MÖD 2007:2

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, avd. 9, miljödomstolen, dom den 10 februari 2006 i mål nr M 30155-04, se bilaga A

KLAGANDE

J-E.B.

MOTPARTER

1. T.B.

2. J.E.

3. Miljönämnden i Borlänge kommun, 781 81 Borlänge

SAKEN

Tillsynsfråga avseende olägenheter från eldning

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen, som ogillar J-E.B:s jävsinvändning, avslår överklagandet.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

J-E.B. har yrkat totalt eldningsförbud på fastigheten. I andra hand har han yrkat att miljögodkänd panna och ackumulatortank skall installeras. Han har också invänt att ”Borlänge kommun är jäviga i målet så som vår motpart”.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

J-E.B. har åberopat i allt väsentligt samma omständigheter som vid miljödomstolen med sammanfattningsvis följande tillägg. Eldningen på fastigheten påverkar inomhusmiljön i hans bostad och utgör en hälsofara. Han motsätter sig att förhållandena i utomhusmiljön skall påverka bedömningen av åtgärder avseende eldningen på grannfastigheten. De mätningar som vidtagits avseende utomhusmiljön är inte tillförlitliga. Kommunens uttalanden kan inte ligga till grund för prövningen eftersom kommunen är jävig. Det är verksamhetsutövaren som skall styrka att verksamheten inte orsakar olägenheter för hälsan. En närmare 35 år gammal anläggning avsedd för oljeuppvärmning, med en 6 år gammal pelletsbrännare kan inte räknas som bästa tillgängliga teknik. Temperaturen i pannan medför dålig förbränning.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 7 a § 1 st förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall den myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart om en enskild överklagat en förvaltningsmyndighets beslut och handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen. Miljönämnden har, utifrån miljöbalkens bestämmelser, utfört mätningar m.m. och i övrigt handlat i egenskap av tillsynsmyndighet. De åtgärder som miljönämnden därvid vidtagit innebär inte att jäv föreligger. Invändningen om jäv skall därför ogillas.

Av utredningen i målet framgår att utsläppen från värmepannan med installerad pelletsbrännare ligger inom de värden som rekommenderas enligt Boverkets Byggregler BFS 1995:17 samt att T.B. och J. K. höjt skorstenen i enlighet med vad länsstyrelsen föreskrivit i sitt beslut 2004-03-17 (dnr 505-9065-03). Vad J-E.B. anfört i Miljööverdomstolen föranleder ingen annan bedömning än den miljödomstolen gjort. Överklagandet skall därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Denna dom får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand och Eva Wagner, referent, samt miljörådet Sven Bengtsson och hovrättsassessorn Anita Seveborg.

_________________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

J-E.B.

MOTPARTER

1. T.B.

2. J.E.

3. Miljönämnden i Borlänge kommun, 781 81 Borlänge

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Dalarnas län beslut den 17 mars 2004 i ärende med nr 505-9065-03

SAKEN

Tillsynsfråga avseende olägenheter från eldning

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet.

_____________

YRKANDEN M.M.

J-E.B. har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att miljödomstolen med ändring av sagda beslut i sin helhet bifaller hans framställda yrkanden. Som grund för sin talan har han i huvudsak anfört följande. Pannan på X 8:15 är inte miljögodkänd och har inte ackumulatortank. Detta innebär pyreldning dygnet runt. Skorstenen tål inte för höga temperaturer och därmed kan man inte ha elektrisk tändning. På grund av detta slocknar aldrig elden. Med en modern elektrisk tändning slocknar elden emellanåt. Rökgaserna från anläggningen luktar starkt. Han tvingas välja mellan att ha gaserna i sin bostad flera timmar per dygn eller slå av ventilationssystemet. Den öppna spisen brukar används kvällstid och luktar tydlig brandrök. Alternativ till eldning är att värma upp fastigheten med berg-, jordvärme eller el.

Miljönämnden i Borlänge kommun har i yttrande anfört i huvudsak följande. Nämnden utförde under tiden den 29 januari 2003 till och med den 5 februari 2003 luftmätningar på 23 platser inom Borlänge tätort. Vädret var under mätperioden kallare än normalt och vinden var svag utom under ett dygn. Under sådana väderförhållanden blir lukten dåligt omblandad och halten luftföroreningar stiger. En av mätstationerna var placerad 25 meter från uteluftsintaget på J-E.B:s fastighet och cirka 30 meter från skorstenens mynning på X 8:22. Halten bensen i denna mätpunkt var 1,9 mikrogram per kubikmeter luft. Nuvarande bakgrundshalter i svenska tätorter under vinterhalvåret är 2-4 mikrogram per kubikmeter luft. Nämnden bedömer efter tidigare utredning och luftundersökning att uppvärmning med pelletseldning på X 8:22 är bästa tillgängliga teknik för eldning av biobränslen.

