruksmark men som i dag vuxit igen till skog. Borttagande av matjord på den berörda jordbruksmarken skulle försvåra möjligheterna att i en framtid skapa ett större sammanhängande område som kan bli lämpligt för jordbruksproduktion om behovet av jordbruksmark skulle väsentligt förändras jämfört med dagens situation.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken skall vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt behovet av det material som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Därtill skall vid prövning av tillstånd till täkt av matjord behovet av brukningsbar jordbruksmark beaktas. Som grund för prövningen gäller också de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken liksom hushållningsbestämmelserna i 3 kap.miljöbalken. Därtill beaktar Miljööverdomstolen att Lilla Edets kommun i sin översiktsplan angivit att tillståndsgivning för jordtäkter bör behandlas ytterst restriktivt.
Skadorna på växt- och djurlivet synes, enligt vad som framkommit, inte bli av den omfattningen att de i sig borde utgöra hinder mot täkttillstånd. Av betydelse är i stället främst behovet av brukningsbar jordbruksmark ställt mot efterfrågan på matjord.
Länsstyrelsen har gjort gällande att behovet av matjord i huvudsak fylls genom den matjord som blir tillgänglig i samband med anläggningsarbeten. H.J., å sin sida, har hävdat att behovet av matjord är mycket stort i avsättningsområdet och inte täcks av jord som blir tillgänglig vid anläggningsarbeten. Han har dock inte företett någon utredning till stöd för sitt påstående. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller inte heller någon behovsutredning.
Även om det inom överskådlig tid inte finns något behov av den avsedda marken för jordbruksproduktion bör den där befintliga matjorden i vart fall inte tas i anspråk om behovet av matjord kan tillgodoses på annat sätt. Matjordsbehovet bör i första hand täckas genom sådan jord som blir tillgänglig vid anläggningsarbeten samt genom tillverkad jord. Om det visas att efterfrågan inom avsättningsområdet är så stor att det krävs ytterligare tillgång på matjord blir det fråga om att väga detta behov mot intresset av att bibehålla jordbruksmarken. Någon behovsutredning finns emellertid inte.
Vid anförda förhållanden är det inte visat att det ingrepp i miljön som den ansökta täkten skulle orsaka står i rimlig proportion till nyttan. Miljödomstolens domslut skall därför stå fast.
Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, f.d. hovrättsrådet Arne Kardell samt kammarrättsassessorn Lina Törnqvist. Enhälligt.
________________________________
BILAGA
VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM
KLAGANDE
X.& X., H. J.
MOTPART
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 30 september 2005 i ärende nr 541-19075-2005, se bilaga 1
SAKEN
Ansökan om tillstånd till matjordstäkt inom fastigheten X 1:3, Lilla Edets kommun
_____________
DOMSLUT
Miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
BAKGRUND
Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län avslog i beslut den 30 september 2005 en ansökan från X.&X, H.J. om matjordstäkt på fastigheten X 1:3 i Lilla Edets kommun.
YRKANDEN M.M.
X.&X., H.J. har överklagat länsstyrelsens beslut och anfört bl.a. följande. Fastighetens intäkter har under många år varit grusintäkter. Inte sedan början av 1980 har någon använt de aktuella åkrarna till annat än bete för hästar i enstaka fall. Där den befintliga grustäkten ligger, låg tidigare det största skogspartiet på fastigheten. En beskogning av de aktuella åkrarna skulle således inte öka den ursprungliga skogsarealen. Åkrarna omgärdas av granskog och kommer att beskogas med eller utan tillstånd. Behovet av matjord är konstant trots en lägre byggnation. Avsättningsområdena är Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet, Stenungsund samt Orust och Tjörns kommuner. Det är naturligtvis riktigt att så mycket som möjligt av matjorden skall hämtas från anläggningsarbeten etc. samt återvinnas i möjligaste mån. Tyvärr räcker inte detta till. Att inte godkänna en matjordstäkt är att ta bort en resurs som behövs för marknaden. Ett nej skulle även skada honom som markägare och exploatör mycket svårt. Inkomsterna behövs för såväl fortsatt exploatering av grustäkten som kommande efterarbeten. Med de olika möjligheter vad gäller grustäkten och matjordstäkt som fastigheten har kan delar av matjorden användas till grönområden inom befintlig grustäkt. Detta vore ut alla synpunkter felaktigt och resursfientligt att säga nej till.
Länsstyrelsen har bestritt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Länsstyrelsen anser att behovet av matjord är begränsat och att den matjord som blir tillgänglig genom andra anläggningsarbeten mer än väl fyller detta behov. På många håll i avsättningsområdet som bolaget Schakt och Planeringar anger sker deponering av matjord från anläggningsarbeten i särskilda schaktmassetippar. Behovet av särskilda matjordstäkter är därmed mycket begränsat. Vidare ska behovet av brukningsbar jordbruksmark beaktas i samband med prövning av tillstånd till matjordstäkter. Utrymmet för att kunna medge tillstånd begränsas då ytterligare.
Marken är idag brukningsbar men används idag mer extensivt. I ett långsiktigt perspektiv kan marken åter bli brukningsvärd. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk under förutsättning att det aktuella exploateringsintresset inte kan tillgodoses på ett från samhällets synpunkt tillfredsställande sätt på annan mark. Sammantaget bedömer länsstyrelsen att matjordstäkt på denna plats inte förenligt med hushållningsbestämmelserna i 3 kap.miljöbalken.
När det gäller pågående grustäkt inom fastigheten gäller för bolagets del att det har tillstånd till och med den 31 december 2009 att bedriva grustäkt med ett uttag av 125 000 ton grus. För att bedriva denna täkt och efterbehandla den enligt villkoren krävs ingen matjordstäkt. Möjligheterna till eventuell fortsättning eller utökning till täkt under grundvattenytan bör ses som mycket osäkra eftersom frågan inte är prövad och för att området pekats ut som värdefullt för framtida grundvattenförsörjning.
DOMSKÄL
Miljödomstolen som delar Miljöprövningsdelegationens bedömning avslår överklagandet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga
Överklagande skall ges in till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, senast den 6 mars 2006 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.
Gunnar Bergelin
__________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Gunnar Bergelin och miljörådet Staffan Ljung. Föredragande har varit beredningsjuristen Eva Högmark.