MÖD 2007:3

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 13 mars 2006 i mål nr M 5187-04, se bilaga

KLAGANDE

1. M.J.

2. G.J.

3. S.J.

4. U-B.L.

5. M.S.

6. K.S.

7. B.S.

MOTPARTER

1. Miljö- och byggnämnden i Torsby kommun

685 80 Torsby

2. Torsby Motorklubb c/o D.I.

SAKEN

Anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalken avseende endurobana

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

1. Miljööverdomstolen avvisar de yrkanden som framställts av G.J., S.J., K.S. och B.S. om att Torsby kommun skall bli betalningsansvarig för alla vägkostnader på tillfartsvägen och att kommunen eller Torsby Motorklubb skall ställas ansvariga för om motorcykelolyckor inträffar.

2. Miljööverdomstolen undanröjer dels första stycket av miljödomstolens domslut dels den del av Länsstyrelsens i Värmlands län beslut den 15 november 2004 i ärende nr 505-7194-04 m.fl., varigenom klagandenas talan avslagits, dels länsstyrelsens beslut den 31 augusti 2005 i ärende nr 505-7934-05, dels de beslut som meddelats av Miljö- och Byggnämnden i Torsby kommun den 25 februari 2004, § 19, och den 16 juni 2004, § 103. Miljööverdomstolen återförvisar målet till nämnden för fortsatt behandling.

____________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

G.J., S.J. , K.S. och B.S. (G.J. m.fl.) har yrkat att Miljööverdomstolen återsänder ärendet till Miljö- och Byggnämnden i Torsby kommun för omprövning. De har i andra hand yrkat - såsom Miljööverdomstolen uppfattat deras talan - att domstolen skall besluta att en ljudmätning görs från tillfartsvägen vid deras fastigheter, att Torsby kommun blir betalningsansvarig för alla vägkostnader på tillfartsvägen, att kommunen eller Torsby Motorklubb skall ställas ansvariga för om motorcykelolyckor inträffar, att endurobanan inhägnas, samt att kommunen eller motorklubben skall ansvara för att förbudsskyltar sätts upp runt alla tillfartsvägar och stigar runt banan.

M.J., M.S. och U-B.L. har yrkat att Miljööverdomstolen skall förordna om att endurobanan på lämpligt sätt skall inhägnas och att bullermätning skall göras från tillfartsvägarna till deras respektive fastigheter.

Miljö- och Byggnämnden i Torsby kommun (nämnden) och Torsby Motorklubb (motorklubben) har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i Miljööverdomstolen åberopat i allt väsentligt samma omständigheter som vid miljödomstolen med följande tillägg och förtydliganden.

G.J. m.fl.

Trots att det ljud som uppstår när motorcyklisterna passerar på tillfartsvägen utanför deras bostäder är olidligt får de inte någon ljudmätning gjord. De anser att det är självklart att kommunen skall betala hela vägavgiften när kommunen låter bedriva fritidsaktiviteter efter denna väg. Torsby kommun borde söka samarbete med de grannkommuner - bl.a. Sunne - som redan har motorbanor som även Torsby kommuns motorintresserade skulle kunna nyttja.

M.J. och M.S.

Eftersom motorbanan inte är skyddad genom inhägning mot icke tillämpad användning förekommer regelbundet icke acceptabla störningar från motorcyklar vid deras tomt. Från tillfartsvägen mäter de regelbundet buller från motorcyklar med mer än 85 dBA. Det händer att motorcyklister kör över deras tomt bara 4 meter framför deras hus. Motorcyklisterna påstår att de får åka i området på grund av ett det finns en motorcrossbana. Den genomförda bullermätningen är ofullständig och visar inte bullerkonsekvenserna av verksamheten i dess helhet. Det är nödvändigt att göra bullermätning från deras bostadshus mot tillfartsvägen.

U-B.L.