T.B. och J.E. har i yttrande anfört i huvudsak följande. De anser att överklagandet bör avslås. Vid mätningar och inspektioner av deras anläggning har inget onormalt upptäckts och inga gränsvärden har överskridits. De har nu höjt sin skorsten i enlighet med länsstyrelsens beslut. Miljökontoret hade inget att invända mot installation av pelletsbrännare. Den pelletsbrännare som de köpte var provad och godkänd av Statens provnings- och forskningsinstitut. De har en öppen spis som de har använt fyra gånger under de tre år de har bott i huset. Det finns inte skäl att belägga denna med eldningsförbud.

DOMSKÄL

Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning. Överklagandet skall därför avslås

HUR MAN ÖVERKLAGAR, domsbilaga 2 (TSH-MD 2)

Överklagande skall ges in till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, senast den 3 mars 2006 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

Mikael Hagelroth Bengt Jonsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Mikael Hagelroth och miljörådet Bengt Jonsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Linn Johansson.

__________________________________

Domsbilaga 1

LÄNSTYRELSEN I DALARNAS LÄN, BESLUT

Klagande

J-E.B

Motparter

T.B. och J.E.

Överklagande av Borlänge miljönämnds beslut 2003-03-25 angående klagomål över rök och lukt från pelletseldning på fastigheten X 8:22 i Borlänge

Beslut

Länsstyrelsen ändrar det överklagade beslutet på det sättet att T.B. och J.E. med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken föreläggs att på fastigheten X 8:22 senast sex månader efter delgivningen av Länsstyrelsens beslut höja skorstenen på bostadshuset, så att den mynnar minst en meter över yttertakets högsta punkt.

Redogörelse för ärendet

Fastigheten X 8:22 ägs av T.B. och J.E. (nedan benämnda B:s). Efter upprepade klagomål från grannar beslutade Miljönämnden i Borlänge kommun i februari 2002 att tills vidare förbjuda vedeldning i väntepannan på X- vägen. Fastighetens värmepanna av fabrikatet Eryl och tillverkad 1974 saknar ackumulatortank. B:s upphörde med vedeldning och installerade en pelletsbrännare i befintlig panna. Från och med augusti 2002 framförde S. och J.-E.B. (nedan benämnda Bl:s), boende på grannfastigheten X-gatan, upprepade klagomål till miljökontoret angående rök och lukt från eldningen på X-vägen. Efter flera inspektioner i området och besiktning av värmeanläggningen på X-vägen beslutade Miljönämnden i Borlänge kommun den 25 mars 2003, § 41, att lämna Bl:s klagomål utan åtgärd.

Av Miljönämndens redogörelse framgår bl a följande.

Bebyggelsen

I det berörda bostadsområdet finns fristående enbostadshus. Några närliggande fastigheter har vedeldning. Den nyare bebyggelsen som uppfördes i början av 1990-talet är ansluten till fjärrvärme. Bl:s hus är anslutet till fjärrvärme. Husets ventilation är fläktstyrd till- och från luft. Uteluftintaget är beläget i den södra fasaden, d v s det vetter mot B:s fastighet. Avståndet mellan skorstenen på B:s hus och uteluftintaget på Bl:s hus är 34 meter.

Beskrivning av pelletseldning och utrustning

I mars 2002 installerade D:s Rör en pelletsbrännare av märket Eco Tec A-3-20 kw i befintlig panna hos B:s. Installationen är utförd enligt tillverkaren Saklins Ecotec AB:s anvisningar. Motdragslucka är monterad för att få bästa förbränning. Denna brännare är testad av Statens Provnings och Forskningsinstitut, SP, och klarar de värden om utsläpp till omgivningen som anges i Boverkets Byggregler BFS 1995:17 kap 6:73.

Utförda inspektioner i området

Under september 2002 till februari 2003 har företrädare för miljökontoret i Borlänge gjort åtta inspektioner i området. Vid fem av dessa besök har konstaterats rök men ingen lukt, vid två tillfällen varken rök eller lukt och vid ett tillfälle såväl rök som vedeldningslukt.