Banområdet används regelbundet både av motorklubbens medlemmar och andra motorcyklister på inte tillåtna tider. Även om det finns beslut på att banan bara får nås på en tillfartsväg västerifrån används regelbundet också den tillfartsväg som gränsar till hennes tomt. Eftersom banområdets förekomst i två år har uppmuntrat motorcyklister att köra olagligt, vilket medfört olägenheter för de närboende, yrkar hon på att banan på lämpligt sätt inhägnas så att olaglig användning i fortsättningen kan uteslutas. Det räcker inte med skyltar eller bom på tillfartsvägen. Enligt motorklubben kommer 10 % av medlemmarna att köra till banan på egna motorcyklar. Hon kräver därför att bullermätning görs från tillfartsvägen till hennes hus.

Nämnden

Motorklubben har i samband med handläggningen av anmälningsärendet åtagit sig att tillse att klubbens medlemmar ej nyttjar banan på andra tider eller på annat sätt än vad som angivits i anmälan eller reglerats i villkoren. Klubben har vidare åtagit sig att även försöka stävja eventuella icke-klubbmedlemmars otillbörliga användande av banan eller tillfartsvägarna till denna. På en liten ort, där motorcykelägarna i bygden är kända, är detta sannolikt ett fullt möjligt tillvägagångssätt. Att inhägna banan har bedömts medföra en oskälig kostnad för verksamheten. De åtgärder som klubben åtagit sig enligt ovan har ansetts tillräckliga. Vid nämndens handläggning av anmälningsärendet har bedömningen gjorts att tillkomsten av banan ej ger ökade risker för störande körning i terrängen eller på skogsvägar i området. Snarare kan det vara så att tillkomsten av endurobanan ger en möjlighet för mer ordnad verksamhet som även minskar på eventuell körning av icke- klubbmedlemmar.

Någon bullermätning eller beräkning vid tillfartsvägen till banan genomfördes inte i samband med nämndens handläggning av anmälningsärendet. Den omfattning av verksamheten som anges i anmälan - 10-20 transportbilar per vecka till båda verksamheterna - endurobanan och knattecrossbanan - bedömdes inte ge upphov till mer än en försumbar trafikökning i området.

Motorklubben

I dagsläget är det ingen medlem med registrerad motorcykel som kör med den till banan för att träna, de använder buss eller släpkärra. Klubben kan inte stå till svars för om andra ungdomar eller äldre kör cross på allmän väg eller om någon har trasigt avgasrör på sin bil eller om en offroad mc passerar, detta måste i så fall vara en polissak. Det enda buller som klubben är ansvarig för är det som kommer från banan och det är redan bevisat att det inte stör. De klagande kräver att endurobanan inhägnas för att ingen ska köra där olovligt. Klubben har bett klaganden att höra av sig om någon kör på banan på felaktiga tider. Klubben har fått endast ett samtal om det. Om någon kör där på fel tider och klubben får vetskap om det utesluts vederbörande och polisanmäls av klubben. U-B.L. påstår att hon har problem med störningar från en väg i sydlig riktning. Den vägen har inget samband med endurobanan. Enligt rykten är det ungdomar som kör fram och åter på den vägen. Klubben kan inte stå till svars för dessa problem.

M.J. och M.S.

De kan inte bekräfta kommunens uppfattning att tillkomsten av endurobanan ger en möjlighet för mer ordnad verksamhet som även skulle minska kröning av icke-klubbmedlemmar. Inte heller kan de bekräfta att banan ej ger ökade risker för störande körning i terrängen eller på skogsvägar i området. Också sommaren och hösten 2006 har visat att det är precis tvärtom. De har fått klagomål från turister som använt deras fastighet som semesterbostad. Innan endurobanan har de aldrig upplevt bullerstörningar från motorcyklar i området. De är mycket tveksamma till att situationen skulle kunna förbättras utan att använda skarpa regler, skyltning, bevakning och inhängning av banan.

REMISSYTTRANDEN

Vägverket har i målet avgivit ett yttrande angående buller från motorcyklar, främst enduromotorcyklar. Av yttrandet framgår bl.a. följande. När det gäller enduro- och trialmotorcyklar regleras dessa särskilt i 28 kap. i VVFS 2003:23, särskilda krav för tvåhjuliga motorcyklar som utrustats för tävlingsändamål. Vid registreringsbesiktning genomförs en stillastående bullermätning där gränsvärdet inte får överstiga 94 dB(A). Enduro- och trialmotorcykel definieras i föreskrifterna som ett fordon som ändrats och utrustats för tävlingsändamål och är upptaget i förteckning över tävlingsmotorcyklar upprättad av Svenska motorcykel- och snöskoterförbundet (SVEMO) som genom särskilt beslut har godkänts av Vägverket. En enduro- eller trialmotorcykel får - om bestämmelserna i 28 kap. tillämpas - framföras på väg, men endast med giltig tävlingslicens utfärdad av SVEMO eller Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och endast i samband med träning eller tävling som är organiserad av motorklubb registrerad i SVEMO eller MHF.

SVEMO har i ett inhämtat yttrande konstaterat att förbundet stödjer miljödomstolens dom samt vidare anfört bl.a. följande. SVEMO arbetar i dag intensivt med miljöfrågorna. Att miljöanpassa förbundets verksamhet är en överlevnadsfråga för motorsporten både i Sverige och Europa. Av miljöfrågorna är ljudfrågorna de mest akuta. Under de senaste åren har förbundet lyckats få med det internationella samfundet i detta arbete på ett fullgott sätt. Det innebär att det nu börjat föras globala samtal med MC-tillverkarna som resulterat i att man från tillverkarhåll nu tagit fram ”prototyper” på MC som har betydligt lägre ljudnivåer. SVEMO anser att omfattande förbättringar/miljöanpassningar kommer att vara märkbara inom en inte alltför avlägsen framtid.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

I detta mål kan Miljööverdomstolen inte lagligen pröva de yrkanden som G.J. m.fl. framställt om att Torsby kommun skall bli betalningsansvarig för alla vägkostnader på tillfartsvägen och att kommunen eller motorklubben skall ställas ansvariga för om motorcykelolyckor inträffar. Dessa yrkanden skall således avvisas.

När det gäller övriga yrkanden som framställts av klagandena innefattar de krav på att - utöver de villkor som nämnden fastställt för inrättandet och användningen av endurobanan - ytterligare försiktighetsmått skall vidtas för att begränsa bullerolägenheterna från motorcyklar som körs till och från banan. Både av nämndens beslut och av nämndens yttrande till Miljööverdomstolen framgår att prövningen såvitt gäller buller i huvudsak varit inriktad på det buller som uppkommer vid körning på banan. Också länsstyrelsen och miljödomstolen har begränsat sin prövning i huvudsak till störningar från endurokörningen på banan.

Miljööverdomstolen anser i likhet med miljödomstolen att de av nämnden föreskrivna villkoren är tillräckliga för att motverka att själva endurokörningen på banan medför skada eller olägenhet för närboendes hälsa.

Av klagandenas uppgifter i målet framstår det som uppenbart att de känner sig mycket störda av det buller som alstras av motorcyklister som kör till och från banan. Dessa bullerolägenheter är enligt Miljööverdomstolen en följd av att banan finns i området. Oavsett om bullret orsakas av motorklubbens medlemmar eller av andra kan klubben i egenskap av verksamhetsutövare inte undgå de skyldigheter som följer av 2 kap. 3 § miljöbalken att utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka de aktuella bullerstörningarna. Den av underinstanserna gjorda prövningen måste enligt Miljööverdomstolen utvidgas och kompletteras till att omfatta också dessa bullerstörningar. En sådan utvidgad prövning kan avse frågor om t.ex. inhägnad av hela eller delar av banan, avstängning av och/eller skyltning på tillfartsvägar, tidsmässig begränsning av verksamheten eller inrättande av ett samrådsorgan med företrädare för nämnden, motorklubben och närboende fastighetsägare för att hantera klagomål. Också frågan om bullermätningar bör kunna övervägas. Den nu antydda kompletterande prövningen kan inte lämpligen genomföras av Miljööverdomstolen utan måste ske av Miljö- och byggnämnden som har behövlig lokalkännedom. Om de aktuella bullerstörningarna inte kan förebyggas eller motverkas måste enligt Miljööverdomstolens mening den valda lokaliseringen av banan ifrågasättas.