Besiktning av värmeanläggningen

Borlänge Ventilation och Sotnings AB besiktigade värmeanläggningen i januari 2003. Samtidigt utfördes emissionsmätningar på avgaserna. Samtliga mätvärden ligger inom de rekommenderade värdena enligt Boverkets Byggregler BFS 1995:17 kap 6:73.

Miljönämnden har gjort följande bedömning, Pelletseldning ger de lägsta utsläppen av föroreningar vid småskalig eldning av biobränslen och bedöms uppfylla kraven på bästa tillgängliga teknik vid eldning av biobränslen i värmeanläggningar för småhus. Eldning av pellets är en teknik som visat sig ge lägre utsläpp av VOC (flyktiga organiska ämnen), kväveoxider och stoft jämfört med vedeldning i miljögodkänd panna med ackumulatortank. Klagomålen över att pelletseldningen på X-vägen orsakar olägenheter för närboende eller utgör en risk för människors hälsa har inte kunnat styrkas vid observationer eller vid teknisk besiktning av värmeanläggningen.

J.-E.B. har överklagat beslutet, § 41, till Länsstyrelsen och yrkar, i första hand, att fastigheten X 8:22 får ett omedelbart totalt eldningsförbud kombinerat med vitesföreläggande för överträdelser. I andra hand yrkas att en miljögodkänd panna och en ackumulatortank på minst 1500 liter installeras till anläggningen och att Borlänge kommun samtidigt bekostar flytt av Bl:s ventilationssystem så att luft hämtas från den motsatta sidan av huset för att minimera intaget av rök. B. har anfört bl a följande. Den tidigare fastighetsägaren hade olja som uppvärmning och under de fyra åren Bl:s bodde intill oljeuppvärmningen hade de inga problem. Störningarna från grannfastigheten är som kraftigast cirka kl 02-08. Störningarna är som minst när B:s inte är hemma. Samtliga inspektionstillfällen är under tider då de boende i regel ej är hemma. Stanken från fastigheten är helt annorlunda mot kringboende eldares utsläpp och liknar närmast bränt flott kombinerat med något kemiskt ämne. MiIjönämnden har uppmätt avståndet mellan B:s skorsten och Bl:s "friskluftsintag" till 34 meter. Med denna förorenade luft skall Bl:s ventilera hela sitt hus samt även klara uppvärmningen. Den dåliga lukten tyder klart på att förbränningen är dålig. Enligt Borlänge Energis miljörådgivning skall pelletsbrännaren i detta fall vara en insats som enkelt monteras ur pannan vid behov. På grund av pannans höga ålder, Eryl 1974, har förbränningen inte heller någon elektrisk tändning, vilket gör att pannan konstant hålls varm och pyreldning uppstår. Enligt uppgifter från Umeå universitet är det inte konstigt att ha problem från utsläpp med så kort avstånd skorstenventilation. B. hoppas att Länsstyrelsen tar del av forskning i ämnet och i synnerhet problemen kring kombinationen pelletseldning och omedelbar närhet till luftstyrt färrvärmebaserat ventexsystem. Kommunen har givit bygglov för denna typ av ventilation så sent som 1992, trots att kommunen erkänt den dåliga luftmiljön i området. Det är också högst beklagligt att kommunen tillåter tillkommande luftföroreningar.

B:s har anfört bl a följande. B:s eldar med pellets både dagtid och nattetid och inte något annat som Blomqvist antyder. Att förbränningen skulle vara sämre för att B:s har en äldre panna stämmer inte då verkningsgraden är uppmätt till 90,8 %, vilket motsvarar de pelletspannor som finns idag. Då pelletsbrännaren har automatisk tändning och slår av och på efter termostat, precis som en vanlig oljebrännare, har B:s svårt att förstå att det skulle ryka mer när de är hemma.

J-E.B. har i yttrande den 15 september 2003 anfört bl a att den befintliga bebyggelsen och topografin i området kombinerat med omedelbar närhet gör att röken tenderar att stanna kvar mellan Bl:s villa och skorstenen. B:s hus är ett enplanshus med källare som ligger betydligt lägre än Bl:s tvåplanshus.

Företrädare för Länsstyrelsen har besökt platsen och sammanträffat med T.B., J.E. och J-E.B.

Motivering

I 2 kap 3 § miljöbalken (MB) anges att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Enligt 2 kap 7 § MB gäller kraven på hänsyn enligt 2-6 §§ i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.