Med hänsyn till det nu anförda bör målet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning. Miljödomstolens domslut såvitt gäller själva saken och länsstyrelsens beslut såvitt gäller avslag på överklagandena samt nämndens beslut skall därför undanröjas.

Beslutet får enligt 23 kap.8 §miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand, Eva Wagner, miljörådet Sven Bengtsson och f.d. hovrättsrådet Arne Kardell, referent. Enhälligt.

______________________________

BILAGA

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. B.S.

2. K.S.

3. G.J.

4. S.J-S.

5. M.S.

6. M.J.

7. U-B.L.

Ombud för 6 och 7: M.S.

8. Fryksände Östra viltvårdsområde

c/o L.Ö.

MOTPARTER

1. Miljö- och byggnämnden i Torsby kommun

685 80 TORSBY

2. Torsby Motorklubb

c/o D. U.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Värmlands läns beslut den 15 november 2004 i ärende nr 505-7194-04 m.fl. och den 31 augusti 2005 i ärende nr 505-7934-05; se bilaga 1 och 2

SAKEN

Anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalken avseende endurobana på fastigheten Stensgård 1:220

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandena.

Miljödomstolen tillerkänner U-B.L. ersättning av allmänna medel för resa i samband med den inställda förhandlingen den 17 maj 2005 med trehundrasjuttiotvå (372) kronor.

_____________

BAKGRUND

Länsstyrelsen avslog den 15 november 2004 överklaganden från bl.a. Fryksände Östra viltvårdsområde, U-B.L., M.S. och M.J. Överklaganden från B.S., P.S., K.S., G.J. och S.J-S. avvisades eftersom de inte ansågs berörda av den planerade verksamheten på ett sådant sätt att de var taleberättigade.

Avvisningsbeslutet fastställdes av miljödomstolen i beslut den 8 april 2005 och överklagades därefter till Miljööverdomstolen, som fastställde miljödomstolens beslut såvitt avsåg P.S. och undanröjde avvisningsbeslutet i övrigt.

Målet återförvisades därefter till länsstyrelsen för avgörande i sak.

Den 31 augusti 2005 avslog länsstyrelsen även överklagandena från B.S., K.S., G.J. och S.J-S.

I samband med prövningen av detta mål prövar miljödomstolen i mål M 5188-04 även ett överklagat beslut från länsstyrelsen avseende en knattekrossbana på samma fastighet. Dom i de två målen meddelas samtidigt.

YRKANDEN M.M.

B.S., K.S., G.J. och S.J-S. har yrkat att miljödomstolen upphäver nämndens godkännande av endurobanan, alternativt återsänder ärendet till nämnden så att samråd kan hållas med alla berörda. De har vidare yrkat att en kompletterande ljudmätning genomförs från fastigheter nära tillfartsvägen. De har utvecklat överklagandet enligt bl.a. följande. Samråd har inte hållits med berörd befolkning. De är alla delägare i den tillfartsväg som länsstyrelsen hänvisat enduroåkarna att använda. Den närmast belägna fastigheten ligger endast 20 meter från denna väg och kommer således att påverkas mycket av den höjda bullernivån som kommer att uppstå i en tidigare mycket tyst miljö. Banan kommer dessutom att anläggas på ett berg, vilket sprider ljudet över ett mycket stort område. En avvägning mellan allmännyttan och de enskilda bofastas intressen har inte gjorts. De kommer alla få en försämrad livskvalitet och känner sig väldigt illa berörda. Banan blir dessutom ett stort intrång i den fina miljön. De är vana vid en tyst miljö och det är på grund av denna som de från början bosatte sig i bygden. Det aktuella området används som fritidsområde av många, bland annat Torsby ridklubbs medlemmar.

U-B.L. har, som hennes talan får förstås, i första hand yrkat att anläggandet av endurobanan förbjuds och i andra hand att en ny bullermätning som är mer korrekt genomförs. Hon har till utveckling av överklagandet anfört bl.a. följande. Den planerade motorsportanläggningen har ingen lämplig lokalisering. De bullervärden om maximalt 53 dB(A) som motorklubben räknat fram är att anse som gränsfall och inte som framtidsorienterade bullervärden i överensstämmelse med miljömålet en god bebyggd miljö. Tillförlitligheten av den genomförda bullerberäkningen ifrågasätts. Ingenstans framgår att det är två verksamheter, enduro- och knattekrossverksamhet, som kommer att bedrivas samtidigt och huruvida hänsyn tagits härtill. Bullerberäkningen har istället gjorts för varje verksamhet för sig. Mätningarna på hennes fastighet har visat värden som delvis överskrider de tillåtna riktvärdena enligt Naturvårdsverkets allmänna råd från 1975. Enligt de nya allmänna råden från Naturvårdsverket, Riktlinjer för buller från motorsport- och bilprovningsbanor 2004, överskrider motorklubben definitivt tillåtna värden. Hennes hus på fastigheten X 1:227 ligger 390 meter från den tänkta endurobanan och den mellanliggande skogen kommer inte att dämpa ljudet eftersom ett kalhygge skall göras i området mot tippen. Motorklubbens medlemmar kör redan i området och det är även mycket lockande för andra ungdomar, alltså icke- medlemmar, att köra där. Eftersom banområdet inte är inhägnat finns ingen möjlighet för motorklubben eller de närboende att ha någon kontroll över vilka som kör där och på vilka tider det körs. Det går inte att skilja på banområdet och tillfartsvägen eftersom klubben har rätt att åka på vägen fram till banan. De störningar som redan uppstått fanns inte tidigare utan började i samband med att banan annonserades i media. Andra lämpligare platser att anlägga banan på finns och nuvarande lokalisering har valts av kommunen enbart eftersom det var den billigaste lösningen. Risk finns dessutom att hon drabbas ekonomiskt på grund av att hennes fastighet kan komma att minska i värde om banan kommer till stånd. Motorsportanläggningen har exempelvis redan på ett betydande ekonomiskt sätt skadat den verksamhet som M.J. och M.S. bedriver på fastigheten X 1:217, belägen på östra sidan av bergstoppen.