I förarbetena till miljöbalken (prop 1997/98:45, del 2, s 15) anförs i kommentaren till 2 kap 3 § MB följande. "Förenklat uttryckt kan sägas att de försiktighetsmått skall vidtas som behövs för att undvika olägenhet eller skada för människors hälsa eller miljön. Vid bedömningen av vilka försiktighetsmått som skall vidtas skall dock en avvägning göras enligt vad som sägs i 7 §. Uttrycket olägenhet för människors hälsa definieras i 9 kap 3 § som en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Sådana störningar omfattas också som i första hand påverkar välbefinnandet i inte ringa grad, exempelvis buller, lukt och termiskt inomhusklimat. Bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Även bedömningen huruvida en störning är ringa är beroende av hur människor i allmänhet uppfattar störningen. Hänsyn skall dock tas till personer som är något känsligare än normalt, exempelvis allergiker."

En tillsynsmyndighet får, enligt 26 kap 9 § MB, meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

I Boverkets Byggregler BFS 2002:19 punkt 6:73 anges under rubriken "Förbränningsgaser" bl a följande. Olägenheter till följd av stoft och annat innehåll i rökgaser och avgaser, som släpps ut från byggnader, skall begränsas. Rökgaser och avgaser skall släppas ut via skorstenar respektive avgaskanaler med tillräcklig höjd för att förhindra ,att olägenheter uppstår kring byggnaden eller i dess omgivning och så att föroreningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag eller öppningsbara fönster eller till närliggande byggnader. Under "Råd" anges att vid eldning med märkeffekt upp till 60 kW bör skorstenar mynna minst 1 meter över yttertaks högsta punkt om inte särskilda förhållanden föreligger.

Borlänge Energi Försäljning AB har i yttrande den 6 mars 2002 anfört att bolaget inte avser att ansluta villan på X-vägen till fjärrvärme inom de närmaste fem åren.

Länsstyrelsens miljövårdsenhet har i yttrande den 30 december 2003 anfört bl a följande. Anläggningen befanns vara i gott skick och installationen av pelletsbrännaren var utförd enligt den nyaste tekniken. Vid platsbesöket kunde dock konstateras att skorstenen var låg och således påverkad av turbulens från det egna taket. Även en bra pelletspanna kan periodvis avge viss lukt och därför krävs också att skorstenen utformas så att omblandningen gynnas för att motverka nerslag i närmiljön. För att anläggningen vid X-vägen skall anses uppfylla miljökraven skall skorstenen höjas så att den mynnar minst 1 meter över yttertakets högsta punkt i enlighet med BFS 2002:19.

Länsstyrelsen gör följande bedömning.

En förbränningsanläggning förorsakar alltid utsläpp till omgivande luft. Utsläppens sammansättning och mängd beror på typ av bränsle, förbränningsutrustning och reningsanläggning samt handhavande.

I bostadsområdet X förekommer såväl vedeldning som pelletseldning. Nyare bebyggelse är ansluten till fjärrvärme. Det saknas för närvarande möjlighet för B:s att ansluta sin fastighet till fjärrvärme. Länsstyrelsen anser att det skulle vara en fördel om luftföroreningssituationen som helhet förbättrades i området. Detta gäller särskilt med tanke på det luftvärmesystem som finns installerat i Bl:s bostad och som är speciellt känsligt för luftföroreningar.

Av Bl:s egna uppgifter framgår att pelletseldningen på B:s fastighet för närvarande medför olägenheter för Bl:s. Med hänsyn till vad som framkommit vid flera inspektioner i området och vid besiktning av B:s värmepanna finner Länsstyrelsen, vid en avvägning, att olägenheterna inte kan anses vara av den omfattningen att eldningen på B:s fastighet skall förbjudas. Skorstenen på B:s bostadshus bör dock, enligt Länsstyrelsens uppfattning, höjas så att den uppfyller Boverkets rekommendation i BFS 2002:19, punkt 6:73. Länsstyrelsen förelägger T.B. och J.E. med stöd av 26 kap 9 § MB att senast sex månader efter delgivningen av Länsstyrelsens beslut höja bostadshusets skorsten så att den mynnar minst en meter över yttertakets högsta punkt. Länsstyrelsen anser inte att det finns skäl att besluta om några ytterligare åtgärder eller ingripanden mot pelletseldningen på X-vägen.

Hur man överklagar

Detta beslut kan överklagas hos Miljödomstolen enligt bilaga (formulär 18).

I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit rättsenhetschef Sten Carlborg, beslutande, miljöhandläggare Alf Thuresson och jurist Gunilla Garbergs, den sistnämnda föredragande.