M.S. och M.J. har i första hand yrkat att anläggandet av endurobanan förbjuds och i andra hand att en ny bullermätning från tillfartsvägen österifrån genomförs. Till utveckling av överklagandet har de anfört i stor sett detsamma som U-B.L. och därutöver tillagt bl.a. följande. De bedriver turistverksamhet på sin fastighet och för närvarande har de åtta sängplatser. En intresseanmälan för anläggande av en stugby lämnades in långt innan motorklubben ansökte om sin verksamhet på den angränsande fastigheten. Om motorbanan inte kommer till stånd kommer de således att bygga ytterligare fem stugor med sex sovplatser i varje stuga. Förberedelserna för den planerade stugbyn har redan kostat mer än 110 000 kronor. Eventuella kunder förväntar sig ett lugnt och naturskönt läge och inget onödigt buller från en motorsportbana. Deras gäster har redan klagat på ljud från motorcyklar som kommit från den vändplatta som ligger på högsta punkten i banans område. Vändplattan ligger cirka 500 meter från deras hyreshus och trots avståndet är motorljudet mycket hörbart. Gäster som kommit från Tyskland på semester har inte fått sova och avbokningar har gjorts, även av stamgäster. Detta kan inte accepteras längre och det är oerhört viktigt att sommarsäsongen 2006 inte påverkas negativt. Skulle ytterligare avbokningar uppstå på grund av den planerade banan är företagets existens hotad. Hade information lämnats och samråd hållits tidigare hade de definitivt aldrig investerat i stugbygget och den ekonomiska skadan hade kunnat begränsas. Olägenheter som kommer att uppstå eller redan har uppstått från motorklubbens planerade verksamhet har inte beaktats av länsstyrelsen. Området är inte lämplig lokalisering för en motorcykelbana. Banan borde förläggas bakom högsta punkten, vilket skulle avskärma ljudet. Den planerade banan har så stor utsträckning att den förkortning med 200 meter som detta skulle innebära inte har någon större betydelse för klubben. Klubben har inte den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sådant sätt att närboendes miljö skyddas mot skada eller olägenhet. Under sommaren 2004 har de från sin egen fastighet genomfört ett flertal bullermätningar med godkänt mätinstrument när motorcyklister kört i området. Resultatet visar att deras mätningar och motorklubbens mätningar inte överensstämmer. Värden har uppvisats som delvis överskrider Naturvårdsverkets allmänna råd från 1975. Ljudmätningarna gjordes inte bara från grusvägen utan även från traktorvägen bakom deras hus, vilken regelbundet används av motorklubbens medlemmar och icke-medlemmar som tillfartsväg. Vid länsstyrelsens syn på fastigheten kunde inte motorklubbens ordförande säga emot att flera medlemmar regelbundet kör på olika olagliga sätt i området och på det planerade området för motorsportanläggningen. Det är även märkligt att kommunen flyttade den planerade anläggningen från det redan bullerstörda Valberg till det tysta området med fasta bostadshus i Stensgård. Flera gånger har motorcyklister som kört utanför deras fastighet och varit störande stoppats. Vissa händelser har även polisanmälts. Många ungdomar kör i området, både motorklubbsmedlemmar och icke-medlemmar. De kör inte bara på befintliga stigar och vägar utan även i terrängen. Områden som inte är inhägnade är lockande för ungdomarna att köra i och även om tillstånd till att köra på banan ännu inte finns kör de där ändå. Banområdet bör således inhägnas. Deras fastighet är omringad av vägar och stigar och under sommaren har det vid ett stort antal tillfällen hänt att flera motorcyklister kört runt i området samtidigt. Det är inte bara åkandet på det tänkta banområdet som upplevs som störande, åkandet på tillfartsvägen stör minst lika mycket. Ingen på östra sidan berget som skall till banan kör runt för att åka in på tillfartsvägen på västra sidan utan de tar tillfartsvägen österifrån. Här gasas det på för fullt och de kör ofta i hög hastighet. En ansökan om avstängning av tillfartsvägen har gjorts hos kommunen. De hävdar dock att det inte är deras uppgift att hantera denna fråga och samma sak säger polisen. Länsrätten har i bygglovsärendet haft syn på platsen och det beslutades därefter att en förflyttning av banan västerut skulle ske. Detta hjälper dock inte dem på västsidan.

Fryksände Östra viltvårdsområde har yrkat att länsstyrelsens beslut att tillåta endurobana inom viltvårdsområdet skall upphävas. Viltvårdsområdesföreningen har utvecklat överklagandet enligt bl.a. följande. Föreningen bildades 1978 och har förvaltat området sedan dess. Jakten har en stor social betydelse för de boende i Torsby kommun och för de som jagar inom föreningens marker. En viktig del av jakten är den mentala avkopplingen från en stressig vardag och även om det går att jaga under ständiga ljudmattor är det synnerligen störande och förtar den jaktliga upplevelsen. Den planerade endurobanan kommer att minska det ekonomiska värdet av jakten. Det är synnerligen anmärkningsvärt att kommunen tillåts anlägga en sådan störande verksamhet inom ett i övrigt tyst och opåverkat skogsområde. Kommunens mark löper rakt igenom en stor del av viltvårdsområdets marker och kommer att skära av området så att viltet i stor utsträckning kommer att undvika att passera därigenom. Banans sträckning ligger i huvudsak mellan bebyggelsen i väster och sjösystemet i öster och det kan därför med fog antas att endurobanan kommer att ha barriäreffekter som kommer att påverka viltets rörelser i nord-sydlig riktning. Många djur kommer inte att inkludera endurobanan eller dess närområde i sina revir, vilket kommer att påverka vilttillgången negativt. De begränsningar som beslutats för verksamheten, med förbud under gemensamhetsjakten efter älg, är inte tillräckliga. Huvuddelen av jakten inom området sker enskilt efter annat vilt än älg. Ljudet från motorcyklarna kommer exempelvis att göra det omöjligt att höra en drivande hund. En avvägning mellan allmännyttan och vad den enskilde förlorar har inte gjorts i ärendet. Kommunens mark är så liten att endurobanans sträckning kommer att gå i direkt gräns mot privata fastigheter, vilket kommer att påverka värdet på dessa fastigheter negativt. Den redovisade verksamheten med 4 - 5 åkare per kväll, tre dagar i veckan, kan inte anses som ett viktigt allmänt intresse. Utövarna av verksamheten är mycket få i förhållande till alla de närboende och jägare som kommer att påverkas negativt av störningen.

Miljö- och byggnämnden i Torsby kommun har vidhållit sitt beslut samt anfört bl.a. följande. De närboende har, förutom vid de fyra tillfällen som de getts möjlighet att lämna synpunkter på de planerade motorbanorna, dessutom kontaktats av verksamhetsutövaren och getts möjlighet att få information. Eftersom de beräknade bullervärdena för knattekrossen är betydligt lägre än endurocyklarnas bullervärden kommer den sammanlagda effekten inte att påverka det beräknade riktvärdet. Den planerade verksamheten, körtiderna, är dessutom av tämligen begränsad omfattning. Genomförda bullerberäkningar gav inte värden som överskrider nu gällande riktvärden. Riktvärdena har inte ändrats i de nya allmänna råden från Naturvårdsverket. Det som möjligtvis inte framgår av nämndens protokoll är att nämnden även diskuterat och gjort en bedömning av den aktuella platsen och kommit fram till att här är det sannolikt att det inte kommer uppstå några bullerolägenheter.

Torsby motorklubb har bestritt ändring samt anfört bl.a. följande. Många motorkross- och endurobanor ligger betydligt mer centralt än detta område. Ljudet från en enduromotorcykel försvinner nästan helt på ett avstånd av 100 meter in i skogen. Eftersom enduro körs på smala stigar över rötter och sten inne i skogen blir ljudnivåerna mycket låga och 500 - 1 000 meter bort är de absolut inte hörbara. M.S:s egen ljudmätning av en motorcykel som i hög fart kört förbi på en grusväg är inte jämförbar. Alla endurobanor ligger i skog som det jagas i, vilket fungerar på övriga platser i Sverige. Sedan klubben fick nyttjanderättsavtalet har det röjts en bana men det pågår ännu ingen verksamhet i området. Banan är inte öppnad och ingen får åka där förrän klubben fått sin banlicens. Påståendet att klubben redan kör i området stämmer alltså inte. De motorcyklister M.S. pratar om är ungdomar som åker på grusvägar och som inte är intresserade av klubbens enduroverksamhet. Tjuvåkningen är snarare en polisiär fråga och har inte med banan att göra. Klubben kommer dock att göra allt för att försöka stoppa detta och de pratar gärna med dessa ungdomar. De närboende blandar ihop nöjeskörningen med enduroverksamheten, som är en seriös sport. Cirka 90 procent av dem som kommer att köra på banan kommer att ta sig dit med bil och släp. Han kan förstå att närboende oroar sig för buller men när länsrätten gjorde syn på platsen för ett tag sedan togs det med en motorcykel. Denna kördes upp på vändplanen samt förbi U-B.L:s fastighet, vilket knappt hördes av de närvarande.

ÖVRIGT

Miljödomstolen anmärker här att detta mål samt mål M 5188-04 om knattekrossverksamheten först var utsatta till muntlig förhandling och syn i Torsby den 17 maj 2005. Miljödomstolens beslut den 8 april 2005 överklagades emellertid och eftersom det visade sig att beslut från Miljööverdomstolen i anledning av överklagandet inte kunde påräknas innan sammanträdet ställdes detta in och underrättelse, daterad den 12 maj 2005, om den inställda förhandlingen skickades till parterna.

U-B.L har yrkat ersättning för att hon infunnit sig till den inställda förhandlingen den 17 maj 2005 med sammanlagt 2 174 kronor, varav 1 430 kronor avser förlorad inkomst och återstående 744 kr kostnader för resa med bil Göteborg-Torsby och åter (62 mil à 12 kr). Hon har uppgett att eftersom hon var kallad till Torsby den 17 maj 2005 tog hon tjänstledigt med löneavdrag i två dagar, den 16 och 17 maj 2005, att hon inte fått underrättelsen om att sammanträdet var inställt när hon lämnade Göteborg på morgonen den 16 maj 2005 och att hon först vid ankomsten till Torsby fick veta att förhandlingen var inställd.

DOMSKÄL

Av handlingarna i målet framgår att alla berörda getts möjlighet att yttra sig över motorklubbens anmälan till nämnden. Skäl att återförvisa målet till nämnden för ytterligare samråd föreligger därmed inte.

De närboende har uttryckt oro för ökade bullerstörningar från enduroverksamheten. De har även framfört klagomål på buller som redan uppstått från motorcyklister som kör på tillfartsvägar samt i området för den tänkta banan.

Den bullerberäkning från banområdet som motorklubben låtit utföra uppvisar värden som understiger naturvårdsverkets riktlinjer och mot bakgrund härav finner miljödomstolen inte skäl att föreskriva någon ytterligare bullermätning. Enligt vad de närboende framfört förefaller dessutom de största störningarna härstamma från körning med motorcyklar på tillfartsvägar till banområdet. Miljödomstolen noterar att i vart fall vägen från öster utgör enskild väg och att statsbidrag inte utgår. Det är därmed delägarna själva som beslutar över vägen och möjlighet finns således att på lämpligt sätt stänga av vägen för att hindra körning av obehöriga.

Den huvudsakliga prövningen i målet omfattar dock inte eventuella störningar från de olika tillfartsvägarna utan huruvida den anmälda enduroverksamheten på fastigheten Stensgård 1:220 kan ge upphov till olägenheter. Med de av nämnden föreskrivna villkoren anser miljödomstolen att den planerade endurobanan och bedrivande av endurokörning i området inte kommer ge upphov till sådana störningar att ytterligare begränsningar, i form av exempelvis inhägnad av området, bör föreskrivas eller verksamheten helt förbjudas. Länsstyrelsen har således haft fog för sitt beslut och överklagandena skall därmed avslås.

U-B.L. har utan att ange mot vem anspråket riktas yrkat ersättning för resa och utebliven inkomst i samband med den inställda förhandlingen den 17 maj 2005. Yrkandet måste såvitt miljödomstolen kan förstå uppfattas som en begäran om att ersättningen skall utgå av allmänna medel. I målet är förvaltningsprocesslagen tillämplig och enligt 15 § i denna lag får enskild part, som inställt sig till muntlig förhandling, tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle om rätten finner att parten skäligen bör ersättas för inställelsen. I detta fall, när underrättelsen om att förhandlingen var inställd inte kom U.-B.L. tillhanda innan hon hann avresa till Torsby, föreligger enligt domstolens mening skäl att utdöma ersättning för resa. Bestämmelsen medger däremot inte att ersättning också utgår för förlorad inkomst.

U.-B.L. skall alltså tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa till den inställda förhandlingen den 17 maj 2005. Hennes yrkande i den delen, 12 kr per mil, motsvarar vad som kan utgå enligt 3 § förordning (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Yrkandet är gemensamt för detta mål och mål M 5188-04 och får anses belasta varje mål till lika delar. Hinder mot att ersättningen fördelas med hälften på varje mål möter därför inte.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Formulär D)

Överklagande skall ges in till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, senast den 3 april 2006 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

På miljödomstolens vägnar

Jonas Sandgren

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Jonas Sandgren och miljörådet Staffan Ljung. Föredragande har varit beredningsjuristen Jenny Fransson.